De sociala konsekvenserna vid arbetslöshet

Motion 1985/86:A203 Birthe Sörestedt m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86 :A203

Birthe Sörestedt m. fl. (s)
De sociala konsekvenserna vid arbetslöshet

De ekonomiska konsekvenserna i form av utbetalning av arbetslöshetskassa
och KAS som arbetslösheten medför är väl kända.

Däremot är de sociala konsekvenserna för samhället och den enskilde
minst lika ingripande, men inte lika väl belysta. Även denna sida av
arbetslösheten medför i slutändan ekonomiska konsekvenser som belastar
landsting och kommuner i form av ökade kostnader för utbetalning av
socialbidrag samt ett utökat sjukvårdsbehov.

Av t. ex. de 14 500 arbetslösa i M-län var hälften ersättningsberättigade
kassamedlemmar, men även för denna grupp innebär det en betydligt mindre
inkomst att leva på. Vid långvarig arbetslöshet innebär detta stora försörjningsbekymmer.
10 % av de arbetslösa i M-län hade kontant arbetsmarknadsstöd,
vilket innebär att dessa personer måste besöka socialbyrån för att
få kompletterande socialhjälp, om de över huvud taget skall kunna klara sitt
uppehälle. 5 800 personer saknade helt arbetslöshetsersättning och är alltså
helt beroende av socialbidrag. Det kan konstateras att det är en stor grupp
som inte haft någon längre arbetsperiod eller utbildning under det senaste
året och risken är att dessa personer aldrig har haft och aldrig kommer att få
in en fot på arbetsmarknaden om inte speciella insatser görs. Dessutom kan
perioder av längre arbetslöshet påverka möjligheten att erhålla ATP i samma
utsträckning som övriga i samma åldersgrupp, det kan innebära konsekvenser
som får oförutsedda följder.

För den enskilde individen innebär brist på arbete inte bara en ekonomisk
påfrestning, utan för med sig konsekvenser som inte kan ersättas genom en
penningutbetalning. Arbetsgemenskapen på arbetsplatsen och de kontaktytor
utåt i samhället som ett arbete medför försvinner, den egna identiteten
försvagas och den prestige och status som arbetet ger upphör.

Hela familjen kan drabbas, inte bara av en försämrad ekonomisk situation,
utan även för att de gamla rollerna i familjen förändras, såsom att ansvar för
hemarbete eller familjens försörjning överförs till den andra parten. Detta
medför samlevnadsproblem som ofta orsakar skilsmässor. Med en knapp
ekonomi är möjligheterna små att ge innehåll åt en utökad fritid. Det är
genom fritidsaktiviteter som sociala kontakter kan bibehållas eller vara en
ersättning för arbetets värde.

Barnens förebilder är föräldrarna. Därför är det av vikt, att under
uppväxten ha den kontaktyta med samhället som föräldrarnas arbete utgör.
Föräldrars långvariga kontakt med socialtjänsten medför att barn under
uppväxtåren får en norm, som säger att medel till uppehälle erhålls utan att

arbete är ett måste för sin egen försörjning. Tillgången till barnomsorgsplats Mot. 1985/86
är ofta knuten till föräldrars arbete och barnen riskerar att få begränsade A203

sociala kontakter i och med föräldrarnas arbetslöshet.

Det finns klara samband mellan arbetslöshet och hälsotillstånd. Människor
mår på olika sätt dåligt av arbetslöshet. Redan hotet om att bli arbetslös
medför en kraftig stressreaktion som kan mätas i förhöjt blodtryck. De
personer som tidigare haft besvär med hälsan drabbas mest vid arbetslöshet.

Många måste uppsöka sjukvården med symptom av arbetslöshet, bestående
av olika psykosomatiska besvär. Dock krävs det bättre kunskaper och
medvetenhet om arbetssituationens påverkan på hälsotillståndet. Mer än
tidigare måste hälso- och sjukvården uppmärksamma och ta hänsyn till
människans arbetssituation i sin rutin verksamhet.

De unga som möter sin första arbetslivserfarenhet med arbetslöshet är
särskilt känsliga och påverkbara. Risken finns att de grundlägger vanor som
är skadliga för hälsan. En finsk undersökning visar att de äter sämre,
använder mer berusningsmedel, missköter sin personliga hygien och kroppsliga
kondition i större utsträckning än jämnåriga med arbete. Vissa grupper
av ungdomar är mer utsatta än andra. Här spelar kamratkretsens beteende
en stor roll. Ungdomsarbetslösheten är relativt ny som problem i vårt land,
varför vi saknar insikt om hur det drabbar individen på kort och längre sikt.

Risken är stor för dem som inte erhåller ett arbete eller en utbildning att de
ställs utanför samhällsgemenskapen, vilket i sin tur kan medföra materiell
nöd, missbruk och kriminalitet. Om stora grupper ställs utanför uppstår ett
motsatsförhållande till andra, och sociala konflikter kan lätt blossa upp.

För att samhället skall kunna möta de problem som arbetslöshet orsakar
krävs att det sker en intensifierad kartläggning och forskning om de sociala
konsekvenserna.

Som ovan beskrivits kan arbetslöshet ge vitt skilda sociala konsekvenser
för såväl den enskilde som för samhället. Dessa har inte i tillräcklig
utsträckning beaktats i den sysselsättnings- och regionalpolitiska planeringen,
där storstadsregionerna redan är hårt drabbade då det gäller utslagning
och missbruk.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande behovet av kartläggning och forskning
om sociala konsekvenser vid arbetslöshet.

Stockholm den 16 januari 1986
Birthe Sörestedt (s)

Ingegerd Anderlund (s) Bengt Silfverstrand (s)

Margit Sandéhn (s) Börje Nilsson (s)

5