Civilkuragelag

Motion 2018/19:130 av Adam Marttinen m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut 

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en civilkuragelag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns ingen allmän skyldighet i svensk lag att bistå människor i nöd eller fara, även om denna skyldighet finns för vissa yrkesgrupper – en polis eller sjuksköterska kan exempelvis dömas för underlåtenhet om denna i sin tjänst inte fullföljer skyldigheten som medföljer av yrket.

Under sommaren 2018 drunknade en ung man vid en badplats i Örebro, och polisen hade svårigheter att ta sig fram till följd av att människor stod i vägen för att filma händelsen. Det har även funnits tillfällen då människor har filmat pågående brott och sålt eller överlämnat bilderna till tidningspublikationer, i stället för till polisen.

Sverigedemokraterna anser att varje människa har en moralisk skyldighet att bistå en person i nöd, förutsatt att det kan ske utan risker för denna. Vi menar att det bör vara brottsligt att se på när ett barn drunknar i en vattenpöl när detta kan förhindras med en liten, riskfri, insats.

Det bör införas en straffsanktionerad allmän skyldighet att bistå nödställda personer, dvs. vad som även brukar benämnas en civilkuragelag.

De flesta länder i Europa, bland annat våra nordiska grannländer, tillämpar någon form av civilkuragelag och även om det råder delade meningar kring hur den ska utformas på bästa sätt är det tydligt att även Sverige bör införa en sådan lag.

En civilkuragelag kan fastställa att man som medmänniska ska göra vad man kan utifrån den egna förmågan att undsätta någon i nöd. I många fall kan det handla om enkla saker som att kontakta ambulans vid en trafikolycka, kasta ned en livboj till en person som trillat i vattnen eller göra plats för räddningspersonal som behöver komma fram.

Adam Marttinen (SD)
Katja Nyberg (SD)	Henrik Vinge (SD)