Den nya informationsteknologins möjligheter

Motion 1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m)

Innehåll 1

Sammanfattning5 2

Informationsteknologins
möjligheter5 3

Den
tekniska utvecklingen6 4

Sverige,
tekniken och infrastrukturen7 5

Möjligheter
för glesbygden9 6

Den
internationella utvecklingen10 7

Sverige
och informationsteknologin11 8

IT-kommissionen12 9

Den
öppna IT-kommissionen14 10

Att
stödja och stimulera15 11

Att
undanröja hinder17 12

Att
vara föredöme18 13

Fortsatt
avreglering19 14

Hemställan20

1
Sammanfattning

Informationsteknologin är ett mäktigt redskap för att ge
vingar åt människans förmåga. Sverige måste ha de högsta
ambitioner när det gäller att dra nytta av den nya teknologin
för varje människas och hela samhällets utveckling. Senast
år 2010 måste Sverige tillhöra den globala utvecklingens
absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet
av informationsteknologin.

I denna motion presenterar vi riktlinjerna för en politik för
att främja en bred användning av informationsteknologin.

Vår utgångspunkt är att staten inte skall styra utvecklingen
av den nya teknologin utan koncentrera insatserna till att
stimulera och stödja, undanröja hinder och vara ett föredöme
för andra.

Nyckelområden för att bredda användningen av
informationsteknologin är skolan och lagstiftningen. En
snabb förnyelse av skolans undervisningsmiljö med hjälp av
informationsteknologin kan höja utbildningens kvalitet och
bidra till att fostra fler mogna
informationsteknologianvändare.

Lagstiftningen i allmänhet, inte bara t. ex.
datalagstiftningen, behöver snabbt anpassas till förändrade
tekniska villkor. En genomlysning hur all lagstiftning bör
anpassas till nya villkor måste snabbt igångsättas. Förslag till
integritetslagstiftning bör föreläggas riksdagen.

Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa ett konkret
program för att främja en introduktion av
informationsteknologin i alla delar av samhället i enlighet
med de riktlinjer som redovisades av IT-kommissionen i
augusti 1994.

Arbetet med att avreglera telemarknaden bör drivas vidare.
Telia AB bör successivt säljas ut.

2 Informationsteknologins möjligheter

Informationsteknologin kommer att få genomgripande
betydelse för hela samhället. Effekterna av den nya
teknologin jämförs med de omvälvande konsekvenserna av
två tidigare historiska epokskiften, nämligen människans
förmåga att vidga muskelkraften genom användandet av
redskap och det industriella genombrottets nyttiggörande av
energin. Alla bedömningar pekar hän mot att
informationsteknologins effekter ännu bara kan skönjas.

Den nya tekniken får konsekvenser på alla plan som blir
mer djupgående än sedvanliga, mer alldagliga förändringar
av samhället. Dess roll för att reducera avstånd kan knappast
överskattas. Människornas möjligheter att kommunicera
med varandra privat och professionellt kommer att öka
dramatiskt. Kunskaper blir snabbt tillgängliga för många.
Gränser mellan länder och världsdelar bryts igenom.

Det senare får betydelse som en stark drivkraft för en ökad
internationalisering. Rätt utnyttjad öppnar öppnar teknologin
möjligheter till decentraliserad produktion och ett boende
också i områden som tidigare ansågs svårtillgängliga.

Flera exempel på detta finns inte minst i de norra delarna
av Sverige. Orter som målmedvetet satsat på
informationsteknologin har nått en växtkraft som motsvarar
villkoren för många orter utan avståndshandikapp. Mycket
tyder på att regionalpolitiken med informationsteknologins
hjälp kan ges ett nytt och mer dynamiskt innehåll.

De största effekterna kommer ändå att inträffa inom det
vida området för utveckling av kunskap. De mycket snabba
förändringarna och den nya teknologin innebär en utmaning
och oändliga möjligheter till utbildning. All världens
kunskap kan bli tillgänglig överallt och för alla. Det får
betydelse för ungas utbildning, samtidigt som det förbättrar
möjligheterna att ge fler tillgång till den kontinuerliga
kompetensutveckling det moderna arbetslivet kommer att
kräva.

Informationsteknologins utveckling fördjupar demokratin.
Teknologin skapar möjligheter för fler att öka sitt kunnande
och förverkliga personliga ambitioner. Den motverkar
därmed olikheter som inte behöver finnas. Dessutom öppnar
informationsteknologin kanaler till den offentliga makten på
ett sätt som kan verka vitaliserande för folkstyret och öka den
medborgerliga kontrollen över maktutövningen. Fler kan dra
nytta av offentlighetsprincipen.

Farhågor har uttalats för att informationsteknologin skulle
verka segregerande både mellan människor och mellan
regioner. ''Utanförskap'' målas upp som en betydande risk.
Sådana farhågor är överdrivna. Tvärtom öppnar teknologin
möjligheter som för många inte tidigare låg inom räckhåll.
Exempel på detta är hela utbildningen med ett
världsomspännande kunskapsflöde samt de ökade
möjligheterna till distansarbete. Informationsteknologin kan
ge handikappade ett drägligare liv.

Kännetecknande för den informationsteknologiska
utvecklingen är den hastighet med vilken den sker och
påverkar våra samhällen. Medvetenheten om detta har den
största betydelse när de villkor genom vilka användningen
av teknologin kan främjas, läggs fast.

3 Den tekniska utvecklingen

Informationsteknologin är ett redskap för att samla,
bearbeta och sprida information. Tekniskt utvecklas den nya
teknologin med stor beslutsamhet. Nya tillämpningar och
utvecklingssteg presenteras med en snabbhet som saknar
historiska motsvarigheter.Nya tjänster utvecklas med
informationsteknologins hjälp. Exempel på sådana finns i
dag inte minst på det finansiella området, i fråga om
valutahandeln men också vad gäller personliga tjänster t.ex.
via bankomat. Utvecklingen kommer att gå samma väg
också på andra områden. I den nya teknologins spår
utvecklas nya företag som kan komma att skapas till de mest
avgörande motorerna i de moderna samhällenas utveckling.
Avancerat företagande förändrar och förnyar karaktären på
orter och regioner. Det gäller Storstockholm, likaväl som
Arvidsjaur, Karlstad likaväl som Mölndal.
Informationsteknologin förändrar också den traditionella
industrin. Robotiseringen är ett tidigt exempel härpå.
Avancerat konstruktionsarbete, liksom komplicerade
processer, styrs med informationsteknologins hjälp. Också
mer traditionella industriverksamheter drar betydande nytta
av de informationsteknologiska landvinningarna.Helt ny
kunskap utvecklas med stöd av informationsteknologin. Det
gäller inte minst inom den mest avancerade vetenskapen. Det
accelererar i sig själv utvecklingen mot ännu fler
tillämpningar.Informationsteknologin förändrar i grunden
villkoren för administration. Kunskap kan spridas bredare
och snabbare nå rätt adresser. Ledtider kan kortas och
kostnader pressas. Människors personliga deltagande och
överblick underlättas.

Den teknologiska utvecklingen skall ses tillsammans med
den snabba utveckling av världens vetande som samtidigt
pågår. Kunskapsutvecklingen kan illustreras på många sätt.
I den förra regeringens arbete med ''Agenda 2000 -- kunskap
och kompetens för nästa århundrade'' beskrev
Vetenskapsakademien kunskapsexplosionen i form av
antalet aktiva vetenskapsmän. Av alla forskare inom
naturvetenskap och teknik som någonsin levat, lever 80--90
procent i dag, underströk akademien. Kunskapsutvecklingen
främjar informationsteknologins fortsatta utbredning,
liksom informationsteknologin accelererar
kunskapsutvecklingen.

Ett annat sätt att illustrera kunskapsutvecklingen är att se
till den hastighet med vilken industriprodukter numera
omsätts. Medan en bilmodell tidigare kunde leva i 15 till 20
år, förnyas bilar nu på halva denna tid. Persondatorernas
livslängd överstiger numera sällan tre år.

Informationsteknologins utveckling underlättar mänskliga
kontakter. Det gäller såväl elektroniskt som mer direkt. När
telefonen introducerades antog många att resandet skulle
minska drastiskt. Så blev det emellertid inte. Resorna ökade,
precis som de alltid gjort. Historiskt ökar resesträckorna
kontinuerligt och trendmässigt. Det enda som är i stort sett
konstant är restidens längd. Dess sanningar kommer
sannolikt att fortsätta att gälla. Kontakter via
informationsteknologin föder också behov av andra
relationer.

Det är emellertid fullt möjligt att antalet arbetsresor
minskar. Den ökande möjligheten till distansarbete
medverkar till att fler kan bosätta sig mindre centralt.

4 Sverige, tekniken och infrastrukturen

Sverige ligger väl framme på det informationsteknologiska
området. Vårt land är genom den nya telelagen Europas mest
avreglerade. Utvecklingen har inte låtit vänta på sig sedan
avregleringen genomfördes den 1 juli 1993, dvs. för bara ett
drygt år sedan.

Den svenska telenätsuppbyggnaden sker i snabb takt. Telia
AB, det tidigare Televerket, påskyndar, på grund av
konkurrenstrycket, utbyggnaden av sitt moderna AXE-
system. De senaste planerna är att alla Sveriges
teleabonnenter kommer att ha tillgång till det moderna nätet,
med tillhörande tjänster, före 1996 års utgång. Det ät två år
tidigare än de ursprungliga planerna.

Konkurrerande aktörer när det gäller infrastruktur är bl.a.
Banverket och olika energibolag. Till dessa kan läggas kabel-
TV-aktörerna, som i olika grad diskuterar och planerar att
engagera sig även på teleområdet.

Utbyggnaden av den nya generationen infrastruktur,
fiberoptisk kabel, pågår i stor omfattning. Sådana kablar har,
i praktiken, obegränsad kapacitet. Det svenska
kommunikationsnätet omfattar mer än 3.000 mil fiberoptisk
kabel. Yttterligare närmare 1.000 mil byggs för närvarande
varje år.

Många nya och spännande företag och tjänster tillkommer
snabbt, allt från olika kopplingar till Internet-, X.400- och
övriga kommunikations- och nätverkssystem, till telefon-
och datakommunikationsföretag. Företag som Tele2, British
Telecom (BT), France Telecom/Transpac m. fl. är i dag
verksamma i Sverige. De erbjuder alla internationella
förbindelser. Singapore Telecom har nyligen köpt det
Stockholmbaserade StjärnTV. Tidigare åtskilda branscher
ingår i nya relationer.

Mobiltelefonins GSM-nät uppvisar en häpnadsväckande
snabb utveckling. De tre huvudaktörerna Telia, Europolitan
och Comviq konkurrerar när det det gäller nätutbyggnad,
servicenivå, taxor och inte minst inköpsrabatter på telefoner.

Postdistributionen integreras med informationsteknologin
och telekommunikationen. I Sverige distribueras allt fler
brev långa vägar via telekablar, och endast den sista delen
via fysisk distribution. Exempel på detta är såväl City Mails
som Postens olika s.k. e-posttjänster. Breven från framför allt
företag sänds via teleledning till automatiska utskrifts- och
kuverteringsanläggningar i närheten av slutadressaterna.
Även mindre privatkunder har numera tillgång till
motsvarande tjänster från egen dator.

I huvudstadsregionen är kommunikationsmöjligheterna av
uppenbara skäl särskilt välutvecklade. Ett nät med stor
kapacitet knyter samman forskningsinstitutioner och den
avancerade informationsteknologiska industrin.
Konkurrerande företag har planer på att bygga
höghastighetsnätverk av optisk fiber i Stockholmsområdet.
Bl.a. är avsikten att erbjuda höghastighetslinjer för data,
rösttelefoni, nätverkshopkopplingar inom staden och mellan
städer i såväl Europa som Amerika. Satsningarna i de större
städerna kommer snabbt att spridas till övriga delar av
landet.

Ingenting säger att det i framtiden måste till enbart
linjebundna telekommunikationer. Redan i dag finns, främst
tack vare konkurrensen inom mobiltelefonin, ett väl utbyggt
radiolänknät. Ett sådant nät har inte samma
överföringskapacitet som moderna glasfiberkablar, men kan
erbjuda hushåll och företag en service som väl mäter sig med
den de har i dag. En fördel med dessa radiolänkförbindelser
är att de ofta är mer flexibla och kostnadseffektiva än
kabelförbindelser. De kan också vara det första steget i
vidareutvecklade tele- och datakommunikationer.

Kommunikation genom kabel kommer i växande grad
också att kompletteras med satellitkommunikation.

Det amerikanska programvaruföretaget Microsoft säger
sig ha planer på att bygga upp ett nät av eterbundna tjänster
som man kallar ''ett globalt kabelfritt Internet''. Det skall
baseras på satelliter och beräknas kosta mer än 50 miljarder
kronor.

Perspektiven är nästintill obegränsade.

Ingenjörsakademien (IVA) beskriver i sin studie
''Tekniken och det framtida arbetet'' (1994) det som nu sker
på informationsteknologiområdet på följande sätt:

Vi befinner oss i skiftet mellan två epoker, som kan kallas
industrisamhället respektive informationsteknologins
samhälle (IT)-samhället. Den snabba och dramatiska
utvecklingen är ett resultat av informationsteknologins
spridning till allt fler områden. Det blir möjligt att framställa
nya eller kraftigt förbättrade varor och tjänster på ett nytt sätt
och större hänsynstagande till konsumenternas intresse.

Och vidare:

Informationsteknologin kommer att förädla många
produkter och processer men också ge upphov till nya sätt
att tillhandahålla dagens tjänster. Dessutom kommer det att
dyka upp ett antal helt nya tjänster. Vilka dessa blir vet vi
inte och inte heller hur de kommer att påverka samhället.

Informationsteknologin är emellertid långt ifrån bara
tillägnad vissa speciella branscher. Också i mycket
traditionella näringar spelar en kvalificerad användning av
informationsteknologi en allt större roll för
konkurrenskraften.

5 Möjligheter för glesbygden

Utvecklingen av informationsteknologin öppnar nya
möjligheter för alla människor och regioner. Särskild
betydelse kan den emellertid få för glesbygden. Tele- och
postområdet är goda exempel på detta.

Distributionen kan med hjälp av den nya teknologin
effektiviseras genom att fysiska transporter till gamla depåer
kan ske via elektronisk kommunikation.
Telepostförsändelserna kan sorteras automatiskt nära
slutadressaten. ''Utbärningen '' kan ske direkt till en fax eller
''privatiseras'' på så sätt att utdelningsställen kan
samlokaliseras med annan service och verksamheten drivas
av fristående agenter. En fördel med en sådan utveckling är
att ökat samarbete med lanthandlare, lokala företag eller
enreprenörer gör det lättare att behålla andra
servicefunktioner.

Postens kostnader för ''olönsam glesbygdsdistribution''
uppges av Posten AB vara 1,3 miljarder kronor årligen.
Antalet hushåll kan uppskattas till ca 400.000. Ca 1.800
hushåll i Sverige har i dag inte tillgång till daglig
postutbärning. 1,3 miljarder kronor motsvarar ca. 3.000
kronor per glesbygdshushåll -- årligen.

Utvecklingen mot en avreglerad postverksamhet,
konkurrens och upphandling av glesbygdservice innehåller
intressanta framtidsutsikter.

Skulle exempelvis den summa som i dag satsas på
postdistribution som inte är lönsam i stället användas för
andra åtgärder för att utveckla glesbygdservicen motsvarar
det en betydande potential. Informationsteknologiskt
baserade kommunikationsmöjligheter skulle, åtminstone för
dem som så vill, kunna tänkas ersätta konventionell
postdistribution.Utrustning som i ena stunden tar emot
elektroniskt överförda brev och faxmeddelanden kan i nästa
stund användas till deltidsföretagets utveckling eller
familjens studiebehov.

Staten har idag avtal med Posten om att ansvara för
glesbygdsdistribution av brevförsändelser. Avtalet räcker
fram till den 31 december 1996. För att få till stånd en positiv
och önskvärd utveckling bör förberedelserna för de villkor
som skall gälla för tiden därefter inledas utan dröjsmål.
Projekt bör initieras där olika aktörer, enskilt eller i
samarbete, prövar nya vägar att lösa glesbygdens behov
inom postområdet. Ett sätt att få fram nya idéer och lösningar
är att upphandla servicefunktionen på den öppna marknaden.

För glesbygden öppnar informationsteknologin, som
antytts, nya möjligheter till företagande, arbete och studier.
Avståndens svårigheter reduceras. I fråga om
företagsetableringar och företagsutveckling finns redan
intressanta exempel, inte minst i Norrlands inland.

6 Den internationella utvecklingen

Många länder genomför ambitiösa program för att dra
nytta av informationsteknologin.

Det amerikanska programmet -- ofta symboliserat genom
skapandet av vad som kommit att kallas elektroniska
motorvägar -- har kommit att spela en särskild roll, inte minst
som stimulans för andra att delta i ett världsomspännande
informationsteknologisamarbete.

Det amerikanska programmet har sin tyngdpunkt i
strävanden att avreglera en så stor del som möjligt av
telekommunikationsområdet. Övertygelsen är att
marknadsaktörer -- om de tillåts utöva sitt ansvar friare -- har
större förutsättningar än regeringar att ge
informationsteknologin nya tillämpningar.

I Europa spelar den Europeiska Unionen (EU) en särskilt
viktig roll för att främja den informationsteknologiska
utvecklingen.

Våren 1994 tillsattes den s k Bangemannkommissionen.
Den presenterade sina rekommendationer till det Europeiska
Rådets möte på Korfu i juni. Vid rådets möte i Essen i
december uttalade stats- och regeringscheferna följande om
angelägenheten av att främja utvecklingen i riktning mot ett
europeiskt informationssamhälle:

The European Council emphasizes that the Commission
Action Plan ''Europe's way to the information society'' and
the conclusions of the Ministers for Industry and
Telecommunications have set the agenda for the
development of an information society. The European
Council sees the basic decision on liberalizing the
telecommunications infrastructure by 1 January 1998 as a
decisive step in establishing information infrastructures for
the future. In this connection it stresses the importance of
new services and information content as well as the
audiovisual sector in its cultural dimension. In this
connection the European Council calls on the Commission to
prepare proposals for revision of the Directive on television
without frontiers and for a new MEDIA programme before
the next European Council.

The European Council stresses the role of the private
sector in building up a financing information
infrastructures.It requests Member of States to establish a
suitable environment for such initiatives. International
cooperation must be further strengthened, above all in the
relation to Cental and Eastern Europe and the
Mediterraneean. The European Council calls upon the
Commission to make appropriate proposals to that end.

The European Council asks the Ministers for Industry and
Telecommunications to ensure coordination of further
measures. It requests the Council to create rapidly the legal
framework conditions -- in areas such as market access, data
protection and the protection of intellectual property -- that
are still necessary.

The European Council wellcomes the G7 Ministeral
Conference on the global information society to be held in
February 1995 in Brussels.

Liksom i USA är en avreglering av
telekommunikationsområdet i Europa en viktig förutsättning
för att en tillräckligt dynamisk utveckling skall komma till
stånd. Storbritannien och Sverige har i dessa hänseenden
kommit längst. Enligt de planer EU idag arbetar efter skall
en europeisk avreglering av telekommunikationerna ske till
1998.

På amerikanskt initiativ skall, som nämns i Europeiska
Rådets kommuniké från Essen, G7-länderna samlas för att
söka forma en mer världsomspännande strategi för den
informationsteknologiska utvecklingen. Det är
betydelsefullt att Sverige aktivt följer dessa initiativ.

Tyskland och Frankrike har nyckelroller att spela för att ge
den europeiska informationsteknologiutvecklingen
nödvändig styrka. Båda länderna har emellertid omfattande
kvardröjande regleringar på telekommunikationsområdet
som håller tillbaka dynamiken.

EU spelar en central roll också i fråga om
datalagstiftningen. Ett särskilt direktiv på detta område skall
enligt planerna slutbehandlas i februari 1995. Direktivet har
direkt betydelse för hur en angelägen reformering av den
svenska datalagen kan ske.

Helt vid sidan av det organiserade arbetet för att länderna
emellan främja informationsteknologiutvecklingen, bygger
teknologin själv upp internationella relationer. Det viktigaste
exemplet härpå är Internet, med sina 30 miljoner användare.
Ursprungligen skapat för det amerikanska försvaret, därefter
utvidgat till att bli ett nät först och främst för universitet och
högskolor världen över, har Internet alltmer kommit att bli
ett allmännät både för företag och enskilda. Det spelar
därmed en viktig roll för en bred spridning av teknologin,
men också som illustration till hur denna utvecklas vid sidan
av traditionella politiska, ekonomiska och samhälleliga
strukturer.

7 Sverige och informationsteknologin

Sveriges informationsteknologiska utgångsläge är, som
nämnts, gott. Inte minst gäller detta i fråga om den telelag
riksdagen antog 1993.

Den svenska telelagen tillhör de mest liberala i världen.
Den har öppnat den svenska marknaden för konkurrens
mellan olika operatörer. För närvarande är 14 företag -- varav
flera utländska -- antingen verksamma på den svenska
telekommunikationsmarknaden eller på väg att bli det,
förutsatt att tillstånd ges. Telias -- tidigare Televerkets --
monopol har brutits.

Sverige har också tillgång till
telekommunikationsutrustning i större utsträckning än
flertalet andra länder. Några exempel kan illustrera detta:
Sverige är ett av världens telefontätaste länder. En fax finns
dessutom på var 20:e telefonlinje. I fråga om mobiltelefoner
ligger Sverige först i världen med en mobiltelefontäthet på
drygt 15 %. Efter Sverige följer Finland, Norge, Island och
Hong Kong.Antalet persondatorer i Sverige uppskattas till
mer än 1,25 miljoner. Sverige är därmed ett av världens mest
datortäta samhällen. En halv miljon nya persondatorer
beräknas dessutom finna köpare i vårt land bara i år. Mer än
15 % av hemmen är utrustade med persondatorer.Antalet
Internet-anslutna datorer uppgår i Sverige uppgår till över
50.000. På varje dator kan emellertid flera användare finnas.
Varje månad kan på hela Internet så många som en miljon
nya användare tillkomma. Totalt finns på Internet mer än 30
miljoner användare över hela världen.

Sverige har också tillgång till avancerat industriellt
kunnande i fråga om telekommunikation. Det gäller
naturligtvis först och främst Ericsson-koncernen, som tillhör
världens främsta företag på informationsteknologiområdet.
Men det gäller också Telia och många mindre företag.

Den informationsteknologiska forskningen sker i en nära
internationell samverkan och i samarbete mellan industri,
universitet och särskilda forskningsinstitut. Universiteten
och de tekniska högskolorna bedriver avancerad forskning
på flera olika informationsteknologiskt intressanta områden.
Mindre högskolor, som Högskolan i Karlskrona/Ronneby,
har visat att informationsteknologin också kan utvecklas i
former bortom de stora laboratorierna.

Genom tillkomsten av Stiftelsen för strategisk forskning,
som upprättats ur de tidigare löntagarfonderna, har viktiga
förstärkningar av den informationsteknologiska forskningen
och utvecklingen möjliggjorts. Att denna extra
kunskapsinvestering kan komma till stånd är av
utomordentlig betydelse för Sveriges framtida
konkurrenskraft. Den målmedvetenhet med vilken den
nuvarande regeringen sökt avveckla bl. a. Stiftelsen för
strategisk forskning, liksom Stiftelsen för kunskaps -- och
kompetensutveckling med andra viktiga stimulansuppgifter
på det informationsteknologiska området, inte minst när det
gäller skolan, utgör ett direkt hot mot Sveriges
utvecklingsmöjligheter på en vital framtidssektor.

8 IT-kommissionen

För den förra regeringen var den informationsteknologiska
utvecklingen föremål för exceptionell uppmärksamhet. I
mars 1994 tillkallades en särskild IT-kommission för att ge
största möjliga stöd till den informationsteknologiska
utvecklingen.

Redan kommissionens sammansättning markerade dess
särställning bland andra utredningar och kommittéer. Under
statsministerns ordförandeskap och med utbildnings- och
forskningsministern som koordinator, samlades i
kommissionen de statsråd som hade de mest centrala
uppgifterna på informationsteknologiområdet tillsammans
med expertis från alla informationsteknologins
nyckelområden. En avgörande utmaning för Sverige krävde
särskild målmedvetenhet, bortom den som kan utvecklas
inom ett traditionellt utredningsförfarande.

Kommissionens presenterade i augusti 1994 sitt första
betänkande -- ''Vingar åt människans förmåga'' (SOU
1994:118) -- med 25 ambitioner på sju områden för den
informationsteknologiska utvecklingen i Sverige.
Sammanlagt innehöll kommissionens betänkande 66
konkreta förslag.

Kommissionens arbete tog användningen av
informationteknologin som utgångspunkt. Ambitionen
borde vara ''att Sverige senast år 2010 skall tillhöra den
globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller
varje del av utnyttjandet av informationsteknologin'' hette
det i det uppdrag kommissionen hade.

Flera av kommissionens förslag började förverkligas redan
under utredningsstadiet. En sådan omedelbarhet var möjlig
genom att ansvariga statsråd själva deltog i kommissionens
arbete. Tidsspillan kunde därmed undvikas. Analys och
handling kopplades samman.

Kommissionens viktigaste förslag rörde skolan och
rättssystemet. Genom att utnyttja modern teknik för att
förnya och utveckla undervisningsmiljön skulle elevernas
lärande kunna förstärkas samtidigt som nya generationer
fostrades till avancerade och medvetna
informationsteknologianvändare.

Rättssystemet, fann kommissionen vidare, är illa anpassat
till de nya villkor informationsteknologin skapar. Det gäller
inte bara , eller kanske ens främst, datalagen utan också
annan lagstiftning som utgår från förhållanden som snart inte
kommer att vara för handen.

Regeringen initierade också konkret utredningsarbete på
vissa särskilt betydelsefulla områden. Det gällde bl.a.
vilkoren för BBS-er (Bulletin Board System) samt
användningen av elektroniska signaturer.

För att stödja en ökad användning av
informationsteknologianvändning i hela samhället avsatte
den förre regeringen en miljard kronor ur de tidigare
löntagarfonderna att förvaltas av Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling. Nästan halva detta belopp borde
enligt IT-kommissionens uppfattning anslås som ett inslag i
en större nationell aktion för att stimulera användningen av
informationsteknologi i skolan.

En viktig del i IT-kommissionens strävanden var att öppna
regeringskansliet Rosenbad för datakommunikation.
Databasen Rosenbad etablerades under sommaren 1994.

IT-kommissionen presenterade en lång rad förslag. Till
dessa hörde bl.a.Handlingsprogram för att främja
utvecklingen av nya arbetssätt genom användning av IT i den
offentliga förvaltningenOffentlighållande av allmänna
publikationer i databaserÖkat utnyttjande av de offentliga
bibliotekenStrategi för IT-användningen i skolan i varje
kommunUtvecklande av elektroniska läromedelProgram
för en utbyggnad av distansutbildningenUtnyttjande av IT
för att göra sjukvården effektivareInvesteringar i
infrastrukturenIT-nätverk till mindre och medelstora
företagKraftsamling av IT-forskningen

Enligt vår mening är det av största vikt att IT-
kommissionens förslag genomförs. Regeringen bör senast i
kompletteringspropositionen för riksdagen presentera hur
detta avses ske.

Sedan regeringsskiftet i oktober 1994 har de
informationsteknologiska frågorna givits en avsevärt mindre
tyngd i regeringens arbete. Det momentum som IT-
kommissionen skapade utnyttjades inte. Statsministern har
numera ingen delaktighet i det informationsteknologiska
arbetet. En viktigt symboleffekt har därigenom gått förlorad.

Regeringen tillsatte först den 19 januari 1995 en ny
kommission. Den nya kommissionen leds inte av
statsministern. Inte heller ingår de direkt ansvariga
statsråden. Det är att beklaga att den
informationsteknologiska utvecklingen därmed förefaller att
ha reducerats till vilken fråga som helst i den
socialdemokratiska regeringens utredningsväsende.

Inriktningen av den nya IT-kommissionens arbete är
påfallande passiv. Ledord vid presentationen av
kommissionens uppdrag var ''förvalta'' och ''lugnare
tempo''. Någon ambition att medverka till att Sverige skall
tillhöra den globala utvecklingens spjutspetsar återfinns inte
i kommissionens direktiv. I avstegen från den förra
regeringens ambitioner i just detta hänseende ligger den
allvarligaste bristen i den socialdemokratiska regeringens
syn på informationsteknologin. Sverige löper därmed risk att
förlora mot länder med mer insiktsfulla regeringar.

Av de områden den nya kommissionen skall ägna möda
blir också skolan till en fråga bland andra. Den nödvändiga
genomgången och reformeringen av lagstiftningen för att
anpassa denna till de nya villkoren nämns inte ens.

Det socialdemokratiska uppdraget till IT-kommissionen
devalverar Sveriges möjligheter att på ett centralt område
utveckla konkurrensförmågan. Regeringens uttalanden om
att slaget om informationstionsteknologin är vunnet visar
hur lite den förstått av det nya samhällets villkor i allmänhet
och av informationsteknologin i synnerhet.

Nu är inte tid för förvaltning och lugnare tempo utan för
högre ambitioner.

9 Den öppna IT-kommissionen

Informationsteknologiutvecklingen världen över avgörs
inte av regeringar och riksdagar. Drivkraften ligger i enskilda
människors vetgirighet och i den styrka teknologin
bevisligen har. Likväl har regeringar viktiga, men i
förhållande till den mer traditionella politiken annorlunda,
uppgifter också på detta område.

Den förra regeringens IT-kommission definierade den
statliga uppgiften som att stimulera och stödja, att undanröja
hinder och att vara ett föredöme för andra. Kommissionen
själv strävade efter att vara en del av den sistnämnda
uppgiften.

Att statens uppgift formuleras just så är av stor betydelse.
En statlig ''IT-politik'' riskerar att snarast lägga hinder i
vägen för den spontana utveckling som är
informationsteknologins signum.

Vad regeringens nya IT-kommission kan åstadkomma är
mot den bakgrund som här har angivits oklart. Behovet av
stimulans och engagemang är däremot oförändrat.

Moderaterna har sedan regeringsskiftet fortsatt det
informationsteknologiska idéarbetet i den anda som den förra
regeringens IT-kommission angav. Detta arbete ges nu en
fastare form, den öppna IT-kommissionen.

Den öppna IT-kommissionen har samma ledning som den
förra regeringens IT-kommission. Den öppna kommissionen
har som främsta syfte att fördjupa de analyser som denna
kommissionen inledde. Framför allt gäller det de nödvändiga
insatserna i skolan och reformeringen av rätten. Härtill
kommer också att läggas bl.a. frågan om
informationsteknologins betydelse för och effekter på
samhällsutvecklingen i ett större perspektiv.

Den öppna IT-kommissionens arbete utförs i sin helhet
elektroniskt. Att kommissionen är öppen innebär att den som
vill är inbjuden att delta. Det gäller också ledning och
ledamöter av den nuvarande regeringens IT-kommission.
Arbetet på varje delområde kommer att organiseras som en
särskild virtuell konferens. Resultatet av kommissionens
arbete kommer att avrapporteras kontinuerligt. Ett inflöde av
kunskap om informationsteknologiarbetet inom EU kommer
att säkerställas.

10 Att stödja och stimulera

Även om de viktigast delarna av den
informationsteknologiska utvecklingen sker utanför
politiken finns det betydelsefulla politiska uppgifter att
utföra på vart och ett av de områden som den tidigare IT-
kommissionen angav som ett statligt ansvar.

För att stödja och stimulera en angelägen utveckling kan,
som nämnts, skolan spela en avgörande roll. Det kräver
emellertid att skolan förmår bryta med ibland mer än
hundraåriga utbildningstraditioner och ta tillvara de
möjligheter som den nya teknologin öppnar.

Det finns många goda exempel på hur
informationsteknologin kan förnya undervisningen.
Ölyckeskolan utanför Eslöv är bara ett av dessa. Intressant
nog har Ölyckeskolan, som är utrustad med genomgående
modern teknik, inte kostat mer än att bygga en konventionell
lågstadieskola.

De skolor som varit särskilt framgångsrika har integrerat
informationsteknologin i alla ämnen, inte bara i teknik och
naturvetenskap som ofta och förledande uppfattas som de
ämnen där den nya teknologin mest av allt hör hemma.
Informationsteknologins verkliga genombrott i
undervisningen kommer först när den inte längre uppfattas
som en teknik utan som ett nödvändigt och i undervisningen
integrerat hjälpmedel.

En förnyelse av undervisningssituationen i tusentals
svenska skolor kan inte kommenderas fram. Snarare handlar
det om att finna former för en bred stimulans av skolorna,
oberoende av dessas informationsteknologiska
utvecklingsnivå.

Ett omfattande förslag till en nationell aktion för en
förnyelse av undervisningen genom en ökad användning av
informationsteknologi utarbetades på uppdrag av den förra
regeringens IT-kommission och finns för beredning i
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling. Förslaget
bygger på ett brett deltagande av myndigheter, nätoperatörer,
mjukvaruproducenter, läromedelsförlag m.fl. i ett
erbjudande till alla skolor. Dessa skulle i gengäld förplikta
sig att leva upp till vissa grundläggande ambitioner.

Det är nödvändigt att genomföra en aktion som utnyttjar
all den kreativitet som skolan rymmer. Aktionen får inte
motverkas av en påstådd brist på resurser, desto mera som
en förnyelse av undervisningen inte är kostnadsdrivande.

Även om den nyss nämnda stiftelsen har ett huvudansvar,
inte minst för att bidra till finansieringen av en nationell
aktion, vilar naturligtvis också ett betydande ansvar på
regeringen, på skolmyndigheterna och -- för den högre
utbildningen -- på universitet och högskolor. Regeringen
måste ha en strategi för informationsteknologin i
utbildningen. Någon sådan strategi finns inte ens antydd i
budgetpropositionen.

De nödvändiga åtgärderna kan sammanfattas på följande
sätt:Skoldatanätverket bör byggas ut skyndsamt. Till nätet
skall alla landets skolor, också skolor för de första
årskurserna, vara uppkopplade. En aktiv användning måste
uppmuntras.Skolans undervisningsmiljö måste förnyas, bl.
a. med hjälp av informationsteknologin.
Teknikintroduktionen och lärarfortbildningen måste ske i ett
sammanhang. Lärarnas kompetens och förmåga att vägleda
eleverna är av största betydelse för en framgångsrik
breddning av informationsteknologianvändningen.
Villkoren för distansutbildning måste utvecklas. Staten kan
genom upphandling bidra till en teknisk och pedagogisk
utveckling. Utbildningsinstitutioner och
informationsteknologiska företag bör stimuleras till
samverkan.Distansutbildning bör vara ett naturligt inslag
också i den normala skolundervisningen. Universitet och
högskolor bör på distans kunna berika skolans dagliga
undervisning.Krav bör ställas på varje skola att årligen
redovisa ambitioner och resultat på det
informationsteknologiska området. Redovisningen skall
göras tillgänglig för elever och föräldrar.Universitet och
högskolor bör vara spjutspetsar i den
informationsteknologiska utvecklingen. Insatserna på detta
område bör påverka resurstilldelningen till respektive
läroanstalt.

Regeringen bör utan dröjsmål för riksdagen redovisa hur
en samlad aktion för en förnyelse av utbildningen enligt
dessa riktlinjer kan genomföras.

Förnyelsen av skolans undervisning underlättas också av
det Nordiska skoldatanätverk som introducerades av den
förra regeringen och av Nordiska Ministerrådet. Genom
detta nätverk kan nordiska elever samverka och utveckla den
nordiska identiteten.

Informationsteknologin kommer att få stor betydelse för
att utveckla en levande distansutbildning. Den kan bli ett
viktigt inslag i den normala ungdomsutbildningen men
också spela en avgörande roll i utvecklandet av former för
den kontinuerliga kompetensutvecklingen. Ytterligare behov
av kompetensutveckling kommer dessutom att genereras av
den teknologiska utvecklingen själv. Kan en livslång och
personlig kompetensutveckling främjas med hjälp av
modern informationsteknologi på distans och i interaktiva
former innebär det stora möjligheter för det kompetenslyft
Sverige behöver.

Den nuvarande regeringen säger sig vilja ta initiativ till en
svensk motsvarighet till det brittiska Open University. De
planer som regeringen härvid redovisat är emellertid vaga.
Ett program, som svarar mot de behov som redan på kortare
sikt måste kunna tillfredsställas bör ha följande inslag:Alla
universitet och högskolor skall öppna kurser för
informationsteknologiskt baserad distansutbildning. Till
dessa bör studenter direkt kunna anmäla sig. Sådan
undervisning gör det möjligt för studenterna att få tillgång
till den bästa, inte bara den närmaste, kunskapen.En
särskild organisation, Det öppna universitetet, bör bildas.
Organisationens uppgift skall vara att koordinera
universitetens och högskolornas informationsteknologiskt
baserade distansutbud. Organisationen bör underställas
lärosätena i samverkan, och alltså vare en del av
universitetens och högskolornas ordinarie organisation.Till
organisationen bör avdelas ett visst basanslag, bl.a. för att till
kursutbudet också knyta framstående utländska universitet.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med
förslag till ett öppet universitet enligt de här redovisade
riktlinjerna.

11 Att undanröja hinder

Lagen skall fungera som skydd för angelägna,
gemensamma intressen. Men den skall också ge utrymme för
dynamik. Behovet är i dag stort av en tvärgående revision av
all sådan lagstiftning som har beröring med
informationsteknologin.

Det är osannolikt att regeringens nytillsatta kommission är
ett lämpligt forum för en sådan lagrevision. I kommissionens
direktiv nämns inte detta område ens för analys. Från den
öppna IT-kommmissionen kommer visst underlag att kunna
göras tillgängligt.

För att en mera generell revision av lagstiftningen skall få
den nödvändiga kraften behöver en särskild lagkommission
tillsättas. Det bör ske skyndsamt. Kommissionens förslag bör
och presenteras kontinuerligt. Inget hindrar heller att
kommissionen arbetar i avdelningar för att undvika dröjsmål.
Utgångspunkten för arbetet skall vara att göra all lagstiftning
så beskaffad att den oberoende av enskildheter i den tekniska
utvecklingen kan ge utrymme för den nödvändiga
kreativiteten, samtidigt som den skyddar sådana intressen
som staten har särskild anledning att vaka över.

När det gäller datalagen kommer, som nämnts, det väntade
EU-direktivet att skapa klarhet om de europeiska
förutsättningarna. Från svenska utgångspunkter har
datalagsutredningen presenterat ett förslag till förändring av
datalagen (SOU 1993:10).

Hur en ändamålsenlig datalag, så utformad att den främjar
användningen av informationsteknologin, men som skyddar
den enskildes integritet, skall vara beskaffad är föremål för
åtskillig diskussion. Bl.a. har frågan ställts om det överhuvud
taget är ändamålsenligt att stifta lag som är knuten till en
specifik teknik. Ett alternativ skulle kunna vara en mer
allmängiltig integritetslagstiftning.

Starka skäl talar för alternativet en allmängiltig
integritetslagstiftning. En sådan lagstiftning skulle ange den
enskildes rätt att råda över information av personlig art. En
allmän integritetslagstiftning skulle bli en enskild
rättighetslagstiftning medan en datalag mer får karaktären av
statlig regleringslag. Svårigheten att göra en datalag rimligt
tidsobunden skall heller inte underskattas.

Inget annat land har så mycket information om enskilda
individer samlade på dataregister som Sverige har. Inget
annat land har heller ett registersystem som är så tillgängligt
för vem som helst som det svenska. I vårt land säljer
myndigheterna information som i andra länder betraktas som
ytterst personlig och i behov av integritetsskydd.

Strävandena att vidga informationsteknologianvändningen
och skydda den enskildes integritet måste ses i ett
sammanhang. En bred användning, speciellt av datorer,
kräver en fast politik till skydd för den enskildes integritet.

Ny teknik väcker alltid oro. Det är knappast förvånande
då särskilt datateknik av vissa snarare ses som ett medel för
kollektivets kontroll och planering av samhället, än som ett
medel för att stärka medborgarnas möjligheter att både
kunna kontrollera den offentliga makten och att utnyttja ett
växande utrymme för den egna kreativiteten. Den
socialdemokratiska datatraditionen ger fog för
misstänksamhet.

Sverige har fört en i vissa delar bakvänd politik i frågor
som rört datateknikens användning. I stället för att stifta
lagar till skydd för den enskildes rättssäkerhet och integritet,
har statsmakterna inte bara utnyttjat datatekniken till att
ytterligare utvidga ett redan omfattande uppgiftsinsamlande
och registrerande utan också till att underblåsa en
föreställning om att det åvilar statsmakterna att planera för
datoranvändandet i det svenska samhället. Datatekniken har
snarare använts för centralisering , ibland t.o.m. för att
förverkliga socialistiska ambitioner, än för att främja det
decentraliserade och öppna samhälle den ger möjlighet till.

Det finns skäl att vända sig emot en sådan utveckling.
Statsmakternas uppgift bör i första hand vara att tillse att den
nya tekniken -- det må vara datorteknik eller annan ny
teknik -- främjas på ett sätt som inte inkräktar på
medborgarnas rätt till liv, egendom eller integritet.

Genom en ny integritetslagstiftning är det angeläget att
skapa en ökad förutsebarhet vad gäller innehållet i ADB-
baserade offentliga handlingar. Myndigheternas ADB-
hantering bör hårdare knytas till ändamålet för de insamlade
uppgifterna. Detta kan ske genom att myndighetens ADB-
hantering i lag preciseras till myndighetsutövningen.
Därigenom begränsas myndighetens möjlighet att
sammanställa nya handlingar.

Datainspektionen bör genom föreskrifter reglera vilka
handlingar och samkörningar som en myndighet får göra.
Insamlade uppgifter skall användas av den myndighet som
samlat in dem. Ändamålsknytningen bör leda till att utbytet
av information mellan myndigheter begränsas. En mer precis
knytning av myndigheters dataanvändning till den egna
myndighetsutövningen och ändamålet med insamlade
personuppgifter skulle utgöra viktiga förstärkningar av
integriteten.

Riksdagen bör mot bakgrund av vad som här har anförts
hos regeringen begära förslag till ny lagstiftning på
integritetsområdet att ersätta dagens datalag.

12 Att vara föredöme

Regering och riksdag skall inte lägga fast någon politik för
informationsteknologin. En sådan politik blir nästan med
säkerhet kontraproduktiv. De offentliga organen kan
emellertid tjäna som föredömen genom den egna
informationsteknologianvändningen. En effektiv -- och
öppen -- förvaltning blir lättare att uppnå med hjälp av den
nya teknologin.

En ökad användning av informationsteknologi i de
offentliga förvaltningarna förbättrar möjligheterna till
rationalisering och hushållning med skattebetalarnas pengar.
Det är angeläget att alla sådana möjligheter tas tillvara. Det
statliga toppledarforum som introducerades av den förra IT-
kommissionen, bör få motsvarigheter också i varje landsting
och kommun.

Informationsteknologin måste emellertid också utnyttjas
för att vitalisera demokratin genom att öka
genomskinligheten i förvaltningarnas arbete. Flera åtgärder
som verkar i denna riktning kan snabbt genomföras. Ett
program på detta område bör ha följande innehåll:Alla
myndigheter skall kunna nås elektronisktUppkoppling
genom datapost med daglig svarsskyldighet bör inrättas hos
myndigheterna. Svar på enklare frågor skall kunna lämnas
på elektronisk väg inom 24 timmar.Regeringskansliet bör
vara ett föredöme i fråga om elektronisk tillgänglighet.
Regeringens beslut och information om dessa skall finnas
omedelbart tillgängliga.Också offentliga utredningar och
motsvarande skall kunna nås elektroniskt. En instruktion om
detta bör ingå i alla utredningsdirektiv.Riksdagen måste
sträva efter största möjliga allmänna tillgänglighet i fråga om
uppgifter, underlag och beslut. Det innebär att motioner,
betänkanden, anföranden och beslut lätt skall kunna nås av
alla intresserade på elektronisk väg.

Sveriges medlemskap i EU kommer att öka
informationströmmen av europeiska nyheter. Det bör vara
regeringens skyldighet att sörja för att den europeiska
informationen blir lätt lättillgänglig. Speciella databaser bör
upprättas i detta syfte.

De statliga universiteten och högskolorna bör -- som
föredöme -- ställa sina kunskaper till förfogande för
företagen, i synnerhet de mindre. Ett förslag av denna
innebörd bereds för närvarande i Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling. Svenska universitet och högskolor bör
dessutom ha de högsta ambitioner i fråga om deltagande i
det EU-nät för europeiska forskningsinstitutioner som för
närvarande planeras.

På samma sätt som de högre lärosätenas kunskaper kan
göras mer tillgängliga kan Patent- och registreringsverket
med informationsteknologins hjälp spela en mera aktiv,
kunskapsförmedlande roll. Det bör ankomma på verket att ta
initiativ i denna riktning.

13 Fortsatt avreglering

Sverige, har som nämnts, en av världens mest liberala
telelagar. Det ger vårt land ett försteg i den världsomfattande
avreglering av telekommunikationsområdet som nu förestår.

Avregleringen och konkurrensen öppnar nya möjligheter.
Från vissa håll har det framförts att staten skall ta ett speciellt
ansvar för att bygga upp infrastrukturen på
telekommunikationsområdet. Utvecklingen visar med all
önskvärd tydlighet att det är fel. Det finns många exempel på
massiva statliga satsningar som, förutom att de kostat pengar,
förhindrat en riktig och sund utveckling.

Det är emellertid viktigt att staten handlar så att
konkurrensen främjas och en fortsatt utbyggnad av
infrastrukturen främjas. Kommunikationsnätverken är aldrig
färdigbyggda.

Också staten och indirekt skattebetalarna har gynnats av
den informationsteknologiska utvecklingen och den öppna
konkurrensen. Genom en samlad upphandling genom
Stattels försorg har kostnaderna kunnat pressas, samtidigt
som servicegraden höjts och lokala anpassningar blivit
möjliga.

Erfarenheter från länder utanför Europa som öppnat upp
telemarknaden för konkurrens, bl.a. Australien, Kanada och
Nya Zeeland, visar att inte minst de boende i glest befolkade
delar vinner på utvecklingen.

OECD har belyst bl.a. detta fenomen i rapporten ''The
Benefits of Telecommunication Infrastructure
Competition''. Summeringen av fördelar och nackdelar ger
ett entydigt resultat. Fördelarna med ökad konkurrens
överväger kraftigt nackdelarna -- och det gäller inte bara de
ekonomiskt välutvecklade länderna Rapporten visar att när
flera telefonbolag bygger parallella telenät och konkurrerar
om kunderna blir resultatet positivt. Priserna sjunker,
kvaliteten på teletjänsterna förbättras och vanliga hushåll får
bättre service.

OECD-rapporten har väckt berättigad uppmärksamhet.
Den är baserad på erfarenheterna från länder som, liksom
Sverige, har genomfört en liberalisering på det
informationsteknologiska området.

I Sverige har avregeleringen dessutom förenats med regler
för att tillgodose kommunikationsbehoven i landets alla
delar.

Avregleringen och liberaliseringen av lagstiftningen måste
nu drivas vidare.

Telia, det tidigare Televerket, är i dag utsatt för konkurrens.
Ett naturligt fortsatt steg är att staten avvecklar sitt
ägarintresse i bolaget. Telia bör således säljas. Det bör i en
första etapp ske genom att en minoritetspost bjuds ut. Senare
bör företaget i övrigt bjudas ut på motsvarande sätt.

Utöver en privatisering av Telia finns det skäl att också
analysera andra åtgärder i avreglerande syfte. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till privatisering av
Telia och en fortsatt avreglering av
informationsteknologiområdet, enligt med vad som här har
anförts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
program för en bred användning av informationsteknologin
i enlighet med de rekommendationer som presenterades i
''Vingar åt människans förmåga'',

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
program för informationsteknologins användning i skolan
och den högre utbildningen i enlighet med vad som anförts
i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system
för öppen högre distansundervisning i enlighet med vad som
anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam
genomlysning av all lagstiftning i syfte att anpassa denna till
nya villkor i enlighet med vad som anförts i motionen,1

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
integritetslagstiftning att ersätta den nuvarande datalagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,1

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ökad
öppenhet hos myndigheter (motsvarande) i enlighet med vad
som anförts i motionen,1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att
främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet,
högskolor och företag,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
försäljning av Telia AB i enlighet med vad som anförts i
motionen,2

9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
ytterligare åtgärder för att avreglera den svenska
telemarknaden i enlighet med vad som anförts i
motionen.2

Stockholm den 22 januari 1995

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Sonja Rembo (m)

Anders Björck (m)

Knut Billing (m)

Birger Hagård (m)

Gun Hellsvik (m)

Gullan Lindblad (m)

Bo Lundgren (m)

Inger René (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Per Unckel (m)

Per Westerberg (m)

1 Yrkandena 4-6 hänvisade till KU.

2 Yrkandena 8 och 9 hänvisade till TU.