Diskriminering av romer

Motion 2004/05:K337 av Elina Linna m.fl. (v)

av Elina Linna m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att analysera och motverka antiziganismen och den strukturella diskrimineringen av romer.

2Bakgrund

En grundläggande mänsklig rättighet är att inte utsättas för diskriminerande eller kränkande behandling på grund av exempelvis etnicitet, kön, religion eller sexuell läggning. När man tar del av DO:s rapport Diskriminering av romer i Sverige framkommer att denna grundläggande mänskliga rättighet inte gäller för romer. Diskrimineringen av romer är omfattande.

Den amerikanska forskaren Isabel Fonseca levde med centraleuropeiska romer i fyra år på 1990-talet. I sin uppmärksammade bok "Begrav mig stående" beskriver hon ett bespottat folk utan hembygdsrätt någonstans. Hon citerar en gammal bulgarisk vädjan: "Begrav mig stående! Hela mitt liv har jag legat på knä".

Romer har förföljts och motarbetats i alla tider. Hänglagen som trädde i kraft 1637 deklarerade att alla manliga romer som träffades i riket efter den 8 november samma år skulle hängas, kvinnor och barn utvisas. Mellan 1937 och 1975 blev 18 600 personer steriliserade av rashygieniska skäl i folkhemmets Sverige. Ett stort antal av dem var romer. Detta är tyvärr inte något som är unikt för Sverige och 1900-talet. Det kommer rapporter om att det fortfarande steriliseras romer i Slovakien.

3Riksdagens minoritetspolitiska beslut

År 1999 fattade riksdagen beslut om åtgärder för att Sverige skulle kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Beslutet innebär att Sverige erkände romerna som en av fem minoriteter.

4Internationell kritik

Sveriges tillämpning och efterlevnad av ramkonventionen och minoritetsspråksstadgan granskades senast av Europarådet under våren och sommaren 2003. I sin rapport och sina rekommendationer pekar rådet särskilt på diskrimineringen av den romska minoriteten. Särskilt allvarlig är situationen på bostads- och arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. Europarådet pekar även på att romska kvinnor är särskilt utsatta. Kvinnor som bär traditionella romska kläder drabbas ofta av allvarliga former av diskriminering vid bemötande i affärer och i kontakten med privata företag i övrigt.

Europarådet understryker vikten av den nya svenska diskrimineringslagstiftningens möjligheter att förbättra skyddet för romer och lägger särskild vikt vid DO:s arbete i detta avseende. Det faktum, menar Europarådet, att romerna tidigare utsatts för en genomgripande assimileringspolitik från den svenska staten understryker statens skyldigheter att skapa de verktyg som krävs för att stödja romernas språk, traditioner och andra viktiga identitetsskapande element. Vidare konstateras i rapporten att svensk media genom att i sin rapportering förstärka negativa stereotyper om romer bidrar till den omfattande rasism och främlingsfientlighet som romerna utsätts för. Europarådet rekommenderar den svenska regeringen att lägga stor vikt vid att utbilda den svenska journalistkåren i mångfaldsfrågor och uppmuntrar de initiativ som DO tagit inom detta område.

Det finns således mycket som tyder på att kunskaperna om, och förståelsen för, romernas situation, deras kultur och bakgrund, är fullständigt otillräckliga i det svenska majoritetssamhället. Det kan inte uteslutas den utbredda antiziganismen har betydelse för kränkningar av individers rätt till respekt och lika behandling i samhällslivet. Detta är oacceptabelt.

5Utredning med romer

I artikel 15 i ramkonventionen finns en bestämmelse om att nödvändiga förutsättningar skall skapas för att personer som tillhör nationella minoriteter effektivt ska kunna delta i det kulturella, sociala och ekonomiska livet samt i offentliga angelägenheter, särskilt de som rör dem.

För att undanröja den strukturella diskrimineringen och för att ramkonventionens intentioner skall kunna uppfyllas, måste romer få större inflytande över de frågor som berör dem. En trovärdig svensk minoritetspolitik måste verka för att alla former av antiziganism undanröjs. Som ett led i det arbetet vill vi att det tillsätts en utredning som analyserar och föreslår åtgärder för att motverka antiziganismen och den strukturella diskrimineringen av romer. Hur en sådan utredning skall sammansättas och hur direktiven skall se ut behöver noga övervägas tillsammans romer. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2004

Elina Linna (v)

Rossana Dinamarca (v)

Mats Einarsson (v)

Siv Holma (v)

Rolf Olsson (v)

Peter Pedersen (v)

Per Rosengren (v)

Tasso Stafilidis (v)

Alice Åström (v)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (1)