Till innehåll på sidan

Demokrati och mänskliga rättigheter i Iran

Motion 2009/10:U346 av Annelie Enochson m.fl. (kd, fp, m, c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
2009-10-06
Numrering
2009-10-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att Iran ska leva upp till sina internationella förpliktelser och utveckla atomenergi endast för fredliga syften.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att säkerställa mänskliga rättigheter för Irans kvinnor, nationella minoriteter, politiskt oppositionella, trosbaserade rörelser och enskilda troende.

Motivering

Det nya avslöjandet om dolda, otillåtna reaktoranläggningar i Iran är ytterligare ett i den långa raden av flagranta brott mot Irans internationella skyldigheter enligt icke-spridningsavtalet och säkerhetsrådets resolutioner nr 1696, 1737, 1747, 1803 och 1810. Den nyupptäckta anläggningens utformning och omfattning kan knappast vara förenlig med en fredlig användning och syftar av allt att döma till att utan världssamfundets kännedom och i strid med ingångna överenskommelser anrika uran som kan användas till militära ändamål. Rimligen bör man också från svenskt håll dela den starka oro som bland annat uttryckts av ledarna för USA, Frankrike och Storbritannien i ett gemensamt uttalande fredagen den 25 september 2009.

Nära samman med atomprogrammet hänger också frågan om Irans avsikter med sitt missilprogram. De provskjutningar som landet genomfört nyligen av ballistiska missiler, bland annat långdistansmissilen Shabab 3, och som åtföljts av aggressiv retorik från regimens sida, är naturligtvis högst oroande. Kombinationen av missilutveckling och vad som förefaller vara ett militärt inriktat, hemligt atomprogram öppnar naturligtvis för högst betänkliga framtidsperspektiv. Största internationella vaksamhet är därför av nöden.

Något som heller inte nog kan betonas är den mycket negativa och destabiliserande roll som Iran spelar i hela Mellanöstern genom sitt omfattande statsunderstöd till terrororganisationer regionen över. Genom Irans omfattande stöd för olika våldsrörelser och uttalade motstånd mot fred undergrävs allvarligt de fredsvänliga krafternas position och nya internationella freds-ansträngningar saboteras.

Särskilt oroande är människorättssituationen i Iran. Avrättningarna av minderåriga och det svåra förtrycket mot kvinnor, religiöst oliktänkande och nationella minoriteter fortsätter med oförminskad styrka. Amnesty rapporterade i början av augusti om en alarmerande ökning av antalet avrättningar i Iran efter sommarens presidentval med 115 avrättningar på 50 dagar.

Det iranska presidentvalet den 12 juni som genomfördes under mycket odemokratiska former följdes av ett exempellöst övervåld mot protesterande oppositionsföreträdare och oliktänkande. Demonstrerande studenter har av revolutionsdomstolarna dömts till spöstraff och indragna studieplatser. Talande för rådande förhållanden är hur den förre presidenten Khatami nyligen utsattes för en rent fysisk attack mot sin person. Samtidigt är all fri opinionsbildning eliminerad av regimen.

Som särskilt stötande framstår den iranska regimens aggressiva förnekande av Förintelsen som kombineras med en ogenerad rashatsretorik mot judar och ständiga uppmaningar att utplåna en medlem av Förenta nationerna, Israel. President Ahmadinejads tal till FN:s generalförsamling den 22 september 2009 innebar en fortsättning på denna linje, som hör till det mest betecknande för den nuvarande regimen i Iran. Alldeles nyligen påminde sålunda dagstidningen Kayhan, ett organ för Irans högste andlige ledare Ali Khameini, om ”nödvändigheten av att eliminera Israels existens”.

Mot bakgrund av ovanstående svåra brott mot internationella förpliktelser och de mest grundläggande mänskliga rättigheter är ett kraftfullt agerande från den svenska regeringens sida nödvändigt. Det internationella samfundet har en skyldighet att försäkra sig om att Iran inte har möjlighet att utveckla atomvapen samtidigt som de fruktansvärda människorättskränkningarna inom landet måste fördömas med största möjliga kraft. Det är också en moralisk skyldighet att skarpt markera mot den iranska regimens Förintelseförnekande och rasistiska demagogi.

Stockholm den 5 oktober 2009

Annelie Enochson (kd)

Agneta Berliner (fp)

Kjell Eldensjö (kd)

Jan R Andersson (m)

Lennart Sacrédeus (kd)

Mats G Nilsson (m)

Mikael Oscarsson (kd)

Elisabeth Svantesson (m)

Staffan Danielsson (c)

Kent Olsson (m)

Gunnar Axén (m)

Fredrick Federley (c)

Yrkanden (2)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att Iran ska leva upp till sina internationella förpliktelser och utveckla atomenergi endast för fredliga syften.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att säkerställa mänskliga rättigheter för Irans kvinnor, nationella minoriteter, politiskt oppositionella, trosbaserade rörelser och enskilda troende.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.