Motion till riksdagen
2015/16:761
av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)

Bygg Sverige! En Sverigedemokratisk budget – 2016


1. Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
  2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 196 miljarder kronor för 2016 och 1 240 miljarder kronor för 2017 enligt förslaget i avsnitt 19.1.
  3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 293 miljarder kronor för 2018 enligt förslaget i avsnitt 19.1.
  4. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 enligt förslaget i avsnitt 19.2 och 19.8.
  5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2017 och 2018 enligt förslaget i avsnitt 19.2 och 19.9 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
  6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 enligt förslaget i avsnitt 19.6.
  7. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 enligt förslaget i avsnitt 19.7 som riktlinje för regeringens budgetarbete.


Innehåll

1. FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2. VIKTIGA SATSNINGAR

BARNSLIG POLITIK

SMARTARE SKOLA

INDUSTRI OCH JOBB

HELA LANDET!

3. FINANSIERINGEN

4. REGERINGENS BUDGETPROPOSITION

5. BARNSLIG POLITIK

5.1 GRAVIDITET – TIDEN I MAMMAS MAGE

5.1.1 ULTRALJUD

5.1.2 FASTSTÄLLANDE AV FADERSKAP

5.1.3 FÖRÄLDRAUTBILDNING

5.1.4 VÄLMÅENDE FOSTER

5.1.5 JURIDISKT SKYDD FÖR OFÖDDA

5.1.6 GRAVIDITETSPENNING

5.2 FÖRLOSSNING – VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN

5.2.1 FLER BARNMORSKOR

5.2.2 NEONATALVÅRDEN

5.2.3 EFTERVÅRDEN

5.2.4 BARNAVÅRDSCENTRALEN

5.3 FÖRÄLDRALEDIGHET – RÄTT TILL TID MED FÖRÄLDRARNA

5.3.1 NEJ TILL EN TREDJE ”PAPPAMÅNAD”

5.3.2 AVKVOTERA FÖRÄLDRALEDIGHETEN

5.3.3 SLOPA JÄMSTÄLLDHETSBONUSEN

5.3.4 UTÖKAD RÄTT TILL DELTID

5.3.5 VÅRNADSBIDRAGET

5.3.6 FÖRSKOLEDAGAR

5.4 BARNOMSORG – MÖTET MED OMVÄRLDEN

5.4.1 FÖRSKOLA

5.4.2 DAGBARNVÅRDARE

5.4.3 BARNOMSORG GENOM ANHÖRIGA

5.4.4 FÖRÄLDRAKOOPERATIV

5.4.5 ÖPPEN FÖRSKOLA

5.5 VÄLMÅENDE – TRYGGHET, SÄKERHET OCH GOD HÄLSA

5.5.1 BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRIN

5.5.2 KOST OCH NÄRING

5.5.3 REGISTERKOLL VID ARBETE MED BARN

5.5.4 INFORMATION OM DÖMDA PEDOFILER I BARNS NÄROMRÅDEN

5.5.5 VUXNAS ANMÄLNINGSPLIKT

5.6 FAMILJEN – DE SOM STÅR DIG NÄRMAST

5.6.1 RÄTT TILL FADERSKAPSTEST

5.6.2 GEMENSAM VÅRDNAD SOM NORM

5.6.3 FAMILJERÅDGIVNING

5.6.4 MEDLING VID SEPARATIONER

5.6.5 ÖKAD RÄTTSSÄKERHET VID VÅRDNADSTVISTER

5.6.6 FOSTERHEM OCH ADOPTION MOT FÖRÄLDRARS VILJA

5.7 EKONOMISK TRYGGHET

5.7.1 FÖRÄLDRAPENNING

5.7.2 BOSTADSBIDRAG

5.7.3 VÅRDBIDRAGET

5.7.4 UNDERHÅLLSSTÖDET

5.8 ÖVRIG FAMILJEPOLITIK

5.8.1. KONTAKTDAGAR

5.8.2. ANHÖRIGSTÖD

5.8.3. OMSTÄLLNINGSPENSION

6. SMARTARE SKOLA

6.1 VARKEN STOLTA ELLER NÖJDA

6.1.1  ”ETT SKOLSYSTEM I AKUT BEHOV AV FÖRÄNDRING”

6.1.2 MIGRATIONSPOLITIK OCH SKOLPOLITIK

6.2 KARRIÄRTRAPPA FÖR LÄRARE

6.2.1 SHANGHAI-MODELLEN

6.2.2 KARRIÄRSTEGE MED SEX NIVÅER

6.2.3 HÖGRE LÄRARLÖNER

6.2.4 LYFT SKOLAN UNDERIFRÅN

6.3 ÅTGÄRDA UNDERSKOTTET PÅ LÄRARE

6.3.1 KOM TILLBAKA!

6.3.2 FLER VÄGAR IN I LÄRARYRKET

6.3.3 UTNYTTJA HÖGSKOLANS PEDAGOGER

6.4 REKTORSREFORM

6.5 DIGITALISERING

6.5.1 SOL OCH MOLN

6.5.2 STIMULANSBIDRAG

6.6 JOURSKOLOR ISTÄLLET FÖR MINDRE KLASSER

6.6.1 ÖKAD TRYGGHET I SKOLAN

6.6.2 KLASSERNAS STORELK

6.7. SATSNING PÅ LANDSBYGDSSKOLOR

6.8 SKOLMATEN I FOKUS

6.8.1 BAKGRUND

6.8.2 SATSNING PÅ TILLAGNINGSKÖK

6.8.3 FLER FÖRDELAR

6.9 ÖVERSYN AV ANTAL LÄRARUTBILDNINGAR

6.10 UTVECKLA LÄRARUTBILDNINGEN

6.11 KURATORER, VAKTMÄSTARE, SKOLSKÖTERSKOR MM

7. INDUSTRI & JOBB

7.1 STATEN OCH KAPITALET

7.1.1 INDUSTRIN GENERERAR ARBETSTILLFÄLLEN …

7.1.2  … OCH VÄLSTÅND!

7.1.3 KOMPETENS FRAMFÖR ALLT

7.1.4 MARKNADEN UTSER VINNARNA

7.1.5 STOLTA MEN INTE NÖJDA

7.2 ENERGI FÖR SVERIGE

7.2.1 VI MÅSTE HA BASKRAFT

7.2.2 BEVARA OCH UTVECKLA KÄRNKRAFTEN

7.2.3 SERVERHALLAR – EN NY BASNÄRING

7.3 SVERIGE ÄGER

7.3.1 LÅT PENGARNA GÖRA NYTTA I MINDRE BOLAG

7.3.2 VIDAREUTVECKLA INVESTERARAVDRAGET

7.4 UTBILDA FÖR INDUSTRINS BEHOV

7.4.1 TEKNIKCOLLEGE OCH SAMARBETE MED INDUSTRIN

7.4.2 LÄRLINGSJOBB – 12 MÅNADER

7.4.3 TEKNIKBRYGGA – EN ANDRA CHANS

7.4.4 VIDAREUTVECKLING UNDER KONJUNKTURSVACKOR

7.4.5 UTBILDNING INOM GRUVNÄRINGEN

7.5 FORSKNING OCH INNOVATION

7.5.1 GOTT KLIMAT FÖR INNOVATIONER

7.5.2 SAMMANSLAGNING AV STATLIGA FORSKNINGSAKTÖRER

7.7 HANDEL OCH FRIHANDEL

7.7.1 VÄRNA EU:S INRE MARKNAD

7.7.2 FRIHANDEL MED FÖRBEHÅLL

7.8 ARBETSMILJÖ

7.8.1 HÖJD AMBITIONSNIVÅ

7.8.2 SYSTEMATISK ARBETSMILJÖARBETE

7.8.3 ARBETSMILJÖBIDRAG

7.8.4 NATIONELLT KUNSKAPSCENTER FÖR ARBETSMILJÖ

7.8.5 ARBETSSKADOR OCH STRESS

7.8.6 HOT OCH VÅLD

7.8.7 ARBETSMILJÖVERKETS ROLL

7.8.8 FORTBILDNING AV OMBUD

7.8.9 TRAKASSERIER OCH MOBBNING

7.8.10 CENTRUM FÖR ÄLDREPOLITIK

7.8.11 FRISKVÅRD OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

7.8.12 INGEN KARENSDAG I ARBETEN MED HÖG SMITTORISK

7.9 ARBETSVILLKOR

7.9.1 RIV UPP LAVALLAGEN

7.9.2 REFORMERA UTSTATIONERINGSDIREKTIVET

7.9.3 INFÖR VITA-JOBB-MODELLEN

7.9.4 ALTERNATIV TILL FAS 3

7.10 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

7.10.1 AVSKAFFAD A-KASSEAVGIFT

7.10.2 KRAFTIGT HÖJT TAK

7.10.3 OBLIGATORISK FÖRSÄKRING

7.10.4 SAMMANSLAGNING AV MYNDIGHETER

7.11 SMÅFÖRETAGARE

7.11.1 SLOPAD ALLMÄN LÖNEAVGIFT

7.11.2 LINDRAT SJUKLÖNEANSVAR FÖR SMÅFÖRETAG

7.11.3 TURORDNINGSREGLERNA

7.12 INDUSTRIGARANTI

8. HELA LANDET!

8.1 POSTKODLOTTERIET

8.2 POLITIKENS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR

8.3 SVENSK LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

8.3.1 EKOLOGISK ELLER KONVENTIONELL ODLING? BÅDE OCH!

8.3.2 OFFENTLIG UPPHANDLING OCH URSPRUNGSMÄRKNING

8.3.3 EUROPEISK BYRÅKRATI

8.3.4 SVEKET MOT SVENSKA JORDBRUKARE

8.3.5 ETT UPPRÄTTAT SVENSKT JORDBRUK

8.3.6 EN SVERIGEDEMOKRATISK SYN PÅ NATUREN

8.3.7 MILJÖ- OCH DJURVÄNLIG PRODUKTION

8.3.8 MJÖLKBÖNDERNAS SITUATION

8.3.9 SÄNK DIESELSKATTEN TILL DANSK NIVÅ

8.3.10 BETESERSÄTTNING

8.3.11 MINSKAD BYRÅKRATI

8.4 SKOGSBRUK I VÄRLDSKLASS

8.4.1 SKOGEN HAR RELATIVT GOD STATUS

8.4.2 ETT VÄL FUNGERANDE SYSTEM

8.4.3 BEVARA OCH BRUKA SKOGEN

8.4.4 KONKRETA ÅTGÄRDER

8.5 FISKE OCH VATTENBRUK

8.6 REGIONALPOLITIK

8.6.1 RESEAVDRAG

8.6.2 NEJ TILL HÖJD SKATT PÅ BENSIN OCH DIESEL

8.6.3 MEDBORGARSERVICE

8.6.4 OMLOKALISERING AV MYNDIGHETER

8.6.5 RISKKAPITALFONDER

8.7. STARTA-EGET-BIDRAG

8.8. INFRASTRUKTUR OCH TRANSPORTER

8.8.1 SJÖFART

8.8.2 STATLIG FINANSIERING AV ISBRYTNINGEN

8.8.3 AVSKAFFAD FARLEDSAVGIFT FÖR KRYSSNINGSFARTYG SOM TÖMMER SIN LATRIN I HAMN

8.8.4 INRE VATTENVÄGAR

8.8.5 FRITIDSBÅTAR

8.8.6 HAMNAR

8.8.7 FLYG

8.8.8 NEJ TILL FLYGSKATT

8.8.9 BEVARA BROMMA FLYGPLATS

8.8.10 MINSKADE LEASINGKOSTNADER FÖR SVENSKT FLYG

8.8.11 POST OCH IT

8.8.12 IT

8.8.13 POST

8.8.14 STÄRK SVENSK ÅKERINÄRING

8.8.15 TYNGRE LASTBILAR

8.8.16 E20

8.8.17 MARKNADSPOTT

8.8.18 INLANDSBANAN

8.8.19 NORRBOTNIABANAN

8.8.20 MALMBANAN

8.9 BREDBAND

8.10 TURISM

8.11. GRUVNÄRINGEN

8.11.1 MALMBANAN

8.11.2 MINERALERSÄTTNING OCH LANDSBYGDSFOND

9. HÖGRE UTBILDNING OCH SYSSELSÄTTNING

9.1 GRUNDBULT – NY MODELL FÖR RESURSALLOKERING

9.2 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN

9.3 FÖRENINGSJOBB

9.4 LÖNESTÖD

9.5 AVSKAFFA PRODUKTIVITETSAVDRAGET

10. JÄMSTÄLLDHET

10.1 RÄTT TILL HELTID

10.2 AVVECKLING AV OFRIVILLIGT DELADE TURER

10.3 NYSTART FÖR OMVÅRDNADSLYFTET

10.4 KOMPETENSUTVECKLING OCH KARRIÄRVÄGAR

10.5 UNDERHÅLLSSTÖD

10.6 GRAVIDITETSPENNING

10.7 STÄRKT ANHÖRIGSTÖD

10.8 HEDERSVÅLD

10.9 GENERELLA ÅTGÄRDER

10.9.1 LÖNEKARTLÄGGNINGAR

10.9.2 KÖNSSPECIFIKA SJUKDOMAR

10.9.3 KVINNOJOURER

10.9.4 SKÄRPTA STRAFF

10.9.5 NEJ TILL KVOTERING

10.9.6 NEJ TILL GENUSPEDAGOGIK

10.9.7 INDRAGET STÖD TILL POLITISKA OCH RELIGIÖSA ORGANISATIONER SOM UPPMUNTRAR KVINNOFÖRAKT

11. TILLVÄXT OCH SAMHÄLLE

11.1 MILJÖ OCH ENERGI

11.1.1 ÖSTERSJÖN

11.1.2 ENERGIEFFEKTIVISERING OCH FORSKNING

11.1.3 STÖD TILL U-LÄNDER

11.1.4 ÅTGÄRDER FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD OCH SKYDD AV NATUR

11.1.5 NEJ TILL UTBYGGNAD AV SUBVENTIONERAD VINDKRAFT

11.1.6 FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

11.1.7 EFFEKTSKATTEN

11.2 BOSTÄDER

11.2.1 FÖRENKLADE BYGGNORMER FÖR STUDENTBOSTÄDER

11.2.2 STUDENTBOSTÄDER

11.2.3 HÖJT BOSTADSBIDRAG

11.2.4 INVESTERINGSBIDRAG FÖR BOSTÄDER

11.2.5 LANTMÄTERIET, KOSTNADSFRI KARTTJÄNST

11.3 FORSKNING

11.4 KONSUMENTPOLITIK

11.4.1 ÅTGÄRDER MOT SÅ KALLADE BLUFFAKTUROR

11.4.2 TRYGGA KONSUMENTER

11.4.3 SMS-LÅN, SMÅLÅN OCH ÖVERSKULDSÄTTNING

11.4.4 UNDERLÄTTA FÖR SKULDSANERING

11.4.5 ÖKADE MÖJLIGHETER FÖR BETALNINGSUPPGÖRELSER FÖR MYNDIGHETER

11.4.6 FÖRVALTARE OCH GODE MÄN

11.4.7 FRIVILLIGT REGISTER FÖR TESTAMENTE

11.4.8 ÖVERSYN AV LAGEN MOT TVÅNGSÄKTENSKAP

12. VÅRD OCH OMSORG

12.1 VÅRD

12.1.1 VÅRDPLATSER

12.1.3 STIMULANSBIDRG TILL PERSONER FRÅN 85 ÅR OCH ÄLDRE I SLUTENVÅRDEN

12.1.4 OBLIGATORISK HÄLSOKONTROLL AV NYANLÄNDA

12.1.5 ÅTERSTÄLLNING AV HÖGKOSTNADSSKYDDET

12.1.6 PALLIATIV VÅRD

12.1.7 TERMINAL SEDERING

12.1.8 MEDICINSK VÅRDGARANTI

12.1.9 ÖVRIGA PRIORITERINGAR

12.2 ÄLDREOMSORG

12.2.1 MATLYFT

12.2.2 TRYGGHETSBOENDEN OCH SÄRSKILDA BOENDEN

12.2.3 KATEGORIBOENDEN

12.2.4 STÖD TILL ANHÖRIGVÅRDARE

12.2.5 TANDVÅRDSBIDRAG

12.2.6 SOCIALA AKTIVITETER

12.2.7 GLASÖGONBIDRAG FÖR BARN OCH UNDGOMAR

12.2.8 ÖVRIGA PRIORITERINGAR

12.3 SJUKPENNING

12.4 UTSATTA FAMILJER OCH BARN

12.4.1 ERSÄTTNING TILL NARKOLEPSIDRABBADE

12.4.2 BEKÄMPA MISSBRUKET

12.4.3 PSYKISK OHÄLSA

12.4.4 VANVÅRDADE BARN

13. PENSIONER

13.1 AVSKAFFAD PENSIONÄRSSKATT

13.2 HÖJD GARANTIPENSION

13.3 REFORMERAD PENSIONSBROMS

13.4 ÖVERFÖRING AV PENSIONSRÄTTER

14. SÄKERHET

14.1 FÖRSVARSMAKTEN

14.1.1 UPPRUSTNING

14.1.2 OMPRIORITERING

14.1.3 NORDISKT SAMARBETE

14.1.4 NEJ TILL NATO

14.1.5 ALLMÄN VÄRNPLIKT

14.1.6 KRAFTIGT STÄRKT FÖRSVARSFÖRMÅGA

14.2 RÄTTSVÄSENDET

14.2.1 SATSNING PÅ POLISEN

14.2.2 VITTNESSKYDD

14.2.3 STATLIGT ANSVAR FÖR SKADESTÅND TILL BROTTSOFFREN

14.2.4 STRAFFSKÄRPNING

14.2.5 UTÖKADE RESURSER

14.2.6 ORGANISERAD BROTTSLIGHET

14.2.7 TERRORISMBEKÄMPNING

14.2.8 GRÄNSSKYDDET OCH ORGANISERAT TIGGERI

15. INVANDRING

15.1 BISTÅND SOM GÖR NYTTA – MED DE MEST UTSATTA I FOKUS

15.2 HUMANITÄRT BISTÅND – FLYKTINGHJÄLP

15.3 ASYLINVANDRING

15.4 ANHÖRIGINVANDRING

15.5 ARBETSKRAFTSINVANDRING

15.6 FRI RÖRLIGHET INOM EES

15.7 SKÄRPT TILLGÅNG TILL TRYGGHETSSYSTEM FÖR ICKE EES-MEDBORGARE

15.8 MODERSMÅLSUNDERVISNING

15.9 SLOPANDE AV INTEGRATIONSPOLITIKEN

15.10 AVSKAFFAD SUBVENTIONERAD VÅRD AV TILLSTÅNDSLÖSA INVANDRARE

16. KULTUR

16.1 KULTUR, MEDIER, TROSSAMFUND OCH FRITID

16.2 KULTUR I VÅRD OCH OMSORG

16.3 IDROTT OCH FRILUFTSLIV FÖR SVERIGE I RÖRELSE

16.4 VÅRD OCH VÄRNANDE AV SVERIGES KULTURMILJÖER OCH KULTURRESERVAT

16.5 ÖPPNA MUSEER

16.6 ROT OCH FOND – FÖR BEVARANDET AV SVENSKT KULTURARV

16.7 KANON FÖR KUNSKAP – NATIONELL KULTURKANON

16.8 TUSENÅRIG HISTORIA – KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING för TUSEN ÅR FRAMÅT

16.9 SKAPANDE FÖRSKOLA

16.10 SKAPANDE ÄLDREOMSORG

16.11 FUNKTIONHINDRADES TILLGÅNG TILL KULTUR

16.12 GAALTIJE OCH SAMISKT KULTURLYFT

16.13 INCITAMENT FÖR STÄRKT FILMPRODUKTION I SVERIGE

16.14 KULTURELL HÄNSYN I SAMHÄLLSPLANERING

16.15 REFORMERAT PRESSTÖD OCH AVSKAFFAD REKLAMSKATT

17. SKATTEPOLITIK FÖR TRYGGHET OCH UTVECKLING

17.1 SKATT OCH FINANSIERING

17.2 BESKATTNING OCH SAMHÄLLSEKONOMISKA RISKER

17.3 BÄTTRE SKATTEVILLKOR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING

17.4 SLOPAD ALLMÄN LÖNEAVGIFT

17.5 AVSKAFFA FASTIGHETSSKATTEN PÅ INDUSTRIENHETER

17.6 MER AV FORSKNING & UTVECKLING

17.7 STABILITET OCH RISKHANTERING INOM SKATTE- OCH TULLOMRÅDET

17.8 TRYGGA SKATTEINTÄKTERNA, SERVICE OCH VÄLFÄRD

17.9 FÖRSTÄRK TULLENS ARBETE MOT SMUGGLING

17.10 SATSNING PÅ EXPORTINDUSTRIN

18. TABELLER PER UTGIFTSOMRÅDE

18.1 UTGIFTSRAMAR PER UTGIFTSOMRÅDE

18.1.1 RIKETS STYRELSE

18.1.2 SAMHÄLLSEKONOMI OCH FINANSFÖRVALTNING

18.1.3 SKATT, TULL OCH EXEKUTION

18.1.4 RÄTTSVÄSENDET

18.1.5 INTERNATIONELL SAMVERKAN

18.1.6 FÖRSVAR OCH SAMHÄLLETS KRISBEREDSKAP

18.1.7 INTERNATIONELLT BISTÅND

18.1.8 MIGRATION

18.1.9 HÄLSOVÅRD, SJUKVÅRD OCH SOCIAL OMSORG

18.1.10 EKONOMISKT TRYGGHET VID SJUKDOM OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING

18.1.11 EKONOMISK TRYGGHET VID ÅLDERDOM

18.1.12 EKONOMISK TRYGGHET FÖR FAMILJER OCH BARN

18.1.13 JÄMSTÄLLDHET OCH NYANLÄNDA INVANDRARES ETABLERING

18.1.14 ARBETSMARKNAD OCH ARBETSLIV

18.1.15 STUDIESTÖD

18.1.16 UTBILDNING OCH UNIVERSITETSFORSKNING

18.1.17 KULTUR, MEDIER, TROSSAMFUND OCH FRITID

18.1.18 SAMHÄLLSPLANERING, BOSTADSFÖRSÖRJNING OCH BYGGANDE SAMT KONSUMENTPOLITIK

18.1.19 REGIONAL TILLVÄXT

18.1.20 ALLMÄN MILJÖ- OCH NATURVÅRD

18.1.21 ENERGI

18.1.22 KOMMUNIKATIONER

18.1.23 AREELLA NÄRINGAR, LANDSBYGD OCH LIVSMEDEL

18.1.24 NÄRINGSLIV

18.1.25 ALLMÄNNA BIDRAG TILL KOMMUNER

18.1.26 STATSSKULDSRÄNTOR M.M.

18.1.27 AVGIFTEN TILL EUROPEISKA UNIONEN

19. STATSBUDGETEN OCH DEN OFFENTLIGA SEKTORN

19.1 UTGIFTSTAK FÖR STATEN

19.2 STATSBUDGETENS INKOMSTER

19.3 STATSBUDGETENS SALDO OCH STATSSKULDEN

19.4 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSER

19.5 KOMMUNSEKTORNS FINANSER

19.6 FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR 2016

19.7 FÖRSLAG TILL UTGIFTSRAMAR 2017–2019

19.8 BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2016

19.9 BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2017–2019


2. VIKTIGA SATSNINGAR

BARNSLIG POLITIK

Om man vill bygga Sverige från grunden finns det ingen mer lämplig utgångspunkt än barn- och familjepolitik. Vi tror att trygga familjer och trygga barn är grunden för ett tryggt och starkt samhälle. Vi kallar det ”barnslig politik”.

Samtidigt som det är ett oerhört viktigt område är det något av en balansgång. Ett problem i Sverige är att politiker har alltför många synpunkter på hur familjer lägger upp sin vardag. Vi i Sverigedemokraterna vill att samhället ska hjälpa och stödja barnfamiljerna, medan vi jämfört med andra partier är mindre intresserade av att styra föräldrar rörande sådant som de bäst beslutar själva.

I denna anda vill vi bland annat utbilda fler barnmorskor och stärka neonatalvården. Alla barnfamiljer med barn i åldern 1–3 år ska erbjudas ett vårdnadsbidrag på 6 000 SEK per månad, vilket stärker föräldrarnas möjlighet att själva bestämma när deras barn är redo att börja på förskolan. Vi vill också avkvotera föräldraledigheten och stärka småbarnsföräldrars rätt till deltidsarbete.

I förskolan vill vi att maximalt antal barn per grupp ska vara 15 i enlighet med Skolverkets rekommendation. Vi vill också slopa karensdagen för förskolepersonal.

Sverigedemokraterna vill

  • Förbättra graviditetspenningen
  • Förbättra förlossningsvården
  • Avkvotera föräldraförsäkringen
  • Öka kvalitén och minska barngrupperna i förskolan
  • Slopa karensdagen för förskolepersonal

SMARTARE SKOLA

Om trygga barn är ett fundament så är en väl fungerande skola nästa oumbärliga sten i samhällsbygget. Hela vårt demokratiska samhällsbygge, kunskapssamhället och inte minst vår ekonomi står och faller med utbildning. I denna budget fokuserar vi huvudsakligen på grundskola och gymnasium, som ”producerar” utbildade, samhällsmedvetna medborgare, både direkt till arbetsmarknaden och för högre utbildning.

Tyvärr blinkar varningslampor för det svenska utbildningssystemet. I internationella undersökningar faller svenska 15-åringars resultat drastiskt i både läsning, matematik och naturvetenskap och vi ligger nu bland de 20 procent sämst (!) presterande länderna bland de 34 av OECD undersökta länderna. Detta är alarmerande.

Vi i Sverigedemokraterna har utgått från OECD:s kritik i våra förslag till reformer, där vi mycket högt prioriterar lärarnas arbetssituation, utveckling och karriärmöjligheter. Vi föreslår sex certifieringsnivåer, där varje ny nivå ger lönepåslag samtidigt som utveckling och ansvar krävs från den enskilde läraren. I samma reform ingår certifieringsnivåer för rektorer, som fortsättningsvis ska rekryteras bland behöriga lärare.

Vår budget innehåller också en satsning på landsbygdsskolor, som kan behöva ekonomiskt andrum när elevunderlaget tillfälligtvis är svagt. Vi vill också initiera en reform av skolmaten så att elever får mat som lagas av utbildad personal vid deras egen skola.

Sverigedemokraterna vill

  • Införa en karriärstege för lärare och rektorer
  • Genomföra en digitalisering av utbildningsystemet i sin helhet 
  • Stimulansbidrag för återanställning av kuratorer, skolsköterskor, vaktmästare, etc.
  • Införa stimulansbidrag till landsbygdsskolor som hotas av nedläggning
  • Ge fler vägar in i läraryrket samt locka tillbaka personal från näringslivet

INDUSTRI OCH JOBB

Vi i Sverigedemokraterna tror på en pluralistisk ekonomi där politiker tar ett steg tillbaka och låter de bästa idéerna blomstra och de bästa entreprenörerna bli framgångsrika. Vi ser emellertid att samhället har en viktig roll att fylla som garant för fungerande institutioner, infrastruktur, utbildning och social trygghet, vilket i sin tur kräver finansiering.

Motorn i denna process är en fungerande industri.  Industrin genererar i sig ungefär en miljon jobb i Sverige, men i slutändan är i stort sett hela ekonomin och arbetsmarknaden beroende av exportinkomsterna.

Industrinationen Sverige är och har varit ett vinnande koncept, men inget är farligare än att ta denna framgång för given. Vi i Sverigedemokraterna ser orosmoln i form av försvagad kompetensförsörjning, en energipolitik som underskatter behovet av baskraft och otillräckliga satsningar på infrastruktur.

Sverigedemokraterna vill se reducerat sjuklöneansvar för företagens nio första anställda, en substantiell besparing för små och medelstora företag utan tröskeleffekter.

Sverigedemokraterna föreslår också att den allmänna löneavgiften för små̊ företag med upp till nio anställda helt avskaffas. Vi vill utöver vår satsning på grundskola och gymnasium enligt ovan möta behovet av industriell gymnasiekompetens genom satsningar på teknikcollege och en så kallad teknikbrygga.

Vi vill styra svensk energipolitik bort från tveksamma satsningar på vindkraft och istället fokusera på en förnyelse av kärnkraften. Vi står också för en industrigaranti, som innebär att varje kostnadsrelaterad försämring för svensk industri måste balanseras av motsvarande lättnad i skatter eller motsvarande. På det sättet kan företagen känna framtidstro och tillförsikt inför att investera i Sverige.

 

 

Sverigedemokraterna vill

  • Avskaffa den allmänna löneavgiften för småföretag med upp till nio anställda
  • Avskaffa fastighetsskatten på industrienheter
  • Satsa på teknikbrygga för studenter som behöver stärka sin tekniska kompetens
  • Införa en industrigaranti
  • Sänka skatten för serverhallar till samma nivå som för den energiintensiva industrin

HELA LANDET!

Sverigedemokraterna är ett parti för hela Sverige. Vi är inte en intresseorganisation för en viss samhällsgrupp, något särintresse eller någon enskild region. Vårt fokus är att stad och land, centrum och förort ska hänga ihop. Det svenska samhället och den svenska samhällsekonomin utgör en enhet för oss.

När detta är sagt ser vi med oro på att stora delar av Sverige liksom verkar ha hamnat i skugga. Den svenska livsmedelsproduktionen är i en negativ trend, vilket inte bara hotar vår självförsörjning utan också landsbygdens ekonomi. Vi i Sverigedemokraterna förordar dansk nivå på dieselskatten för lant- och skogsbruk och vi vill införa en betesersättning på 1 000 SEK per ko och år och statlig medfinansiering till avbytartjänster för animalieproduktion.

Vi vill också kraftigt reducera inköpen av skyddad skog och istället fokusera på skötsel av redan skyddade områden. Vi vill också se en avbyråkratisering av både jord- och skogsbruk, som är viktiga näringar på landsbygden.

 

Sverigedemokraterna vill

  • Sänka skatten på diesel i jord- och skogsbruk
  • Satsa på infrastruktur
  • Införa betesersättning
  • Vidga starta-eget-bidraget
  • Höja reseavdraget


3. FINANSIERINGEN

 

Verksamhet

(miljarder kronor)

2016

2017

2018

2019

Totalt

Invandring & integration

32,2

47,2

59,7

68,8

207,9

Utvecklingsbistånd

2,3

4,3

4,9

11,5

Återställning av arbetsgivaravgifter

9,2

8,6

8,3

8,1

34,2

Återställning av restaurangmoms

5,3

4,5

4,7

5,0

19,5

Traineejobb/extratjänster

2,3

3,9

4,5

4,8

15,5

Hyressubventioner mm

5,1

5,5

5,5

5,5

21,6

Stabilitetsfonden

2,5

2,5

2,5

2,5

10,0

Höjd mineralersättning

1,1

1,1

1,1

1,1

4,4

Köp av skog mm

1,2

1,2

1,2

1,2

4,4

Totalt

58,9

76,8

91,9

101,9

329,4


Regeringens prioriteringar handlar i första hand om en satsning på en oekonomisk och icke human massinvandring. Man satsar på låtsasjobb istället för åtgärder som leder till verkliga jobb inom industri och småföretag. Sverigedemokraterna prioriterar annorlunda, vilket vår budget visar. Vårt reformutrymme ger Sverige det nödvändiga kapital som behövs för långsiktiga investeringar.


4. REGERINGENS BUDGETPROPOSITION

 

Regeringen föreslår ett flertal kraftiga skattehöjningar som slår mot sysselsättning, mot landsbygden och mot industrin. Sverigedemokraterna säger klart och tydligt nej till de i budgetpropositionen föreslagna skattehöjningarna enligt tabell nedan.

 

Verksamhet

(miljarder kronor)

2016

2017

2018

2019

Totalt

Bensinskatt (diesel)

3,8

3,8

3,8

3,8

15,2

RUT och ROT

5,7

5,7

5,7

5,7

22,8

Särskild löneskatt för äldre

1,8

1,8

1,8

1,8

7,2

Marginalskatt

2,7

2,7

2,7

2,7

10,8

Statlig skatt

1,7

1,7

1,7

1,7

6,8

Skatt på kärnkraft

0,25

0,25

0,25

0,25

1,0

 

 

 

 

 

 

Totalt

15,95

15,95

15,95

15,95

63,8


5. BARNSLIG POLITIK

 

I Almedalen presenterade Sverigedemokraterna ett förslag på nytt politiskt program. Förhoppningen är att de idéer och förslag på förändringar som programmet innehåller ska bidra till att utveckla den familjepolitiska debatten så att fokus inte begränsas till de vuxnas villkor, utan också ska omfatta barnens. De må vara familjens minstingar, men i vår politik har de stor roll. Barnen är vår framtid och de förtjänar den bästa start i livet vi kan ge!

Programmet kommer att presenteras på Sverigedemokraternas Landsdagar senare i höst. Dock förutsätter ett så omfattande program som detta att budgetutrymme finns för att säkerställa ett de enskilda förslagen kan genomföras. Därför reserveras budgetutrymme för dessa satsningar.

5.1 GRAVIDITET – TIDEN I MAMMAS MAGE

För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att ett välmående samhälle ska sträva efter att ge alla blivande föräldrar möjligheten att säkert och tryggt förbereda för tillökning i familjen. Vi vill därför stärka samhällets stöd redan under den tid då ett foster utvecklas till ett litet barn, redo att möta världen.

5.1.1 ULTRALJUD

För många blivande föräldrar är det första besöket på mödravården också den första förberedande externa kontakten. Då ska graviditeten bekräftas, antalet foster kontrolleras och undersökning av fostrens hälsa göras. Vanligtvis sker det första ultraljudet någon gång i vecka 13–20. Vid det första besöket vid mödravården, där viktig information som berör livets inledning ges, bör båda föräldrarna kunna medverka. Sverigedemokraterna föreslår att båda blivande föräldrar ska ges ledigt mot ersättning vid ett ultraljudsbesök hos mödravården.

5.1.2 FASTSTÄLLANDE AV FADERSKAP

Så snart en graviditet är bekräftad är också den gravida kvinnan av uppenbara skäl fastställd som barnets mor. Om hon har en make fastslås denne per automatik som far. Om hon är ogift måste dock faderskap fastställas genom en särskild registrering. Ett sådant fastställande av faderskap kan enligt nuvarande regelverk ske tidigast två månader innan barnet beräknas att födas. Detta medför bland annat en risk för formella komplikationer i de olyckliga fall då endera föräldern avlider innan faderskapet är fastställt. Det kan handla om arv som går förlorat, eller att barnet plötsligt står utan vårdnadshavare. Sverigedemokraterna vill se över föräldrabalken i syfte att möjliggöra tidigare fastställande av faderskap. Vi anser också att det därefter bör fastställas som rutin inom mödravården att inleda processen om fastställande av faderskap i de fall föräldrarna ger sitt medgivande.

5.1.3 FÖRÄLDRAUTBILDNING

Runt om i Sverige erbjuds idag kurser och föräldrautbildningar, både kostnadsfritt via landstinget, och via privata alternativ. Vid deltagande i utbildningar hos mödravårdscentralen ges både mannen och kvinnan möjlighet att nyttja tillfällig föräldrapenning. Men trots att möjligheten finns visar en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet att hela 15 procent av förstföderskorna ”inte nås av denna möjlighet ”. Sverigedemokraterna vill skjuta till extra resurser till Socialstyrelsen för att utreda hur andelen förstagångsföräldrar som genomgår föräldrautbildning kan öka.

5.1.4 VÄLMÅENDE FOSTER

På samma sätt som höga halter av stresshormoner utsätter det växande fostret för hälsorisker, har moderns allmänna hälsotillstånd och vanor stor påverkan. Under graviditeten delar mor och barn blodomlopp, och därmed även upptag av näringsämnen såväl som vissa gifter. Att vissa substanser är mer skadliga än andra är vida känt, och information delges också vid kontakt med mödravården. Trots detta vet vi att det alltjämt är förhållandevis många kvinnor som av olika anledningar fortsätter att exempelvis bruka tobak och alkohol medan de är gravida. I vissa fall har information om skaderisker aldrig nått fram, i andra fall tas den inte på allvar. Sverigedemokraterna vill låta utreda hur insatserna för att minska gravidas bruk av skadliga ämnen kan intensifieras och utvecklas, samt ta fram en nationell plan för att säkerställa likvärdiga insatser landet över.

5.1.5 JURIDISKT SKYDD FÖR OFÖDDA

Enligt en studie genomförd vid Rikskvinnocentrum drabbas varje år mer än en av hundra gravida kvinnor av våld från någon närstående. Idag räknas det som en försvårande omständighet om offret vid våldsbrott är en gravid kvinna. Detta är givetvis bra, men inte tillräckligt. Från den 22:a graviditetsveckan räknar man med att ett foster är ett livsdugligt barn om det skulle födas för tidigt. Samma veckogräns gäller för att skriva in även dödfödda barn i folkbokföringen. Sverigedemokraterna vill ge ofödda barn juridiskt skydd från vecka 22 och att den som begår våld som drabbar barnet ska kunna ställas inför rätta för detta på samma sätt som om barnet redan vore fött.

5.1.6 GRAVIDITETSPENNING

Sverigedemokraterna anser att det särskilt under den sista tiden i graviditeten ska finnas förutsättningar för lugn och harmoni, för mamman såväl som för barnet i livmodern. För kvinnor som på grund av ett ansträngande yrke upplever besvär finns idag möjlighet till graviditetspenning. Trots detta nekas idag många denna avlastning med följden att de tvingas fortsätta arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Att behöva gå till ett jobb och utföra arbetsuppgifter som upplevs alltför ansträngande leder naturligtvis till ökad oro och stress. Detta är negativt för både mamman och barnet. Sverigedemokraterna föreslår en översyn av behovsprövningens utformning. Vi vill även förstärka Försäkringskassans budget för graviditetspenning och medel för detta.

5.2 FÖRLOSSNING – VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN

Efter normalt ca nio månader är det dags för det lilla barnet att komma till världen. En förutsättning för att förlossningen ska gå så bra som möjligt är att mamman också erhåller så bra stöd som möjligt. Det finns idag otaliga studier som påvisar riskerna med en förlossning som inte går som planerat. Med tillräckliga förutsättningar och resurser inom förlossningsvården kan riskfaktorer minimeras.

5.2.1 FLER BARNMORSKOR

År 2013 skrev tio barnmorskor en uppmärksammad debattartikel som tog upp den alarmerande bristen på barnmorskor inom förlossningsvården. En barnmorska har alltid ansvar för två liv, kvinnans och barnets. Ofta har barnmorskan ofta dessutom ansvaret för flera förlossningar samtidigt. Detta innebär att barnmorskan, hur gärna vederbörande än vill, inte kan ge det stöd som varje enskilt par behöver. Stöd under förlossningen är av största vikt för både mamma och barn, och en avgörande del av den kvalitet som förlossningsvården håller. Sverigedemokraterna avser därför att öka dagens antal utbildningsplatser med 300 platser så att bristen på barnmorskor på sikt kan åtgärdas.

5.2.2 NEONATALVÅRDEN

Barn som föds extremt tidigt i Sverige överlever allt oftare, vilket är glädjande. Men reglerna för när livsuppehållande behandling ska sättas in på extremt tidigt födda barn skiljer sig åt på de olika universitetssjukhusen i landet. Medan vissa försöker rädda alla barn som föds redan i den 22:a graviditetsveckan, sätter andra inte in livsuppehållande behandling rutinmässigt förrän i vecka 23 eller 24. Detta är en skillnad som vi ställer oss starkt kritiska till. Oavsett födelseort ska alla nyfödda få samma chanser att överleva en för tidig födsel. Sverigedemokraterna vill införa nationella riktlinjer för svensk neonatalvård.

5.2.3 EFTERVÅRDEN

Under vissa perioder av året räcker platserna på förlossningsvården knappt till. Naturligtvis ska modern ges en prioriterad plats eftersom hon är den som genomgår födseln. Dock är det viktigt att även se till faderns roll. Det förekommer idag ofta att nyblivna pappor på grund av platsbrist inte får stanna kvar på BB över natten efter det att förlossningen är klar, trots att familjen så önskar. Detta innebär problem på flera plan. Dels bör det vara en självklarhet att papporna precis som mammorna ska få uppleva de första hela dygnen med den nya familjemedlemmen, dels är nyförlösta mammor inte sällan i behov av stöd och utrymme för vila, särskilt nattetid. Sverigedemokraterna har sedan tidigare föreslagit stimulansbidrag till landstinget för inrättandet av fler vårdplatser och det är vår avsikt att utvidga detta ytterligare med syfte att inrätta fler förlossningssalar och familjerum där efterfrågan är särskilt stor.

Sverigedemokraterna avser därför att utöka tidigare stimulansbidrag för landstingen.

5.2.4 BARNAVÅRDSCENTRALEN

Barnavårdscentralen ska vara ett stöd för de nyblivna föräldrarna så att barnet ges de bästa förutsättningarna. Både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten påpekar emellertid att det saknas nationella samanställningar över antalet barnavårdscentraler. Man hör alltför ofta i medierna att barnavårdscentraler minskar sin verksamhet, flyttas eller stängs, men det finns ingen statistik över vad detta har för konsekvenser för barnens tillgång till mottagningen. Sedan fyra år tillbaka har det pågått ett arbete mellan staten och SKL med syfte att bygga upp ett nationellt kvalitetsregister som ska möjliggöra en bättre och mer jämlik barnhälsovård över hela landet. Registret heter Svenska barnhälsovårdsregistret (HBVQ). Sverigedemokraterna avser att skjuta till ytterligare anslag för att utöka och skynda på arbetet med att färdigställa projektet.

5.3 FÖRÄLDRALEDIGHET – RÄTT TILL TID MED FÖRÄLDRARNA

Efter månader av väntan ska föräldrarnas alla förberedelser testas då barnet för första gången kommer hem efter tiden på BB. Nu börjar en ny sorts vardag, för alla inblandade. Sverigedemokraterna menar att ett stort mått av valfrihet och självbestämmande är en grundförutsättning för såväl barnets som föräldrarnas välmående. Varje familj är unik och ingen vet bättre än föräldrarna vilka behov och önskemål familjen har.

5.3.1 NEJ TILL EN TREDJE ”PAPPAMÅNAD”

Regeringen har nyligen aviserat att de avser att införa en tredje s.k. pappamånad från och med den 1 januari 2016. Detta betyder att de nuvarande öronmärkta 60 dagarna som inte kan överföras mellan föräldrarna utökas till 90 dagar. Sverigedemokraterna anser att detta är ett ingrepp i familjers privatliv. Frihet att själva kunna planera familjens vardag är en viktig förutsättning för att kunna forma en harmonisk tillvaro. Detta gynnar föräldrarna, och inte minst barnen. Sverigedemokraterna säger bestämt nej till en tredje pappamånad.

5.3.2 AVKVOTERA FÖRÄLDRALEDIGHETEN

Vi tycker att det helt ska vara upp till de enskilda föräldrarna att forma den tillvaro som passar dem bäst. En annan viktig aspekt i diskussionen kring kvoterad föräldraförsäkring är att alla inte har möjlighet att vara hemma en längre tid med sina barn. Bland annat kan det vara svårt för både egenföretagare och studenter att nyttja de dagar de inte kan föra över till sin partner. Resultatet kan för barnet vara en ofrivilligt förkortad första tid hemma. Sverigedemokraterna vill helt avkvotera föräldraförsäkringen och återge makten till familjerna.

5.3.3 SLOPA JÄMSTÄLLDHETSBONUSEN

I de fall föräldrar delar lika på föräldraledigheten finns möjlighet att bli beviljad en jämställdhetsbonus. Sverigedemokraterna ställer sig positiva till att föräldrar delar upp föräldraledigheten, om de själva så vill. Vi är däremot kritiska till att staten genom ekonomiska incitament försöker påverka uttaget. Regeringen aviserade under 2014 att jämställdhetsbonusen på sikt ska avvecklas. Dock är planen att detta ska ske först under 2017.

Sverigedemokraterna anser att bonusen ska slopas omgående och ser inga skäl till att vänta så länge som till 2017.

5.3.4 UTÖKAD RÄTT TILL DELTID

Idag finns möjligheten att arbeta deltid, 75 procent, under barnets första åtta år. Sverigedemokraterna anser att denna möjlighet är viktig, ur både föräldrarnas och barnets perspektiv. Barn går igenom olika faser i sin utveckling och i sina möten med omvärlden. För vissa barn går till exempel inskolningen på förskolan mycket bra och snabbt, medan det för andra barn kan behövas extra stöd. Sverigedemokraterna inser betydelsen av att barn i största möjliga mån får utvecklas i sitt eget tempo och vill därför öka möjligheten för föräldrar att arbeta deltid under barnets första åtta år för de som anser sig ha detta behov. Sverigedemokraterna föreslår att utöka den lagstadgade deltidsrätten till 50 procent istället för 75 procent.

5.3.5 VÅRNADSBIDRAGET

Sverigedemokraterna ställer sig positiva till det så kallade vårdnadsbidraget, vilket kan beviljas för föräldrar med barn i åldern 1–3 år. För oss som ett familjevänligt parti är det en självklarhet att familjerna själva ska kunna välja att stanna hemma längre med sina barn. Barn utvecklas olika snabbt och därmed är redo för förskolan vid olika tidpunkter. Sverigedemokraterna vill höja ersättningen, från dagens 3 000 till 6 000 kronor, samt göra det obligatoriskt för samtliga kommuner att införa denna möjlighet.

5.3.6 FÖRSKOLEDAGAR

Många familjer är bekanta med den problematik som uppstår då förskolan har sommarstängt under ett antal veckor och dessa ska delas upp och täckas av föräldrarnas semesterveckor. Följden blir inte sällan att föräldrarna “varvar” sin respektive ledighet och familjen får begränsade möjligheter till gemensam semester. Därför vill vi inrätta vad vi kallar för förskoledagar. Detta är en lagstadgad rätt till obetald tjänstledighet fem dagar per år, då förskolan är sommarstängd. Att nyttja förskoledagarna är självklart helt frivilligt och riktar sig till föräldrar med barn i förskolan. Sverigedemokraterna vill inrätta särskilda och frivilliga förskoledagar och budgeterar för att var fjärde hushåll skulle nyttja denna möjlighet.

5.4 BARNOMSORG – MÖTET MED OMVÄRLDEN

Efter barnets första tid i hemmet ska det till sist på allvar möta omvärlden på daglig basis. Detta sker för de allra flesta genom förskolan. Det finns dock alternativ till detta och det är viktigt att barnet ges de förutsättningar som behövs för att kunna lämna den lugna tryggheten i hemmet.

5.4.1 FÖRSKOLA

Förskolan är en oerhört viktig del av det svenska skolsystemet. Det är där våra svenska skolbarn får grunden för sin inlärning och den avgör ofta hur deras skoltid kommer att fungera. Det är också viktigt att barnen får vara barn, leka och ha roligt. Den fria leken skall dominera verksamheten men språklig och social utveckling är mycket viktiga uppdrag för förskolan. Förskolan skall borga för att grundläggande demokratiska värden blir självklarheter för barnen, men samtidigt vara fredad från politiska trender, populistiska politiska dagsländor och ideologiskt betingad indoktrinering. Sverigedemokraterna har visionen av en förskola där alla barnen trivs, utvecklas och är trygga. Föräldrarna som lämnar sitt barn på förskolan skall göra det i förvissning om att deras barn blir väl omhändertaget och att omsorgen bedrivs på ett tryggt och säkert sätt.

5.4.1.1 MINSKA BARNGRUPPERS STORLEK

En mycket viktig del i en fungerande förskola är att antalet barn per grupp inte överstiger vad som är möjligt att garantera god omsorg för. När Skolverket tog bort rekommendationen om max 15 barn per grupp blev det på ett helt annat sätt legitimt för förskolor att öka gruppernas storlekar. Förra året, 2014, rapporterades att hela 113 000 förskolebarn går i grupper som överstiger 20 barn. En annan orsak till att barngrupperna ökar är bristen på förskollärare. Sverigedemokraterna vill återställa Skolverkets rekommendation om max 15 elever per grupp samt satsa ytterligare på fler förskollärare.

5.4.1.2 FLER HELTIDSANSTÄLLDA

Ett problem vid minskning av barngruppers storlek är att det blir svårare att ha tillräckligt med personal för att skilja grupperna åt. Samtidigt har vi idag en situation då det inom förskolan, likt inom hela den offentliga sektorn, finns många ofrivilligt deltidsanställda. Att öka antalet arbetade timmar handlar således inte alltid om att det saknas förskollärare utan snarare om bristande resurser. Sverigedemokraterna driver sedan tidigare ett förslag om att utöka möjligheterna till heltidsanställning inom hela den offentliga sektorn, vilket skulle inkludera de kommunala förskolorna. Sverigedemokraterna vill inrätta ett stimulansbidrag för att utöka deltidstjänster till heltid i hela den offentliga sektorn och finansierar detta fullt ut i vår budget.

5.4.1.3 KVALITETSSÄKRADE ÅTGÄRDER

Sedan maxtaxan infördes 2002 finns möjligheten för kommuner att ansöka om särskilt statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder. Syftet är att maxtaxan inte ska leda till försämrad kvalitet på förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg. För 2015 har ett belopp om ca 500 miljoner budgeterats som ska delas ut till de olika kommunerna. Bidraget får bland annat användas för att öka antalet anställda samt höja kompetensen hos dessa. En stor fördel med just detta instrument är att Skolverket följer upp bidragen så att dessa verkligen har gått till rätt saker. Trots denna möjlighet finns idag exempel på bland annat förskolor med kraftiga brister. Sverigedemokraterna avser att kraftigt höja detta anslag.

5.4.1.4 MATKVALITETEN

Matkvaliteten är oerhört viktig för både vuxna och barn, för skolelever såväl som för förskolebarn. God matkvalitet påverkar vårt mående och vår prestation genom hela livet. Matkvaliteten påverkar dessutom utvecklingen av barns hälsa och fysiska mognad. För att få bästa möjliga matkvalitet vill vi att det satsas på att bygga om mottagningskök till tillagningskök, där maten tillagas på plats. Helst skall inga halvfabrikat användas i köken utan närodlade råvaror skall tillagas på plats. Detta fordrar också en väsentligt högre grad av utbildad kockpersonal än vad som är fallet i dagens förskolekök. Minst en utbildad kock vid varje kök är Sverigedemokraternas målsättning. Sverigedemokraterna vill inrätta ett särskilt stimulansbidrag för att höja matkvaliteten inom barnomsorgen.

5.4.1.5 PEDAGOGIKEN

Vi välkomnar en mångfald av pedagogiska alternativ, förutsatt att dessa bygger på erfarenhet och att en god nivå för likvärdig omsorg kan säkerställas. Närvarande vuxna ska självfallet garantera säkerheten så att barnen varken skadar sig själva eller andra, men utöver detta låta dem göra fria val och testa sig fram. Vi ställer oss kritiska till framförallt stora delar av dagens genuspedagogik, där utgångspunkten är att lärare och andra pedagoger övervakar barns beteende för att sedan styra deras val i en normbrytande riktning och problematisera varje könsnormativt uttryck. Vi vill se en avveckling av det skattefinansierade stödet till genuspedagogik och annan verksamhet där staten, med bas i mycket svagt vetenskapligt förankrade politiska teorier, försöker experimentera med, styra eller ändra våra barns beteendemönster. Sverigedemokraterna vill säkerställa att all förskolepedagogik som får offentligt stöd bygger på beprövad erfarenhet samt fokuserar på att skapa en trygg plats för barn att utvecklas till ansvarstagande unga individer men utan att i övrigt styra deras beteendemönster.

5.4.1.6 SKAPANDE FÖRSKOLA

Sverigedemokraterna ser positivt på de satsningar som redan har genomförts för att införliva kulturen i grundskolan. Projektet skapande skola har på bara ett par år växt från att ursprungligen riktas enbart till högstadieelever till att numera omfatta hela grundskolan. Från och med 2013 har projektet byggts ut till att även omfatta förskoleklasser. Det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Då även förskolan har ett kulturuppdrag i sin läroplan anser Sverigedemokraterna att den bör införlivas i satsningen. Sverigedemokraterna avser att införliva satsningen Skapande skola även i förskolan och finansierar denna satsning i budgeten.

5.4.1.7 BARN MED SÄRSKILDA BEHOV

Det finns idag många satsningar och stödåtgärder för barn med inlärningssvårigheter. Vad det dock talas tystare om är de som man i Sverige klassar som ”särbegåvade”, det vill säga de som har ett IQ bland de fem högsta procenten. Att vara särbegåvad kan i många fall vara en gåva, men det innebär även utmaningar. Barn som inte får sin särbegåvning uppmärksammad av barnomsorgen kan utveckla koncentrationssvårigheter eller andra tecken som tyder på att något inte är i sin ordning. Trots att förekomsten av särbegåvade barn sedan länge är känd, vittnar många om barnomsorgens brister i att möta dessa barns behov. SKL har tagit fram en handlingsplan för att bättre uppmärksamma dessa elever inom skolan och Sverigedemokraterna anser att en sådan även bör arbetas fram för förskolan. Sverigedemokraterna avser att höja anslagen till SKL för att ta fram en motsvarande handlingsplan för förskolan.

5.4.1.8 Krav på utbildad personal

Redan idag står det inskrivet i skollagen att huvudmännen som bedriver pedagogisk verksamhet på en förskola ska vara utbildade förskollärare. Trots detta rapporterades förra året att det bara i Stockholm finns 15 förskolor (samtliga i privat regi) som helt saknar utbildad personal. Detta är inte acceptabelt. Sverigedemokraterna vill ålägga Skolverket och SKL att utforma nationella riktlinjer med krav på kommunerna att vidta sanktioner mot de förskolor som inte följer skollagens bestämmelser gällande kompetens.

5.4.1.9 Välmående personal

Precis som en god stämning och en trygg och säker fysisk omgivning påverkar barnen spelar arbetsmiljön på en förskola stor roll för de vuxna omkring dem, vilket i sin tur påverkar barnomsorgens kvalitet. Personal som trivs och är friska gör i regel ett bättre jobb än de som mår dåligt och sliter ut sig, fysiskt eller mentalt. Att vara pedagog i förskolan är ett aktivt arbete där det både måste finnas tid för pauser och stöd i gruppen.

5.4.1.10 Slopad karensdag för förskolepersonal

Alla med barn i förskoleåldern känner säkert igen en vardag som med jämna mellanrum är kantad av förkylningar och influensor. Förskolan, där många barn finns samlade på liten yta, är en känd riskzon för smittspridning. Då problematiken redan är känd är det vår förhoppning att dämpa smittspridningen genom att för anställda inom förskolan slopa den karensdag som sedvanlig sjukfrånvaro är förknippad med. Precis som det är en självklarhet att förskolan inte accepterar att man låter sjuka barn delta i verksamheten är det för oss självklart att barn inte ska behöva befinna sig på en förskola med sjuka pedagoger. Sverigedemokraterna avser att slopa karensdagen inom både privat och kommunal förskola.

5.4.1.11 Omsorg på obekväma tider

I ett längre perspektiv har efterfrågan på barnomsorg på obekväma tider ökat i Sverige. Totalt sett arbetar ca 800 000 personer i Sverige mer än hälften av sin arbetstid utanför sedvanlig kontorstid. Trots att efterfrågan ökar och trots att så många arbetar utanför kontorstid i Sverige finns ”nattis” (nattöppen förskola) bara i varannan kommun. Detta vill vi ändra på. Barn ska erbjudas kvalitativ tillgång till omsorg under dygnets alla timmar i de fall behovet finns på orten. Sverigedemokraterna avser att öka anslagen för barnomsorg vid obekväm arbetstid och vill se en lagstiftning som ålägger samtliga kommuner att tillhandahålla så kallat nattis om efterfrågan finns.

5.4.2 DAGBARNVÅRDARE

Ett alternativ till förskolor är ”dagmammor” eller dagbarnvårdare, som det formellt heter. Trots att denna yrkesgrupp är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan är det en grupp som inte alls syns i samma utsträckning och som kraftigt minskat under senare år. Skolverket har gjort en kunskapsöversikt kring detta omsorgsval som de själva benämner som ”den osynliga barnomsorgen”. En problematik med denna verksamhet är det professionella dilemmat då verksamheten oftast drivs i vårdarens egna hem samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som ”pedagogisk”. Sverigedemokraterna vill dock ha en mer principiell inställning. Oavsett ovanstående frågeställningar måste utgångspunkten vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis två års ålder möta omvärlden genom en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför anser vi att detta alternativ är viktigt att främja för att upprätthålla valfrihet för varje unikt barn. Sverigedemokraterna vill öka anslaget till Skolverket för att utreda anledningarna till den minskade efterfrågan på dagbarnvårdare. I det fall det beror på bristande kännedom om alternativet vill vi också öka Skolverkets möjligheter att aktivt arbeta med informationskampanjer kring möjligheten att välja respektive arbeta som dagbarnvårdare. Vi vill även inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på att dagbarnvårdare ska erbjudas likvärdigt i alla Sveriges kommuner.

5.4.3 BARNOMSORG GENOM ANHÖRIGA

Valfrihet är, som tidigare har påpekats, viktigt när man ska finna det bästa omsorgsalternativet för varje barn. Medan vissa på ett smidigt sätt kan inskolas i förskolan, kan mindre barngrupper hos exempelvis dagmamman vara lämpligare för andra. I vissa fall kan barnets behov av närhet och trygghet sträcka sig ännu djupare varpå anhöriga kan vara ett lämpligt alternativ. För att uppmärksamma dessa och uppmuntra detta som alternativ vill vi utreda och möjliggöra för exempelvis mor- och farföräldrar att genom en särskild prövning och mot ersättning ansvara för barnomsorg, enligt ett liknande system som dagbarnvårdare men utan krav på ett minimiantal av barn. Vi vill också utreda och inrätta möjligheten att låta detta vara ett omsorgsalternativ som kan nyttjas före ett års ålder, i de fall föräldrarna av någon anledning inte kan ta ut föräldraledighet. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att låta anhöriga mot ersättning stå för viss barnomsorg.

5.4.4 FÖRÄLDRAKOOPERATIV

Idag finns det knappt 900 föräldrakooperativ som tillsammans har hand om ca 21 000 barn. Eftersom föräldrakooperativ ägs av barnens föräldrar är de generellt mer måna om att återinvestera eventuellt överskott än när förskolor drivs som aktiebolag. År 2013 presenterades en utredning (SOU 2013:56) kring ägarstrukturen inom skolväsendet samt övriga frågor gällande villkor och regler för fristående skolor. I ett remissvar till detta framhöll Arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer (KLO) att det är nödvändigt att: ”bättre ta hänsyn till de små friskolornas och de föräldrakooperativa skolornas förutsättningar. Till exempel är det viktigt att inte belasta skolorna med för mycket administration…”

En övervägande positiv bild ges kring förekomsten av föräldrakooperativ. Ändå finns idag liknande platsbrister som inom den reguljära förskolan. En rimlig förklaring till att det inte finns fler är att driften av dessa innebär mer arbete för föräldrarna. Sverigedemokraterna vill främja uppkomsten av fler föräldrakooperativ genom en översyn av villkor och regelverk, informationskampanjer samt en försöksverksamhet med biträdande handläggare under uppstartsåret.

5.4.5 ÖPPEN FÖRSKOLA

En populär och viktig aktör inom den svenska förskolan är den så kallade ”öppna förskolan”. En stor skillnad mellan denna och den vanliga förskolan är att barnen deltar tillsammans med förälder under ledning av personal. Trots dess popularitet har antalet öppna förskolor kraftigt sjunkit. År 2000 fanns drygt 800 runt om i landet och tio år senare bara 457. Skolverket utredde 2005 orsakerna till den kraftiga minskningen, varpå ett minskat barnunderlag och ekonomiska faktorer visade sig vara centrala orsaker. Sverigedemokraterna anser dock att betydelsen av denna möjlighet, att barn får möta andra barn även innan sedvanlig förskola påbörjas, är stor och förtjänar att tas tillvara. Sverigedemokraterna vill utreda och inrätta ett system med statlig stimulanspeng där staten medfinansierar den öppna förskolan.

5.5 VÄLMÅENDE – TRYGGHET, SÄKERHET OCH GOD HÄLSA

Vårt barnprogram tar sin utgångspunkt i barnets bästa och vi vill komplettera förslagen på förbättringar under de givna utvecklingsfaserna med några övergripande satsningar för barnets välmående.

5.5.1 BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRIN

Ett område som idag är i starkt behov av ökade anslag är Barn- och ungdomspsykiatrin inom landstingen. Förra året rapporterades dessutom att köerna sannolikt är betydligt längre än vad som framkommer officiellt. Mottagningarna lider även av personal- och resursbrist.

Situationen som synes råda är nedslående och är något som Sverigedemokraterna vill ändra på. Barnen är vår framtid och det är viktigt att alla, även de minsta, får möjlighet att må bra.

Sverigedemokraterna avser öka anslagen till barn- och ungdomspsykiatrin.

5.5.2 KOST OCH NÄRING

Sverigedemokraterna vill se ett mer aktivt samarbete mellan skolhälsovården och landstingen när det gäller barns hälsa. Det allt mer utbredda problemet med övervikt kommer att innebära stora belastningar på sjukvården i framtiden om inte riktade insatser mot överdriven fetma görs tidigt. En dålig kost behöver dock inte medföra fetma, utan kan resultera i ohälsosam undervikt eller andra hälsoproblem hos normalviktiga barn. Samtidigt märks ätstörningar bland allt yngre barn och ungdomar. Att som personal inom vård, omsorg och förskola inleda ett samtal med föräldrar och barn om viktutveckling kan vara svårt och känsligt. Det är därför viktigt att landstingen blir bättre på att stötta späd- och småbarnsföräldrar som är osäkra när det gäller maten och ger det stöd som behövs för att barnen ska må bra. Sverigedemokraterna vill rikta ett särskilt anslag för att utbilda fler kostrådgivare med kognitiv inriktning så att fler får ta del av deras råd och därmed hjälper sina barn innan problem börjar uppstå.

5.5.3 REGISTERKOLL VID ARBETE MED BARN

Sverigedemokraterna vill stärka barns skydd mot att utsättas för sexuella övergrepp. Många arbetsgivare är idag skyldiga att kontrollera jobbsökande för tidigare sexualbrottsbelastning när anställningen rör arbete med barn. Detta rör exempelvis skola, förskola samt relaterade verksamheter såsom skolskjuts. Samtidigt är andra yrkesgrupper, såsom de inom vård och omsorg, undantagna detta krav trots att de i många fall arbetar kontinuerligt med barn. Vidare gäller med dagens lagstiftning att arbetsgivare endast är skyldiga att begära ett utdrag ur belastningsregistret, men att de därefter själva avgör om de finner personen lämplig eller inte.

Eftersom personer kan begå brott efter det att de fått en anställning vill vi också att det vid samtliga fällande domar inom de aktuella brottsrubriceringarna undersöks om den dömde arbetar i något av de aktuella yrkena. Om så är fallet skall information delges arbetsgivaren med krav på att personen antingen avskedas eller omplaceras till en position utan kontakt med barn. Vi vill därtill införa ett särskilt undantag i lagen om anställningsskydd som medger möjlighet till omedelbart avsked av person som arbetar i ett yrke med kontinuerlig kontakt med barn och som döms för sådant brott att nyanställning till motsvarande position hade varit omöjlig.

Sverigedemokraterna vill se över och utvidga de yrkesgrupper som omfattas av krav på utdrag ur belastningsregistret eftersom de medför kontinuerlig kontakt med barn, förbjuda anställningar av personer som dömts för grova sexual- och våldsbrott inom dessa yrken samt säkerställa att anställningar vid sådana positioner upphör om sådan dom fastställs efter det att anställning skett.

5.5.4 INFORMATION OM DÖMDA PEDOFILER I BARNS NÄROMRÅDEN

Utöver ett utökat skydd genom kontroll av de vuxna som arbetar med barn vill Sverigedemokraterna underlätta för föräldrar att undvika vissa högriskområden med sina barn. I bland annat USA finns lagstiftning som kräver att information om gärningsmän som dömts för grova sexualbrott ska finnas tillgänglig för medborgarna. Även i Sverige är sådan information rent tekniskt sett offentlig, men svårtillgänglig. Därför vill vi upprätta ett offentligt register där det enkelt ska gå att undersöka om det bor en dömd pedofil, som bedömts ha återfallsrisk, i ett visst område. Sverigedemokraterna vill i preventivt syfte införa ett offentligt register över var dömda pedofiler med hög återfallsrisk bosatt sig efter frigivning.

5.5.5 VUXNAS ANMÄLNINGSPLIKT

Att föräldrarna har en avgörande roll för barnets välmående är självklart, föräldrarna ska tillgodose barnens behov av trygghet, kärlek och omsorg. Vi lever idag tack och lov i ett land där dessa behov tillgodoses i den absoluta merparten av familjerna, men det finns tyvärr undantag. Inom t.ex. förskolan har alla anställda en plikt att anmäla misstänkta fall av vanskötsel till socialtjänsten. Trots detta presenterade Rädda Barnen 2012 en studie över hur medarbetarna inom bland annat BVC och förskola förhåller sig till anmälningsplikten. Endast hälften av de tillfrågade som arbetar inom förskolan svarade att de har fått information kring anmälningsplikten de senaste fem åren. Sverigedemokraterna vill inrätta nationella riktlinjer så att alla anställda inom barnomsorgen regelbundet ges information kring anmälningsplikten.

5.6 FAMILJEN – DE SOM STÅR DIG NÄRMAST

Ett barn väljer inte sina föräldrar eller sin familj, men när allt fungerar som bäst finns den där som ett stöd och en källa till kärlek och omsorg genom uppväxten och vidare ut i livet. Att stärka varje barns möjlighet till detta är för Sverigedemokraterna en självklarhet.

5.6.1 RÄTT TILL FADERSKAPSTEST

Enligt nuvarande lagstiftning registreras en kvinna per automatik som mor till ett barn i samband med graviditet. Samtidigt registreras hennes make, i det fall hon är gift, som far. Ogifta föräldrar ansvarar dock själva för att registrera en far till barnet. I de fall föräldrarna är överens är detta en relativt enkel process, mer komplicerat blir det om endast en part hävdar faderskap. Enligt gällande lagstiftning är det barnet självt som väcker frågan om fastställande av faderskap. Eftersom faderskap i regel fastställs innan barnet är myndigt görs detta genom att antingen socialnämnden, modern eller annan vårdnadshavare för barnets talan. Kvinnan har således rätt att på egen hand begära en utredning, i vilken faderskapstest kan begäras för att fastställa faderskap. En man som misstänker att han är far saknar däremot sådan rätt. Då vi anser det vara principiellt viktigt att ett barn alltid ska ha rätt att känna till sina biologiska föräldrar vill vi ge män motsvarande möjlighet att begära faderskapstest för att styrka sitt faderskap. 

I det fall ett begärt faderskapstest visar positivt är det vår mening att faderskapet ska fastställas oavsett moderns medgivande, utan krav på domslut. För att undvika missbruk av denna rättighet föreslår vi att staten ska stå för eventuella kostnader i det fall den som kräver faderskapstestet också är fadern. I andra fall får individen själv stå för hela kostnaden, utan subventioner. Sverigedemokraterna vill införa en lagstadgad rätt för en man som anser sig vara far till ett barn att kunna kräva faderskapstest efter födseln samt anslå medel för att kostnadsbefria test med positivt resultat.

5.6.2 GEMENSAM VÅRDNAD SOM NORM

Att barn ska ha rätt till båda föräldrarna borde vara en självklarhet. Trots arbetet med jämlikhet i familjen kvarstår moderns unika rätt att, i de fall föräldrarna inte är gifta, ensam avgöra om fadern till det gemensamma barnet ska få delad vårdnad. Detta innebär i vissa fall att barn riskerar att gå miste om sin far endast på grund av att detta är moderns vilja. Enligt vår mening brister skyddsnätet runt barnet och rätten till båda föräldrarna när modern ensam ges makten att avgöra om barnet ska tvingas avstå från umgänge med sin far. Vi föreslår därför att gemensam vårdnad ska vara utgångspunkten vid oenighet efter ett barns födelse på så sätt att andra vårdnadsuppdelningar alltid fordrar en utredning. Sverigedemokraterna anser således att en känd far till ett barn per automatik skall tillerkännas vårdnad av detsamma.

5.6.3 FAMILJERÅDGIVNING

Varje år separerar föräldrar till ca 50 000 barn i Sverige. Totalt sett finns det idag ca 1,9 miljoner barn i åldern 0–17 år, av dessa har ungefär 25 procent separerade föräldrar. I dagens stressade samhälle kan människor av olika orsaker behöva råd och stöd för att familjens vardag, både praktiskt och relationsmässigt, ska kunna fungera väl. För familjer i ansträngda situationer finns möjligheten att vända sig till familjerådgivningen. Denna erbjuds inom det offentliga i både kommuners och landstings regi. Trots att denna möjlighet är både uppskattad och viktig finns idag stora brister i nuvarande system. Dels är väntetiderna på många håll i landet väldigt långa, dels varierar priserna stundtals rejält beroende på var i landet man bor. Barn ska inte behöva uppleva en svår familjesituation för att ekonomin inte tillåter stöd i tid, och likvärdiga möjligheter till stöd bör erbjudas oavsett bostadsort. Sverigedemokraterna vill minska köerna till familjerådgivning samt på sikt göra den kostnadsfri. Vi vill även utreda och inrätta nationella kvalitetssäkrande riktlinjer.

5.6.4 MEDLING VID SEPARATIONER

En separation kan vara en upprivande och svår tid för en familj, inte minst för barn. Vi ser en möjlighet att förbättra situationen för barn och slippa långa rättsprocesser genom att vårdnadshavarna får möjlighet till att komma överens genom medling i de fall intressekonflikter uppstår. Idag finns ett stort problem med långa kötider i de fall vårdnadstvisterna leder till domstol. Beroende på antal sammanträden kan det ta upp till ett år innan ärendet är avgjort. En vårdnadstvist i domstol är tyvärr ofta en tärande process och om vårdnadstvisten kan undvikas är det till gagn för både föräldrar och barn. Sverigedemokraterna vill att tvister kring vårdnad i första hand ska lösas genom medling, där målet är att föräldrarna enas kring en samförståndslösning. Vi anslår medel med syfte att minska de köer som idag finns.

5.6.5 ÖKAD RÄTTSSÄKERHET VID VÅRDNADSTVISTER

Vi är övertygade om att barn normalt blir tryggare och mår bättre av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Om medling mellan föräldrarna misslyckas och en domstol avgör ärendet så är det barnets bästa som ska vara styrande. Så länge det saknas skäl som rör barnets välmående att ta ifrån någon förälder vårdnaden så ska delad vårdnad vara norm. Idag dömer rättsväsendet mycket ofta till moderns favör i vårdnadstvister och det är problematiskt att så många barn mister rätten till sina pappa. Sverigedemokraterna vill se över och utreda varför rättsväsendet i så stor utsträckning dömer till mammans favör med följden att barnet mister sin naturliga rätt till sin pappa. Sverigedemokraterna vill utreda barnperspektivet i rättsväsendet.

5.6.6 FOSTERHEM OCH ADOPTION MOT FÖRÄLDRARS VILJA

Ibland uppmärksammas hjärtskärande berättelser och vittnesmål där barn far illa i sin hemmamiljö. I vissa fall kan då bedömningen göras att barnet får det bättre i ett familjehem. I de fall familjehemsföräldrarna efter en längre tid önskar adoptera barnet finns idag ett mycket allvarligt hinder. Vårdnadshavarna måste, oavsett hur olämpliga de är som föräldrar, ge sitt samtycke. Ser man till exempelvis vårt grannland Norge så finns idag möjligheten att ett barn kan bli adopterad av sina familjehemsföräldrar trots att vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke till detta. Bland annat ska barnets föräldrar ha bedömts sakna förmåga att ge barnet den nödvändiga omsorgen som behövs, samt att barnet ska ha en sådan anknytning till familjehemsföräldrarna att det tar skada av en separation. Sverigedemokraterna vill se en utredning av nuvarande regelverk med syfte att möjliggöra för adoption mot vårdnadshavarens vilja i de fall särskilda förutsättningar råder.

5.7 EKONOMISK TRYGGHET

En viktig del i familjens trygghet är att privatekonomin går ihop. En stabil ekonomi i familjen borgar för trygghet på många plan och är en förutsättning för att vardagen med barn ska fungera på ett sätt som inte negativt påverkar vare sig föräldrarnas eller barnens välmående.

5.7.1 FÖRÄLDRAPENNING

Med barn tillkommer av naturliga skäl ekonomiska behov som man tidigare inte haft. Barnen är varje samhälles framtid och att underlätta för människor att ta steget att bilda familj menar vi är en viktig del av välfärdens uppgifter. Därför vill vi stärka ekonomin för barnfamiljer genom att anslå ytterligare resurser till föräldrapenningen. Det är dock naturligt och i många avseenden bra att det finns en viss ekonomisk tröskel eftersom en stabil ekonomi i längden inte kan bygga på stöd från det offentliga, men vi noterar att alltför många slår i föräldrapenningens tak. Vi vill därför höja detta, så att fler medelinkomsttagare ska kunna känna sig trygga i att familjens ekonomi kommer att klara en tillökning. På köpet ökar möjligheterna för par med stor skillnad i sina inkomster att fördela föräldrapenningen efter egna preferenser snarare än ekonomiska faktorer. Sverigedemokraterna budgeterar för en förstärkt föräldrapenning med upp till 2 procent.

5.7.2 BOSTADSBIDRAG

Bostadsbidraget är idag en viktig extra trygghet för barnfamiljer med låga inkomster. Vi budgeterar för att öka anslagen till detta då vi är medvetna om betydelsen av en trygg privatekonomi. Idag lever 12 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta familjer och för oss som välfärdsparti är det en självklarhet att barnfattigdom inte ska finnas i Sverige. Ett höjt bostadsbidrag är ett enkelt sätt att nå just ekonomiskt svaga barnfamiljer, utan ökad administrationsbörda.

Vi vill därtill se en översyn av nuvarande regelverk för återbetalningskrav i syfte att kunna anpassa återbetalningsskyldigheten efter plötsligt ändrade privatekonomiska förhållanden i de fall där inget fel eller fusk begåtts vid ansökningstillfället. Sverigedemokraterna avser att höja bostadsbidraget för barnfamiljer samt se över återbetalningsrutinerna i vissa fall.

5.7.3 VÅRDBIDRAGET

En del barn behöver extra stöd för att fungera i vardagen. Det kan exempelvis handla om särskild kost eller hjälpmedel kopplade till funktionsnedsättningar av olika slag. Idag finns möjlighet att ansöka om ersättning för merkostnader fram till och med barnet fyller 19 år. Detta stöd kallas merkostnadsbidrag och betalas ut i de fall barnet behöver hjälp i form av åtgärder som föräldrarna själva kan ombesörja. Idag är systemet utformat så att ersättning för endast hjälpmedel betalas ut om kostnaden överstiger 16 020 kronor per år, medan familjer med barn som är i behov av både vård och hjälpmedel kan få ekonomiskt stöd redan vid en sammanlagd årlig kostnad på 8 010 kronor. Sverigedemokraterna vill ta bort denna skillnad.

5.7.4 UNDERHÅLLSSTÖDET

När ett föräldrapar av olika anledningar vill skilja sig eller separera kan vårdnaden antingen delas eller innehas av en av föräldrarna. Vid vissa situationer kan då underhållsstöd beviljas för den ena föräldern. Dock har utvecklingen på bidraget endast höjts marginellt mellan 1997 då stödet inrättades och till nyligen då regeringen höjde detta till 1 573 kr per månad. Sverigedemokraterna står i sin budget bakom regeringens höjning av underhållsstödet till 1 573 kronor och vill se att nivån även ses över årligen för att kompensera för inflation.

5.8 ÖVRIG FAMILJEPOLITIK

Utöver ovanstående satsningar driver även Sverigedemokraterna en rad andra förslag som på olika sätt syftar till att förbättra situationen för Sveriges familjer.

5.8.1. KONTAKTDAGAR

Kontaktdagar är en möjlighet för föräldrar att med statligt stöd kunna spendera tid med sina barn på skola eller fritidshem. Systemet har tidigare funnits under perioder, senast mellan 2001–2003. Sverigedemokraterna vill återinföra kontaktdagarna, vilket innebär att varje förälder får rätt till en kontaktdag per år och barn i åldern 6 till 12 år, med en ersättning baserad på SGI. Syftet är att underlätta för föräldrar att engagera sig i barnens skolgång och att finnas som stöd vid behov. Bland de omkring 800 000 barn som kan komma att beröras av reformen kalkylerar vi med att nyttjandet ligger på 0,15 dagar per barn och år, vilket är i linje med hur det såg ut innan reformen avskaffades.

5.8.2. ANHÖRIGSTÖD

Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående men det handlar även om den anhöriges behov av vila samt att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren. Sverigedemokraterna vill även för detta ändamål ge kommunerna ett statligt stimulansstöd. Att stärka stödet till anhörigvårdare skulle framförallt minska äldre kvinnors börda.

5.8.3. OMSTÄLLNINGSPENSION

Vid dödsfall av en maka/make kan den efterlevande ha rätt till omställningspension om denne ännu inte har fyllt 65 år. Omställningspensionen kan beviljas under 12 månader med en möjlighet till förlängning om det finns hemmavarande barn under 18 år. Sverigedemokraterna anser att omställningspensionen är en viktig trygghet. Den privatekonomiska konsekvensen av en makes/makas bortgång kan ibland vara stor, inte minst när man under många år har byggt upp ett liv tillsammans med exempelvis en bostad anpassad för två personer och två inkomster. Vi ställer oss kritiska till begränsningen på 12 månader då en förlust av en partner kan vara svår att hantera. Människor behöver tid för att ordna begravning, gravsättning, eventuell bohagsdelning och inte minst att sörja sin bortgångna innan livet ska förändras radikalt. Vi vill utöka grundperioden till 18 månader och budgeterar för detta.


6. SMARTARE SKOLA

 

Allt börjar i skolan. Hur vi lyckas hantera några av vår tids största utmaningar, till exempel den tilltagande segregationen i samhället och det så kallade ”utanförskapet”, beror i hög grad på hur väl skolan fungerar. Ett fungerande utbildningssystem är vidare en förutsättning för ett fungerande industri- och kunskapssamhälle.

Fallerar det offentligt finansierade utbildningsväsendet hotas Sveriges framtid, klassklyftor vidgas och demokratiska institutioner urholkas. Det får oöverskådliga sociala konsekvenser när en stor andel av landets elever faller igenom och lämnar skolan med mycket bristfälliga kunskaper. Vi måste agera nu.

6.1 VARKEN STOLTA ELLER NÖJDA

Läget är allvarligt. Det är ett lika sorgligt som obestridligt faktum att den svenska skolan förfaller. Bland landets tredjeklassare fick 35 procent underkänt i det nationella provet i matematik 2014, bara för att ta ett exempel i mängden.

Vi i Sverigedemokraterna har definitivt synpunkter på de andra partiernas prioriteringar och på hur den svenska skolpolitiken har skötts hittills, men vi anser att det är tid för handling snarare än tid att peka finger och utreda vem som har gjort fel. Skolpolitiken är ett område som lämpar sig för konsensuspolitik, inte konfrontation. Lärare, rektorer, skolchefer och kommunpolitiker behöver kunna arbeta långsiktigt, inte kastas mellan ideologiska motpoler varje gång en ny regering tillträder. Det är inte detsamma som att inte skrida till handling, vilket skulle vara ett stort svek mot våra elever och hela Sveriges framtid.

6.1.1 ”ETT SKOLSYSTEM I AKUT BEHOV AV FÖRÄNDRING”

Andra partier är duktiga på att skylla skolans problem på varandra och beskriva läget utifrån ambitionen att framställa den egna politiken i bättre dager. Låt oss därför använda det internationella perspektivet och utgå från den analys av den svenska skolan som OECD presenterade i maj 2015.

Enligt OECD finns det inget land, bland dem man har undersökt, som uppvisar så negativ utveckling som Sverige under perioden 2003 till 2012. Sveriges resultat, vad gäller läsning, matematik och naturvetenskap faller konstant under hela denna period. Särskilt spektakulär är den negativa trenden vad gäller matematikkunskaper. Bland OECD:s 34 länder hamnar Sverige på 28:e plats i matematik, 27:e plats läsning och 27:e plats i naturvetenskap. Vi ligger alltså i den fjärdedel av OECD:s länder som har svagast resultat och ingenting tyder på att några förbättringar skulle ha ägt rum sedan 2012.

I rapporten lyfter man fram att läraryrkets status behöver stärkas, liksom möjligheterna till karriärmöjlighet och löneutveckling. Lärarens roll behöver bli tydligare och det nuvarande systemet ger otillräckliga möjligheter till återkoppling, och i rapporten understryks ett behov av ansvarsutkrävande (”accountability”). Generellt har vi i Sverigedemokraterna i våra förslag till skolreformer utgått från kritiken från OECD, men även goda exempel runt i världen har varit inspiration.

Det handlar delvis om att tillföra resurser, vilket vi också gör i vår budget. Men det handlar också om att använda de befintliga resurserna bättre. Vi behöver en smartare skola helt enkelt.

 

6.1.2 MIGRATIONSPOLITIK OCH SKOLPOLITIK

Det har uppstått någon sorts tabu kring att diskutera migrationens inverkan på skolans resultat. Den förra regeringen kallade det till och med en ”myt” att invandringen hade negativ inverkan på skolresultaten. Andra vill utnämna invandringen till skolans dominerande problem. Båda dessa synsätt är sannolikt felaktiga. Forskaren Gabriel Heller Sahlgren hävdar att om PISA-mätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen. Det är en viktig iakttagelse, eftersom det innebär att den svenska skolan är i behov av reformer oavsett vilken migrationspolitik vi för. Sverigedemokraterna kommer därför att behöva samtala med alla andra partier i riksdagen om skolpolitik, även om vi är djupt oense vad gäller migrationspolitik.

När detta är klarlagt tvekar vi inte ett ögonblick att understryka att migrationspolitiken även indirekt utgör ett enormt problem för skolan. Migrationen i dess nuvarande form och omfattning innebär stora, för att inte säga enorma, kostnader för både staten och kommunerna. Det innebär ju alldeles självklart att alla satsningar på skolan som kräver resurser i hög grad försvåras av att både stat och kommun brottas med kostnaderna av en okontrollerad invandring.

När skolor har hög andel elever med svaga svenskkunskaper försämras förutsättningarna radikalt att bedriva undervisning på svenska, vilket går ut över mer eller mindre alla elever och lärare i dessa miljöer. Vi i Sverigedemokraterna kommer att fortsätta att hävda detta tills vi i demokratisk ordning lyckas åstadkomma förändringar, men under tiden är vi beredda att samarbeta med andra partier i den mån vi kan nå samsyn i skolpolitiska frågor.

6.2 KARRIÄRTRAPPA FÖR LÄRARE

Lärares möjlighet till karriär inom sitt yrke kopplat till substantiell löneutveckling måste prioriteras mycket högt. Utan en fungerande lärarkår kommer alla försök till reformer att falla platt. Vi måste göra läraryrket attraktivt och systemet måste belöna dem som är beredda att ta extra ansvar. Gör vi inte det sviker vi våra barn och vår framtid.

6.2.1 SHANGHAI-MODELLEN

Shanghai tillhör Kinas mest framgångsrika regioner och har den senaste tiden uppvisat spektakulärt goda resultat på utbildningsområdet. Självklart finns avsevärda skillnader mellan Kina och Sverige som inte tas upp närmare här, men vi noterar att Shanghai som region har en köpkraftsjusterad ekonomi (per capita) som är ungefär 60 procent av Sveriges.

Det handlar inte om att kopiera Shanghai rakt av, låt oss vara tydliga med detta. Men vi hämtar inspiration till ett antal reformer just från detta framgångsrika koncept och vi benämner därför detta Shanghai-modellen.

6.2.2 KARRIÄRSTEGE MED SEX NIVÅER

Vi i Sverigedemokraterna vill med inspiration från Shanghai införa en karriärstege med sex nivåer, när man alltså har ”nivå 1” är man utexaminerad från lärarhögskolan. Varje steg kräver i sig fortbildning, erfarenhet, samt att man är beredd att axla ansvar och stödja sina kollegor. Det innebär att lärare som kommit längre utövar alltså mentorskap gentemot mindre erfarna kollegor. Mentorerna samlar sina ämneslärare för diskussion, reflektion och återkoppling flera gånger i månaden.

I systemet ingår 40–50 timmars utbildning per år, en kombination av obligatoriska och fritt valda moment. Detta kombineras med regelmässig observation av kollegor med återkoppling, under ett år kan en lärare ha 30–40 observationstillfällen.

I sin utvecklade form kommer varje certifieringssteg att ta flera år att genomföra eftersom erfarenhet krävs, men initialt kommer erfarna lärare att kunna avancera väsentligt snabbare till sin ”rätta” nivå i systemet.

Allt dokumenteras digitalt för lättare hantering av framtida utvecklingsmöjligheter. Då kan man på varje certifieringsnivå lätt ta del av varandras erfarenheter. Fokus bör ligga på ledaregenskapsutveckling samt fördjupade ämneskunskaper.

6.2.3 HÖGRE LÄRARLÖNER

I själva verket är det fullt normalt med löneutveckling i arbetslivet, ett av problemen i Sverige idag är alltså att just lärare har så svag löneutveckling. Vi i Sverigedemokraterna anser att varje ny certifieringsnivå utöver nivå 1 enligt ovan ska innebära ett lönepåslag på 5 000 kronor i månaden. Exakt vilka nivåer den enskilde läraren hamnar på kommer även fortsättningsvis att bli ett resultat av individuella förhandlingar med olika utfall från kommun till kommun, men på den fjärde certifieringsnivån (där man alltså ska kunna ansvara för undervisningen i sitt ämne på kommunnivå) ser vi att spannet skulle ligga på ungefär 40 000–45 000 kronor i månaden. Ungefär 10 procent av lärarna kommer att befinna sig på denna nivå och vissa lärare kommer alltså att klättra ännu högre.

6.2.4 LYFT SKOLAN UNDERIFRÅN

Vi Sverigedemokraterna har inga fördomar mot att man organiserar differentierade klasser utifrån elevernas förutsättningar och vi ser det som odramatiskt att ha till exempel matematik- och fysikklasser för barn med särskilt goda förutsättningar i dessa ämnen. Duktiga barn har rätt att bli stimulerade av undervisning som är anpassad efter deras nivå. Emellertid är det de svagare eleverna och de så kallade problemskolorna som står i fokus för våra reformer.

Ett av många problem som dessa skolor brottas med är bristen på kontinuitet. Arbetsmiljön är ofta så besvärlig att lärare söker sig därifrån, med hög personalomsättning som följd. I Shanghai finns ett system som innebär att relativt väl fungerande skolor vid behov stödjer skolor med sämre resultat. Den behövande skolan får då stöd av duktiga och erfarna lärare och rektorer, som bistår med sitt kunnande och sina erfarenheter på olika sätt.

Detta passar förmodligen bra in i en svensk kontext. I dag flyr många av de bästa lärarna från vissa skolor och lämnar de mest behövande eleverna i sticket med hög personalomsättning, tillfälliga vikarier och oerfaren personal. Det nya systemet vi föreslår skulle tvärtom premiera ambitiösa lärare som tar sig an de största utmaningarna och så att säga lyfta systemet underifrån.

Som ett led i certifieringssystemet bör det vara mycket meriterande för lärare som vill utvecklas i sin yrkesroll att arbeta med klasser som mer än andra behöver ambitiösa och uthålliga lärare som verkligen satsar på sitt yrke. Det bör då framhållas att lärare ska ges utmaningar på en nivå som de klarar av och de får också det stöd de behöver för att hantera uppgiften.

Sammanfattningsvis vi vill se större fokus på lärarnas utveckling – och elevernas behov. Det handlar alltså om kunskapsutveckling, karriärsteg, löneutveckling och inte minst ansvar. Vi förväntar oss inte att alla enskilda lärare kommer att vara tillfreds med dessa förändringar, men det är vår fasta övertygelse att ansvar kombinerat med löneutveckling gynnar kontinuiteten i skolsystemet och lägger grunden för bättre arbetsmiljö för både lärare och elever.

6.3 ÅTGÄRDA UNDERSKOTTET PÅ LÄRARE

Det finns olika uppgifter om hur många lärare som saknas i Sverige. En ögonblicksbild inför terminsstarten hösten 2015 är att det saknas 4 000–5 000 lärare men trenden är ökande. Vi anser emellertid att det finns en dynamik i detta som vi i betydande utsträckning kan påverka från politiskt håll.

6.3.1 KOM TILLBAKA!

Det finns uppgifter som gör gällande att det finns i storleksordningen 30 000 behöriga lärare som arbetar i näringslivet, vissa källor anger ännu högre siffror. Detta utgör en betydande potential när vi ska upprätthålla en fungerande skola de närmsta åren. Det är knappast en nackdel att dessa personer har erfarenheter från arbetslivet utanför skolans värld. Vi vill alltså göra Sveriges skolor till så attraktiva arbetsplatser vad gäller löneutveckling och arbetsmiljö att en andel av dessa tiotusentals lärare vill återvända.

6.3.2 FLER VÄGAR IN I LÄRARYRKET

Bristen på behöriga lärare är särskilt stor i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen, här är situationen prekär. Det finns emellertid en intressant potential i form av människor med masterexamen i matematik och tekniska eller naturvetenskapliga ämnen, det vill säga med goda ämneskunskaper. Vi vill, så länge behovet föreligger, inrätta en betald lärarutbildning, där naturvetenskapligt meriterade personer erhåller 25 000 i månaden för att under två terminer studera pedagogik och därigenom bli formellt behöriga att undervisa på grundskola och gymnasium.

6.3.3 UTNYTTJA HÖGSKOLANS PEDAGOGER

Banden mellan gymnasium och högskola bör stärkas. Många högskolor och universitet har ämnesskickliga och erfarna pedagoger som skulle kunna göra stor nytta på gymnasiet, där det alltså råder brist på lärare i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Tyvärr föreligger rent byråkratiska hinder, eftersom pedagogerna på universitet och högskolor kan sakna formell behörighet att undervisa på gymnasiet. Dessutom finns en sorts tröskel i det faktum att gymnasierna finansieras kommunalt och högskolorna av staten. Löneläget är som regel också lägre på gymnasiet.

Sverigedemokraterna vill därför låta underlätta för kvalificerade pedagoger från högskolan (till exempel lektorer) att få möjlighet att undervisa på gymnasiet. Efter lämplighetsprövning och en kortare introduktionskurs bör dessa på universitet och högskolor hemmahörande pedagoger erbjudas möjligheten att med bibehållen lön delta i undervisningen på gymnasiet som behöriga lärare. Detta kombineras med fördel med forskning och ordinarie undervisning på högskolenivå, vilket banar väg för en ”korsbefruktning” mellan gymnasium och högskola.

Förslaget avser i första hand matematik och naturvetenskapliga ämnen och staten ger de aktuella högskolorna och universiteten erforderlig kostnadstäckning. En särskild pott inrättas för detta.

6.4 REKTORSREFORM

Det är förmodligen ingen överdrift att säga att Sverige har en rektorskris. Stort ansvar, höga krav och dåliga förutsättningar gör att rektorer löper hög risk att bränna ut sig. Många byter helt enkelt jobb.

Rektorernas situation lämnar utrymme för förbättringar. Svenska rektorer, varav hälften saknar lärarutbildning, lägger i genomsnitt ungefär 15 procent av sin tid på pedagogisk verksamhet. I Finland, vars skola fungerar avsevärt bättre än den svenska, har alla rektorer lärarbakgrund och ägnar merparten av sin tid åt att stötta och vara behjälplig till att lyfta verksamheten och mindre tid åt administration.

Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från certifieringsnivå 3 och högre. Detta stärker rektorernas pedagogiska profil, samtidigt som den administrativa bördan ska anpassas därefter.

Sedan tillkommer tre certifieringsnivåer som är specifika för rektorer, vilket givetvis också medför lönepåslag och utökade ansvarsområden.

6.5 DIGITALISERING

De flesta förstår att det finns en stor potential i digitaliseringen. Med så kallade ”paddor” kan elever få tillgång till uppdaterade läromedel och interaktion mellan lärare och elever går in i en helt ny era. Vi i Sverigedemokraterna bejakar denna utveckling. På sikt är utvecklingen förmodligen kostnadsneutral och kan bana väg för effektivare och bättre undervisning.  Resurser kommer emellertid att behöva tillföras för att underlätta omställningen.

Samhället är mitt uppe i en digitaliseringsprocess. Detta är den kanske mest omfattande förändring som skett sedan industrialiseringens dagar. Hälften av alla arbetstillfällen som finns idag beräknas försvinna inom 20 år till följd av detta. Samtidigt kommer självklart en stor mängd nya arbetstillfällen och nya yrken att tillkomma i och med digitaliseringen. Detta kommer under alla omständigheter att sätta stort avtryck på skolan, och utmaningen just nu är att hantera tekniken på ett bra sätt.

Hur snabbt utvecklingen går understryks av det faktum att skolpolitiker (ofta över 40 år) saknar den digitala mognad som faktiskt både barn och yngre lärare ofta besitter. Reformer måste emellertid ha som målsättning att få med sig även äldre lärare, vars erfarenheter på andra områden vi definitivt inte kan avvara.

Att digitalisera skolan innebär inte att traditionell undervisning skall försvinna ur skolan. Tvärtom är digital undervisning ett komplement. Vi ser mycket som är positivt med mer traditionell undervisning, men vi måste samtidigt utnyttja den nya teknikens potential.

6.5.1 SOL OCH MOLN

Mängden datorer och annan it-utrustning (till exempel surfplattor) har ökat i den svenska skolan de senaste åren, vilket är mycket glädjande. Den 1–1-policy (1 dator per elev) som en hel del kommuner infört har absolut spelat en stor roll här. Statistiskt innebär detta att den svenska skolan numera ligger i topp i såväl Norden som Europa avseende antal datorer per 100 elever. Även övrig it-materiel har den svenska skolan gott om i ett europeiskt perspektiv.

Men trots att mängden datorer och surfplattor ökar i våra skolor, så följer inte användningen av dessa hjälpmedel samma kurva. Sverige ligger i detta avseende endast på en europeisk medelnivå. Här finns mycket att lära av de pilotskolor som anammat digitaliseringen.

Vi vill i detta sammanhang uppmärksamma Järfällamodellen, ett pilotprojekt för digitalisering i skolan som gett dokumenterat utmärkta resultat vad gäller elevernas inlärning. Tonvikten ligger på att utnyttja hjälpmedlen på rätt sätt och man har samarbetat direkt med läromedelsförlag.

 

6.5.2 STIMULANSBIDRAG

En anledning till att utvecklingen stannar upp kan vara det omfattande behovet av utbildning inom området för såväl lärare som rektorer. Mer än sju av tio lärare känner att de behöver mer utbildningsstöd i ämnet. Utbildning i digitalteknik av lärare och rektorer är därför något vi Sverigedemokrater anser vara av största vikt. Därigenom förbättras inte bara kunskapen om systemen och hur de kan nyttjas inom pedagogiken, utan redan befintlig materiel kan användas fullt ut.

Vi vill införa ett stimulansbidrag för kommuner och friskolor så att kompetensutveckling av lärare och rektorer kan ske inom det digitala området. Inom ramen för den utvecklade lärarutbildningen vill vi också lyfta digitaliseringen, dess potential och lärarnas kompetens på detta område.

6.6 JOURSKOLOR ISTÄLLET FÖR MINDRE KLASSER

Sverigedemokraterna vill skyndsamt utreda hur ett system med så kallade jourskolor ska kunna införas i samtliga svenska kommuner, dit den som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan.

6.6.1 ÖKAD TRYGGHET I SKOLAN

Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket har nästan var tredje lärare utsatts för våld eller hot om våld på sin arbetsplats. Nästan var femte lärare oroas över att gå till sitt arbete på grund av våld och hot om våld (rapport från LR). Våren 2005 hänvisade de båda lärarförbunden till en undersökning som gör gällande att 43 procent av lärarna varje dag tvingas att ta betydande lektionstid i anspråk för att lösa konflikter och för att försöka skapa trygghet och studiero i klassrummet.[1]

Statistik från Barn- och elevombudsmannen visar att 45 000 skolelever från fjärde klass upp till gymnasiet uppger att de mobbas och trakasseras i skolan.[2] I själva verket fördubblades anmälningarna om mobbning i skolan under 2010. Trots detta finns det ett stort mörkertal enligt Barn- och elevombudsmannen.

Sverigedemokraterna anser att det ska vara regel, inte undantag, att flytta på elever som mobbar, slåss eller på annat sätt inte fungerar i den normala skolsituationen. Det är i dag tillåtet för en skola att flytta på en elev, även om eleven och föräldrarna inte samtycker. Vår uppfattning är dock att denna möjlighet inte utnyttjas i tillräcklig omfattning.

Sverigedemokraterna anser att regeringen skyndsamt ska utreda hur ett system med så kallade jourskolor ska kunna införas i samtliga svenska kommuner, dit den som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan. Vi betonar samtidigt att både skolledning och föräldrarna har ett ansvar.

Internationellt (t ex i Storbritannien) finns exempel på hur ett statligt engagemang på kort tid avsevärt kan förbättra svaga skolors resultat. Vi ser det som ett bevis på att det som kan te sig svårt faktiskt är fullt möjligt. Det som behövs är idéer, engagemang och i någon mån resurser.

 

6.6.2 KLASSERNAS STORELK

Forskning visar att klassens storlek, inom vissa gränser, är av underordnad betydelse för undervisningens kvalitet. Därför är vi i Sverigedemokraterna avvaktande inför andra partiers löften om mindre klasser. Att utlova allt mindre klasser samtidigt som lärarbrist råder innebär att lärarnas scheman tänjs till max, vilket begränsar utrymme för utvärdering och utveckling.

Istället för att minska klasserna vill vi i Sverigedemokraterna prioritera reformer som frigör tid för lärarna. Vi anser också att systemet med jourskolor innebär att lärarna på marginalen kommer att kunna hantera något större klasser, vilket alltså frigör tid och resurser för utveckling.

6.7. SATSNING PÅ LANDSBYGDSSKOLOR

Vi i Sverigedemokraterna ser med oro på att många landsbygdsskolor har sviktande ekonomi och elevunderlag. Familjer tvingas ofta välja mellan att flytta och sända sina barn flera mil bort till närmsta skola. Tyvärr kan en tillfällig svacka i elevunderlag tvinga en skola att stänga. Det leder till avflyttning av barnfamiljer, varefter sannolikheten att skolan kan öppna igen är låg.

Vi i Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med svag ekonomi på grund av tillfälligt lågt elevunderlag ska under max 3 år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder. Medel reserveras för detta, färgade pengar som kommunen inte kan använda för andra ändamål.

6.8 SKOLMATEN I FOKUS

6.8.1 BAKGRUND

Vi Svenskar äter ofta helt fel mat och stressar för mycket.  I kombination med alltför lite fysisk aktivitet har detta resulterat i ökad frekvens av övervikt och sämre fysisk status för både yngre och äldre.

Näringsvärdet (järn, kalcium och c-vitamin) i dagens mat är lägre än förr.

Maten transporteras numera ofta långa sträckor och får ligga och mogna i en båt eller långtradare utan solljus. Effekten blir att vi måste äta mer mat för att få i oss samma mängd näring som innan, och ökad mängd med mat ger ett högre kaloriintag. Detta leder lätt till trötthet och övervikt.

6.8.2 SATSNING PÅ TILLAGNINGSKÖK 

Om skolbarn ska kunna tillgodogöra sig sina studier på ett bra sätt krävs utöver trygghet och arbetsro även näringsriktig mat. Det är också självklart så att barnen äter bättre om maten är aptitlig.

Sverigedemokraterna vill att alla skolor skall ha ett tillagningskök, inte ett mottagningskök. Vi vill ge statliga stimulansbidrag (200 000–300 000 per enhet). I stimulansbidraget ska finnas utrymme för både genomförandet av ombyggnad samt en ambition att handla lokalt/svenskt, vilket är möjligt genom att styra upphandlingsprocessen. Detta innebär emellertid en merkostnad då våra djurhushållningsregler är hårdare än i övriga Europa.

Maten skall vara nylagad och näringsrik och vi vill ha in utbildad kockpersonal i skolköken. Upphandling bör i högre utsträckning ske lokalt, vilket motverkar långa transporter och är positivt ur miljösynpunkt.

6.8.3 FLER FÖRDELAR

Ett väl fungerande kök där mat lagas från grunden, skulle också kunna merutnyttjas genom att delar av hemtjänsten och äldreomsorgen skulle kunna få sin mat därifrån. Därmed skulle välsmakande och näringsrik mat kunna levereras till exempel till äldreboenden.

6.9 ÖVERSYN AV ANTAL LÄRARUTBILDNINGAR

I första hand måste läraryrkets attraktionskraft höjas så att fler vill utbilda sig till lärare, dessutom måste utbildningarnas kvalitet utvärderas och höjas.

Enligt OECD:s rapport behövs en översyn av Sveriges lärarutbildningar. Man behöver ta reda på hur de står sig i jämförelser med varandra och hur det går för dem som tar examen vid respektive läroverk. I Sverige finns lärarutbildningar där intagningspoängen är chockerande låg, vilket väcker frågan om kvalitén på dem som tar examen och i nästa led utbildningarnas existensberättigande.

Sverigedemokraterna förordar tydliga krav på lärarutbildningarna och de utbildningar som inte når upp till våra höjda ambitioner kan som en yttersta åtgärd läggas ned. Man måste helt enkelt kunna stå upp för utbildningens kvalitet.

Givet en förväntad lärarbrist är det samtidigt viktigt att bibehålla lärarutbildningar även utanför de stora universitetsorterna. Vi vill i detta sammanhang balansera behovet av ett i viss mån decentraliserat högskoleväsen med krav på kvalitet.

6.10 UTVECKLA LÄRARUTBILDNINGEN

I harmoni med de reformer vi föreslår förordar vi också en grundlig översyn av landets lärarutbildningar. Enligt ovan vill vi också arbeta med utbildningarnas kvalitet och lägga ner de utbildningar som inte håller måttet.

Lärarnas kompetens är central. Vi vill att varje ämneslärare skall ha en examen i det ämne han/hon undervisar i, vilket byggs på med pedagogik. Vi vill vända på varenda sten och utreda på vilka sätt lärarutbildningen kan bli bättre och mer attraktiv.

Sverigedemokraterna ser behovet av en utvecklad utbildning, som ger de blivande lärarna förståelse och förmåga att till exempel hantera digitala arbetssätt och verktyg än vad som är fallet idag.  Vi vill också se en strukturell förändring av lärarutbildningen med fokus på ledaregenskapsutveckling, ämnesfördjupning och utökat kunnande av barns inlärningssvårigheter.

Detta är emellertid en åtgärd som kräver noggranna förberedelser, varför vi för 2016 endast förordar utredning och planering av hur den nya förbättrade lärarutbildningen bör vara utformad.

 

6.11 KURATORER, VAKTMÄSTARE, SKOLSKÖTERSKOR MM

Sedan kommunaliseringen har den svenska skolan utsatts för stora besparingar, vilket bland annat har resulterat i färre vuxna, inte minst vad gäller ”personal som fanns runtomkring”.

Vi anser att kuratorer, vaktmästare, skolsköterskor och studievägledare fyller viktiga funktioner. Vi vill påbörja det mödosamma arbetet med att återuppbygga skolan och dess personella infrastruktur. Det kräver bland annat mer medel för att anställa fler vuxna i skolan, vilket ska ge en tryggare vardag och bättre arbetsro för både lärare och elever.

Vi vill också stärka banden mellan skolan och föreningsliv och näringsliv och avsätter medel för detta.

 


  1. INDUSTRI & JOBB

 

I Sverige har vi en relativt väl fungerande industri, som utgör ett fundament för vårt lands välstånd. Vi i Sverigedemokraterna har ambitionen att Sverige ska fortsätta vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Sverige måste stanna på den inslagna vägen och förbli innovativt och konkurrenskraftigt. Politiker ska inte försöka sig på att detaljstyra industrin eller ge vissa branscher gräddfiler, snarare bör vi åstadkomma transparenta, tydliga och generellt sett attraktiva villkor för företag som vill satsa långsiktigt i Sverige.

7.1 STATEN OCH KAPITALET

Det är viktigt att staten fokuserar på sin avgränsade del av ansvaret, till exempel att garantera industrin välfungerande institutioner, god infrastruktur, säker tillgång till energi och inte minst välutbildad arbetskraft. Gör vi inte det så kommer Sverige på sikt förlora sina industriföretag, vilket reducerar exportintäkter och undergräver vårt välstånd.

7.1.1 INDUSTRIN GENERERAR ARBETSTILLFÄLLEN …

Den svenska industrin sysselsätter direkt 650 000 individer och ytterligare 350 000 individer inom den industrirelaterade tjänstesektorn. Inom tjänstesektorn får många som tidigare varit arbetslösa sitt första jobb. Det innebär att industrin och industrins fortlevnad i hög grad underlättar ett slags socioekonomisk integration i och med att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får bättre möjligheter att faktiskt komma in på arbetsmarknaden.

7.1.2 … OCH VÄLSTÅND!

Varje industrijobb genererar ytterligare arbetstillfällen inom den industrinära tjänstesektorn och ännu fler arbeten uppstår som ringar på vattnet kring värdeskapande verksamheter. Dessutom får vi på detta sätt en skattebas som i hög utsträckning finansierar välfärden och den offentliga sektorn. Vi kan alltså inte spara någon möda vad gäller att bevara och utveckla industrilandet Sverige, samtidigt som alla förslag måste genomsyras av realism och långsiktighet.

7.1.3 KOMPETENS FRAMFÖR ALLT

När andra partier diskuterar integrationspolitik brukar man resonera kring särlösningar för vissa grupper baserad på etnisk härkomst. Sverigedemokraterna tror inte på den principen. Det bästa är om den som har för avsikt att vistas permanent i Sverige skaffar arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta underlättas genom en väl fungerande arbetsmarknad som premierar kompetens och hårt arbete. All form av diskriminering snedvrider konkurrensen och är orättvist mot dem som missgynnas.

7.1.4 MARKNADEN UTSER VINNARNA

Vi lever i en föränderlig värld där gårdagens vinnande industriella koncept kanske inte klarar konkurrensen, samtidigt som nya utmanare ständigt dyker upp, både i Sverige och utomlands. Politiker utser inte vinnare, det gör marknaden, men vi krattar manegen så att både gamla och nya företag kan se Sverige som ett bra land att verka i.

7.1.5 STOLTA MEN INTE NÖJDA

Vi kan vara stolta över svensk industri, som är konkurrenskraftig tack vare ett högt internationellt anseende, myndigheternas transparens, rättssäkerhet, välutvecklad infrastruktur och ett stort kunnande på alla nivåer i organisationerna. Det finns emellertid också orosmoln, till exempel i form av frågetecken kring framtida kompetensförsörjning, höga skatter på arbete och en osäker energipolitik.

Därför behövs handling. Sverige behöver ett parti som på allvar står upp för sin industri och som inte säljer ut industrin som en billig bricka i det politiska spelet.

7.2 ENERGI FÖR SVERIGE

Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång till elenergi under årets alla timmar – idag, imorgon och om femton år. Tyvärr har partier med bristande verklighetsförankring vunnit betydande inflytande i både den nuvarande och den förra regeringen. Det är dags att Sverige åter börjar föra en energipolitik som är både miljö- och industrivänlig.

7.2.1 VI MÅSTE HA BASKRAFT

Hela den svenska basindustrin är beroende av stabila elpriser för att bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. Kärnkraften utgör tillsammans med vattenkraften basen i det svenska energisystemet. Vattenkraften är en viktig del av Sveriges energimix, i synnerhet i norra delen av landet. I södra Sverige ser vi emellertid inget realistiskt alternativ till annan baskraft än kärnkraft, varken ur ekonomisk synvinkel eller vad beträffar behovet av säker tillförsel av el. Det är viktigt att förstå att väderberoende energislag som solkraft och vindkraft hela tiden måste ha en back-up i form av baskraft som inte är väderberoende. I realiteten innebär det vattenkraft, kärnkraft eller någon form av förbränning.

7.2.2 BEVARA OCH UTVECKLA KÄRNKRAFTEN

Kärnkraften står idag för nästan hälften av Sveriges elproduktion och kommer alltså inom överskådlig framtid att fortsätta att utgöra en grundpelare för svensk energiförsörjning. De energialternativ som regeringen föreslår kan omöjligen ersätta kärnkraften som energikälla.

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att det behövs samarbete kring energifrågorna som borgar för en bred parlamentarisk majoritet, vilken kan bestå under betydligt längre tid än enstaka mandatperioder. Detta är något som är av stor vikt för Sveriges industri, för Sverige som industrination och för Sveriges näringsliv i stort.

Att som den nuvarande regeringen försöka straffskatta bort kärnkraften är ett direkt hot mot sysselsättning och tillväxt inom den energiintensiva industrin. Sverigedemokraterna vill bevara, vidareutveckla och bygga ut kärnkraften, dels genom att ersätta befintliga reaktorer med nya moderna, dels genom att forska på nästa generations kärnkraft.

7.2.3 SERVERHALLAR – EN NY BASNÄRING

Behovet av datalagring, en naturlig följd av den tekniska utvecklingen, ökar ständigt. Runtom i världen kommer många nya datacenter, centraler för lagring av digital information, att behöva etableras. Enligt bedömningar kan det handla om uppemot 700 centrer före år 2020, varav i storleksordningen 200 sannolikt hamnar i Europa.

Vad gäller etablering av denna typ av verksamhet har Sverige i ett europeiskt perspektiv många konkurrensfördelar. Kallt klimat, i synnerhet i norra Sverige, god tillgång på utbildad personal, en bra internetinfrastruktur med stor kapacitet, solida geologiska förhållanden och en stabil kraftförsörjning gör att vi skulle stå oss väl i en internationell konkurrens.

Det främsta tröskeln för tillväxt för denna näring i Sverige är energibeskattningen. Sverige ligger i särklass högst i Norden vad gäller energibeskattning för detta ändamål, vilket uppenbart är en konkurrensnackdel. För att skapa gynnsamma konkurrensförutsättningar för denna näring vill Sverigedemokraterna att energiskatten för verksamhetsutövare där serverhallarna är den huvudsakliga affärsverksamheten ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin, det vill säga 0,5 öre/kWh.

7.3 SVERIGE ÄGER

Sverigedemokraterna vill föra en politik som gynnar både stora och små företag. Vi tror emellertid att många av framtidens nya arbeten skapas i mindre företag, vilket bland annat kräver nytänkande vad gäller ägande.

7.3.1 LÅT PENGARNA GÖRA NYTTA I MINDRE BOLAG

Ägande av företag ska inte vara förbehållet en elit, dessutom är privata tillgångar ett viktigt instrument för ekonomisk utveckling. En betydande del av svenskarnas tillgångar är uppbundna i fonder inom främst pensionssystemen och olika fonder och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Sverige skiljer sig här ifrån andra länder i och med att en så stor del av kapitalbindningen är bunden i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen.

Vi i Sverigedemokraterna vill öka ambitionerna för det redan befintliga investeraravdraget för privatpersoners möjligheter att investera främst i mindre bolag. Detta avdrag, som infördes 2013, har inte nått sin fulla potential. Genom informationsåtgärder samt genom mer lukrativa förmånliga villkor är det vår ambition att öka den privata investeringsviljan i mindre bolag.

För företagandet i Sverige utgör detta ett hinder då det finns ett samband mellan den privata förmögenhetsbildningen och volymen av egenföretagande. I en rapport från Svenskt Näringsliv framkommer även att nästan 70 procent av finansieringen vid företagsstarter och expansion av nya företag utgörs av eget kapital.

Sverigedemokraterna vill därför genom ekonomiska incitament stimulera till ökat ägande av svenska företag samt ökade investeringar i nystartade och befintliga mindre bolag.

7.3.2 VIDAREUTVECKLA INVESTERARAVDRAGET

Det utvecklade investeraravdraget syftar till att öka tillgången på riskvilligt kapital i små bolag och riktar sig idag till fysiska personer. Det innebär att den som köper aktier i små företag i enlighet med vissa förutsättningar vid bildandet eller i en nyemission får göra ett avdrag för hälften av summan som investeras upp till 1,3 miljoner kronor.

Idag nyttjas inte avdraget i den omfattning som ursprungligen var avsett och förväntat. Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag som annars troligen hade varit mindre intressanta utan avdraget. Sverigedemokraterna har för avsikt att vidareutveckla detta avdrag och vill därför utreda möjligheten för juridiska personer att utnyttja denna möjlighet, låta allmänheten använda sig av avdraget för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag samt öka nivån på avdraget.

För att även öka intresset och användandet av avdraget så vill vi även i större omfattning låta Almi bjuda in allmänheten att investera i de företag som man avser att investera i, vilket i nästa steg medför rätt till investeraravdrag.

Investeringar leder till sysselsättning och utveckling. Sverigedemokraternas vision är att vårt land ska generera välstånd till godo för hela samhället. En viktig komponent i denna vision är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept.

7.4 UTBILDA FÖR INDUSTRINS BEHOV

Utbildning är en nyckelfråga för industrin och resten av samhället. God utbildning byggs från grunden på grundskolan och på gymnasiet, vilket tas upp i ett särskilt avsnitt i detta dokument. Emellertid planerar Sverigedemokraterna också för utbildningssatsningar som riktas specifikt mot industrins behov, vilket beskrivs nedan.

7.4.1 TEKNIKCOLLEGE OCH SAMARBETE MED INDUSTRIN

På vissa orter finns så kallade ”Teknikcollege” där ett gymnasium samverkar tätt med en lokal industri. Industrikoncernen Volvo har också tagit flera initiativ, till exempel ”Volvosteget”, som är en betald utbildning för unga med grundläggande gymnasiekompetens.

Sverigedemokraterna vill låta näringslivet spela en betydligt större roll i arbetet med att utforma relevanta och attraktiva gymnasieutbildningar. Vi vill skjuta till mer resurser för detta ändamål för att underlätta för teknikföretagen att satsa långsiktigt på denna typ av utbildningar. Vi anser att det är företagen själva som bäst förstår vilken kompetens som behövs för att en utbildning ska kunna övergå till en lärlingsplats, en praktikplats och så småningom i ett riktigt heltidsjobb.

7.4.2 LÄRLINGSJOBB – 12 MÅNADER

Ett annat sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsjobb. Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung lärling med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex där arbetsgivaravgiften är helt avskaffad. Lärlingsanställningen ska också kunna ges som provanställning i upp till ett år, i stället för dagens maximala längd om sex månader på en provanställning.  Vidare skall lärlingen också kunna anställas till 75 procent av ingångslönen i samråd med arbetsmarknadens parter.

7.4.3 TEKNIKBRYGGA – EN ANDRA CHANS

Enligt riksdagens utredningstjänst förutspås ett dramatiskt underskott på över 100 000 förvärvsarbetande med industriutbildning på gymnasial nivå fram till år 2035. Det är en varningsklocka att ta på allvar. Vi är övertygade om att vi behöver satsa på att få fler gymnasieingenjörer som i ett senare skede kommer att söka sig dit jobben finns eller vidareutbilda sig för framtidens arbetsmarknad.

I valet av gymnasieutbildning vägleds många ungdomar av personliga intressen snarare än av arbetsmarknadens behov. Vissa val på gymnasiet kan vara givande för ungdomar men leder sedan inte alltid till arbete.

Vi vill ge dessa ungdomar en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad ”teknikbrygga”. Det innebär att man under två terminer stärker sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man får en termins betald praktik hos en lokal industri. De första terminerna bör styras upp i gängse kommunal regi, men staten skjuter till medel för praktikperioden. Vissa ungdomar kommer sålunda att erhålla behörighet att söka sig vidare till högre utbildningar, men huvudsyftet är att generera gymnasieingenjörer som kan anställas och vidareutbildas inom industrin.

7.4.4 VIDAREUTVECKLING UNDER KONJUNKTURSVACKOR

Sverige har en stark tradition att falla tillbaka på vad gäller företagens förmåga att utbilda sin personal och upprätthålla och vidareutveckla dess kompetens. Möjligheterna att bevara och stärka denna tradition bör ses över. Vissa företag tenderar att förlora värdefull personal under tillfälliga konjunktursvackor. Staten bör stödja kompetenshöjande insatser i samarbete med respektive företag under maximalt 12 månader. En särskild statlig pott införs för detta ändamål, för att anställda ska kunna studera med bibehållen lön och därmed höja sin konkurrenskraft. Genom att staten skjuter till medel, torde arbetsgivare och arbetstagare ha förutsättningar att komma överens om detaljerna för ett dylikt upplägg.  Denna satsning riktar sig i första hand till små och medelstora företag.

Svenska industrier genererar genom sin verksamhet stora skatteintäkter, det är i gengäld en av samhällets uppgifter att tillhandahålla relevanta utbildningar så att industrin får tillgång till välutbildad arbetskraft.

7.4.5 UTBILDNING INOM GRUVNÄRINGEN

Det behövs också satsningar på utbildningar kopplade till näringen; såväl längre civilingenjörsutbildningar som KY-utbildningar till exempelvis maskinoperatörer. Vi avsätter därmed resurser till Myndigheten för yrkeshögskolan samt till Luleå Tekniska Universitet som är säte för Sveriges enda professur inom mineralogi samt är huvudman för högskoleutbildningarna i Bergsskolan, Filipstad. Syftet är att öka antalet utbildningsplatser med inriktning mot gruv- och mineralverksamhet.

7.5 FORSKNING OCH INNOVATION

Kunskapsintensiv industri måste gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att vara en ledande industrination också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden.

7.5.1 GOTT KLIMAT FÖR INNOVATIONER

Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott klimat för innovationer, vilket bland annat handlar om utbildningssystemets samtliga länkar, från grundskola till högre utbildning och forskarutbildning. Det handlar vidare om rättsligt skydd för immateriella rättigheter och hela det institutionella ramverket, som utgör en av grundförutsättningarna att utveckla nya industriella koncept i Sverige. Utöver respekt för äganderätten, en självklarhet i alla länder som vill attrahera och behålla investeringar, bör man i detta sammanhang lyfta fram institutionell transparens, både vad gäller myndigheter och företag. Vi vet också att överdriven byråkrati ofta betraktas som ett hinder. Forskare och ingenjörer bör helt enkelt få möjlighet att fokusera på det de är duktiga på.

Vi bör notera att innovationer är ett ganska brett begrepp. Det kan röra sig om rent tekniska uppfinningar som kommersialiseras, men även nya tjänster eller affärsmodeller.

Sverige har i väsentliga avseenden ett relativt gott utgångsläge vad gäller forskning och utveckling. Våra investeringar per capita på detta område ligger stabilt över genomsnittet i Europa och världen, liksom ett antal index vad gäller konkurrenskraft och produktivitet.

7.5.2 SAMMANSLAGNING AV STATLIGA FORSKNINGSAKTÖRER

Forskning som finansieras av det offentliga samhället är självklart också en viktig komponent vad gäller innovationer och industriell utveckling. Denna forskning äger rum på högskolor och universitet eller på statliga forskningsinstitut. Grundforskning kan utgöra första länken i kedjan från ny vetenskap till färdiga kommersiella produkter och det är ofta alltför riskfyllt för enskilda företag att gå in med stora resurser i ett så tidigt skede i innovationskedjan.

Icke desto mindre är det viktigt att behålla grundforskning av hög internationell klass i Sverige. För det första sås frön till industriella innovationer även i den här miljön. Vidare genererar universitet och högskolor dessutom humankapital, det vill säga kunniga ingenjörer, naturvetare och forskare som sedan gör nytta både i företagen och i offentliga institutioner.

Även när det gäller statligt finansierad forskning och utveckling satsar Sverige mer än genomsnittet i Europa, men effektiviteten i dessa satsningar är föremål för diskussion. Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss inte höjda forskningsanslag, men vi anser att sådana satsningar bör föregås av en diskussion om hur pengarna används bäst.

En framskjuten placering får inte skymma potentialen att ytterligare förbättra Sveriges status som forsknings- och innovationsvänligt land. Vi ser också att Sverige är ganska sårbart och relativt beroende av ett fåtal storföretag vad gäller industriell forskning och utveckling. Inget är farligare än att ta framgångar i framtiden för givna, våra företag behöver kontinuerligt förnya sina produkter och produktionsprocesser för att klara sig i den internationella konkurrensen.

7.7 HANDEL OCH FRIHANDEL

År 2014 motsvarade utgjorde värdet av Sveriges varuexport 1 124 miljarder kronor, vilket motsvarar en fjärdedel av vår bruttonationalprodukt. Sverige måste fortsätta förbli en attraktiv handelspartner i förhållande till vår omvärld.

7.7.1 VÄRNA EU:S INRE MARKNAD

Oavsett vilka förbättringar som kan uppnås på vår inhemska marknad är Sverige kraftigt beroende av export till omvärlden. Vår enskilt största exportmarknad är övriga EU-området, vilket som motsvarade 57 procent av all svensk export år 2013. Det är Sverigedemokraternas genuina övertygelse att det som gör EU och EES starkt är att detta utgöra ett stort och ekonomiskt kraftfullt frihandelsområde, med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft.

Ett frihandelsområde kännetecknas av avsaknaden av interna tullar, tariffer, import- eller exportkvoter, medan förekomsten av dessa är homogena gentemot övriga världen. Sverigedemokraterna bejakar den ursprungliga idén med EG/EU, men invänder mot varje form av politisk integration som inte är absolut nödvändig för att få frihandelsområdet, den så kallade inre marknaden, att fungera. Vi motsätter oss också med kraft införandet av euron som valuta i Sverige. Politisk och monetär integration och försöken att med odemokratiska metoder skapa en federation har lett till spänningar inom EU och utgör idag det största hotet mot den inre marknaden. Sverigedemokraternas generella EU-kritik ska således tolkas mot bakgrund av en tilltagande odemokratisk federalisering och inte som en kritik mot frihandel på vår kontinent.

7.7.2 FRIHANDEL MED FÖRBEHÅLL

Utanför Europa är USA en av våra viktigaste handelspartner. Det frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA (TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership) är således av stor vikt även för Sverige. I grunden är det Sverigedemokraternas syn att det vore positivt om handeln mellan EU och USA befriades från handelshinder och protektionistiska villkor, såsom tullavgifter eller motsvarande. I realiteten – vilket också är principiellt rätt – kan eller bör vi inte ge avkall på exempelvis sådant som djurskyddsregler eller vad som i grunden ligger i Sveriges intresse. Att ändra på svensk lagstiftning så att den rakt av anpassas till förhållandena i USA ser vi inte som önskvärt.

Avsikten är således att följa de kommande förhandlingarna ingående med ovan nämnda hänsynstaganden, där vi i hög grad har den svenska industrins bästa för ögonen samtidigt som vi står upp för svenskt lantbruk.

7.8 ARBETSMILJÖ

Det som utmärker god arbetsmiljö är att det i slutändan gynnar i princip alla parter. Det gynnar individen som slipper besvär som förslitningar och stressrelaterade sjukdomar, det gynnar företaget som får friskare anställda och därigenom kan producera mer och det gynnar nationen genom att hålla sjukskrivnings- och rehabiliteringskostnader nere. Tyvärr befinner sig Sverige i en situation då både de stressrelaterade och fysiska arbetsskadorna ökar, ett stort problem för hela samhället.

7.8.1 HÖJD AMBITIONSNIVÅ

Arbetsmiljön regleras av en mängd olika arbetsmiljölagar, och att dessa följs kontrolleras främst av Arbetsmiljöverket. När Alliansen hamnade i regeringsställning 2006 bantades Arbetsmiljöverkets anslag avsevärt, med bland annat färre arbetsplatsbesök som följd. En viktig förutsättning för ändamålsenliga kontroller är just att de sker på plats hos företagen. På senare år har anslagen till verket åter igen börjat höjas, men ligger fortfarande långt under den nivå som rådde före 2006. Sverigedemokraterna vill höja Arbetsmiljöverkets anslag och ambitionsnivå.

Även företagen ett stort ansvar, bland annat i form av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta innebär att samtliga arbetsgivare i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska föra ett systematiskt arbetsmiljöarbete genom att utvärdera och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

7.8.2 SYSTEMATISK ARBETSMILJÖARBETE

År 2013 släppte Arbetsmiljöverket en rapport; ”Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen”. Rapporten konstaterade att bara drygt hälften av de anställda upplevde att deras arbetsplats arbetar med SAM, sannolikt beroende på bristande kunskap kring hur det ska genomföras och vilka fördelar det ger för företagen.

Sverigedemokraterna vill uppmuntra arbetet med SAM genom tre viktiga ställningstaganden. Det handlar om klara besked och information till företagen, fler inspektioner från Arbetsmiljöverkets sida och att förtydliga att SAM är en föreskrift som samtliga företagare ska följa. Därför vill vi utöka Arbetsmiljöverkets anslag för fler SAM-inspektioner samt en initial satsning för informationsförmedling till Sveriges alla företag. Staten är Sveriges största arbetsgivare, det är därför anmärkningsvärt att SAM inte följs i offentlig sektor, vilket vi vill ålägga Arbetsmiljöverket i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting att omgående implementera.

7.8.3 ARBETSMILJÖBIDRAG

Vidare, för att försöka komma tillrätta med arbetsrelaterade besvär, måste vi göra företagen mer benägna att aktivt arbeta för en bättre arbetsmiljö. Därför vill vi inrätta ett arbetsmiljöbidrag motsvarande 1 000 kr per tre anställda. Vår förhoppning är att detta ska uppmuntra till investeringar i personalens hälsa, vilket ur samhällets synvinkel är en långsiktig investering för minskade sjukvårds- och rehabiliteringskostnader på sikt.

7.8.4 NATIONELLT KUNSKAPSCENTER FÖR ARBETSMILJÖ

Problematiken kring arbetsrelaterade skador och sjukdomar handlar inte bara om bestämmelser och åtgärder. Det måste också vara rätt åtgärder. I september 2008 bildades, efter den borgerliga regeringens initiativ, Arbetsmarknadspolitiska kunskapsrådet. Enligt en av rådets utredningar skulle Sveriges gynnas av ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö. År 2012 sände fackliga organisationer tillsammans med flera tunga aktörer inom Sveriges industrier även ett brev till dåvarande arbetsmarknadsminister Hillevi Engström med önskemål om liknande åtgärder som föreslogs av Arbetsmarknadspolitiska kunskapsrådet. Brevets avsändare var fackliga organisationer tillsammans med flera tunga aktörer inom Sveriges industri.

När Arbetslivsinstitutet lades ner 2006 uppstod enligt vår mening ett glapp vad gäller forskningen kring arbetsmiljö och dess effekter. Mot bakgrund av detta till vi inrätta ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö.

 

7.8.5 ARBETSSKADOR OCH STRESS

Arbetsmiljön inom den offentliga sektorn kan inte sägas ha gått åt rätt håll under senare tid.

Arbetsbelastningen har ökat och tar sig uttryck i tunga och/eller o-ergonomiska lyft, i tidsbrist, stress och i omöjligheten i att ge patienter och vårdtagare den uppmärksamhet de behöver och förtjänar.

Sverigedemokraternas grundrecept för att förbättra denna situation är att tillföra fler händer till vården och till omsorgen. Med fler anställda förbättras inte bara kvaliteten och servicen för vårdtagarna utan hela arbetsplatsen blir mindre stressfylld – också för de anställda. En högre personaltäthet borgar för minskad arbetsbelastning och minskande arbetsrelaterad ohälsa.

 

7.8.6 HOT OCH VÅLD

Enligt Arbetsmiljöverket är hot och våld på arbetsplatserna tyvärr ganska vanligen förekommande. Det tycks också vara så att kvinnor i högre utsträckning upplever hot och våld på arbetsplatserna, med 18 procent mot 10 procent för männen.[3] Situationen tycks också ha förvärrats sedan 80-talet.

Arbetsmiljöverket konstaterar att själva situationen med våld och hot på arbetsplatserna, såsom själva omfattningen, vilka grupper som är i riskzonen, vilka riskfaktorerna är och så vidare är tämligen väl utredd. Däremot så är forskningen kring olika åtgärder för att förebygga och motverka våldet desto mer begränsad. Sverigedemokraterna vill att Arbetsmiljöverket ska ges de nödvändiga resurser som krävs för att kunna fortsätta arbetet med att utveckla denna forskning och vill naturligtvis också verka för att de åtgärder som enligt forskningen bedöms som mest verksamma för att trygga våra arbetsplatser sedan också blir verklighet. Vi skjuter av denna anledning till mer resurser till Arbetsmiljöverket.

 

7.8.7 ARBETSMILJÖVERKETS ROLL

Arbetsmiljöverkets målsättning är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet samt att förbättra arbetsmiljön, såväl fysiskt, psykiskt som socialt och arbetsorganisatoriskt. Det är ett viktigt uppdrag som Sverigedemokraterna vill fördjupa och vidareutveckla. Omfattningen av arbetsorsakade besvär har ökat och idag uppger 22 procent av kvinnorna samt 17 procent av männen att de haft besvär till följd av arbetet under det senaste året. Detta innebär att uppskattningsvis 860 000 sysselsatta har haft arbetsorsakade besvär.[4] Under 2014 var det även 50 personer som omkom på sin arbetsplats.

Förutom tidigare nämnda åtgärder för att förbättra den offentliga sektorn som arbetsgivare, väljer vi även att skjuta till ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för deras helhetsarbete för de svenska arbetsplatserna, offentliga liksom privata. Sverigedemokraterna avser att återställa anslagen till 2006 års nivå, det vill säga innan den av alliansregeringen inledda neddragningen, vilket motsvarar en höjning på omkring 100 miljoner kronor årligen från dagens nivå.

 

7.8.8 FORTBILDNING AV OMBUD

Efter att den borgerliga regeringen tillträdde 2006 fråntogs fackföreningarna det ekonomiska stöd för fortbildning av skyddsombud som de fram till dess hade rätt till. Idag saknar vartannat aktivt skyddsombud utbildning och antalet skyddsombud har minskat kraftigt.[5] Inom LO-sektorn finns idag ca 60 000 skyddsombud – en minskning med 5 procent sedan 2006 – och totalt på arbetsmarknaden saknas det idag närmare 100 000 ombud.

En trygg arbetsmiljö kommer inte av sig själv. Varje vecka omkommer en anställd på grund av arbetsolyckor.[6] Sverigedemokraterna vill intensifiera arbetet mot olyckor på arbetsplatserna och återställer det statliga stödet till fortbildning av skyddsombud.

 

7.8.9 TRAKASSERIER OCH MOBBNING

Idag säger statistiken att upp emot var tionde arbetstagare upplever sig mobbad eller trakasserad av kollegor eller chefer. Det är alltid svårt att räkna på hur många som verkligen drabbas. Det finns sannolikt ett stort mörkertal. Vad de flesta dock tycks överens om är att de största riskbranscherna finns inom vård- och omsorgsyrken där den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren.

Fackförbundet Unionen har tagit fram en handbok för arbetsgivarna för att försöka komma tillrätta med detta ökande problem.[7] Det finns följaktligen metoder en arbetsgivare kan arbeta efter för att minska mobbning och trakasserier på arbetet. I likhet med vårt föreslagna statsbidrag för fortbildning av skyddsombud vill vi även göra det möjligt för fackförbunden att söka bidrag för att utbilda arbetsgivare. För detta ändamål avsätter vi medel som fackförbund med tydliga ramar och god kunskap gällande åtgärder mot mobbning kan söka och hålla utbildningar för arbetsgivare.

Merparten av landets företagare bedriver ett bra och ansvarstagande arbetsmiljöarbete. I vissa fall har dock trakasserier och mobbning på arbetsplatsen lett till att den drabbade sagts upp, istället för att ledningen agerat och tagit itu med problemet. Den anställde kan naturligtvis överklaga uppsägningen i Arbetsdomstolen och om arbetsgivaren fälls, kan denne i enlighet med LAS bli skyldig att betala skadestånd. Dock får inte den uppsagda per automatik tillbaka sin anställning.

Sverigedemokraterna finner denna ordning vara oacceptabel och anser att arbetstagare som blivit uppsagda på osakliga grunder ska få det lagstadgade valet att återgå till sin anställning om denne så önskar.

7.8.10 CENTRUM FÖR ÄLDREPOLITIK

Hur länge en människa kan och orkar arbeta idag kan skilja sig stort mellan individer. Detta påstående stöds även av Pensionsutredningen som menar att allt fler idag har möjlighet att arbeta längre. Ändå är det hela 70 procent som väljer att gå i pension vid 65 års ålder. Fler och fler vill arbeta längre, men möter olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet. Även attityder gentemot äldre försvårar ett förlängt arbetsliv. Utredningen föreslår därför i sitt slutbetänkande ett flertal åtgärder för att stärka de äldres möjligheter att bevara och utveckla sin kompetens. Exempelvis menar de att det är viktigt att öka informationen om möjligheterna med äldre arbetskraft för att stärka de ekonomiska incitamenten och motverka åldersdiskriminering.

I vårt grannland Norge har man för detta ändamål sedan länge förstått betydelsen av kunskap. Redan 1969 bildades förlagan till dagens ”Senter for seniorpolitikk” (SSP), en organisation som bland annat har till uppdrag att stimulera äldrepolitik inom arbetslivet, bland annat genom att synliggöra äldres resurser och utvecklingsmöjligheter. Ett resultat av detta är att man i Norge har en annan attityd gentemot äldre i arbetskraften än vad som finns i Sverige.

Mot bakgrund av detta vill vi att även Sverige ska inrätta ett Center för äldrepolitik, med liknande uppdrag som den norska förlagan.

7.8.11 FRISKVÅRD OCH FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Sverigedemokraterna föreslår ett ökat stöd till såväl friskvården som företagshälsovården. I synnerhet vill vi genom ett statligt stimulansbidrag rikta en friskvårdspeng till offentliganställd personal med tunga arbetsuppgifter, exempelvis inom vården och omsorgen.

7.8.12 INGEN KARENSDAG I ARBETEN MED HÖG SMITTORISK

Årligen återkommande epidemier kan ställa till stora problem för både personal och patienter inom vården. När detta händer när exempelvis vinterkräksjukan går hårt fram på vårdinrättningar är det mycket vanligt att både patienter och personal insjuknar.

Många gånger drabbas stora delar av personalstyrkan, med stora störningar i vården som följd och villkoren för personalen som drabbas varierar kraftigt mellan yrkesgrupper och landsting. 

En del arbetsgivare inom vården är generösare i sin hållning medan andra är striktare. Några tydliga riktlinjer för hur man ska agera saknas, vilket gör att vårdinrättningarna inom ett och samma landsting kan använda sig av olika regler. Region Skåne hör till de generösa arbetsgivarna som låter smittad personal vara hemma med full lön utan någon karensdag. 

Vinsterna att låta personal vara hemma med full lön efter smitta är flera och då inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Patienter ska kunna vara säkra på att bli mottagna av frisk personal som inte sprider smittan vidare.

Som arbetsgivare betraktad blir man mer attraktiv, då det ofta är svårt att rekrytera personal i samband med vinterkräksjukan då riskerna för att själv bli sjuk och förlora pengar måste övervägas. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det bättre att ersätta anställdas inkomstbortfall än att stänga ned en hel avdelning. 

Sverigedemokraterna värnar om det arbetsgivaransvar som landstingen har och vill endast ge de verktyg som behövs, varför vi inte vill styra allt genom nationella riktlinjer eller kräva slopad karensdag, utan vi överlåter till arbetsgivaren att avgöra hur reglerna ska se ut. 

Vi ser att de problemen som uppstår under hösten och vintern har påtagliga konsekvenser för personalen och det bör därför ligga i arbetsgivarens intresse att utforma ett regelverk om hur ett system med slopad karensdag ska se ut, om det endast ska gälla på arbetsplatsen eller även i hemmet, varför vi anslår stimulansbidrag till arbetsgivare inom vård och omsorg som låter smittad personal vara hemma med full lön utan någon karensdag.

7.9 ARBETSVILLKOR

7.9.1 RIV UPP LAVALLAGEN

Sverigedemokraterna är på ett generellt plan positiva till den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och arbetskraft inom EES-området. Omkring tre fjärdedelar av all vår handel – export och import går till andra länder i Europa. På samma sätt som många svenska ungdomar väljer att hitta arbete i Norge eftersom vår egen arbetsmarknad är väldigt ansträngd, finns det medborgare i andra EES-länder som söker sig till Sverige för att hitta jobb. Det är dock viktigt i sammanhanget att påpeka att det på grund av den alltför ivriga EU-utvidgningen, vilket Sverigedemokraterna som enda parti varit emot, råder väldigt stora ekonomiska skillnader inom unionen. Det öppnar för lönedumpning på den svenska arbetsmarknaden genom import av billigare arbetskraft från unionens fattigare länder, såsom Rumänien och Bulgarien. För att motverka detta och för att garantera att svenska villkor och kollektivavtal gäller på den svenska arbetsmarknaden vill Sverigedemokraterna kraftigt reformera det så kallade utstationeringsdirektivet.

Den så kallade Lavallagen, som förhindrar fackförbund att vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser med utstationerad arbetskraft som inte följer svenska kollektivavtal, ska rivas upp i sin helhet. Svenska fackförbund ska därigenom äga konflikträtt gentemot oseriösa arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft eller aktivt ägnar sig åt lönedumpning genom att åsidosätta svenska villkor. Det är inte sannolikt att Lavallagen kan rivas upp utan en större omförhandling av det svenska EU-medlemskapet. Det är därmed av vikt att en sådan omförhandling snarast kommer till stånd. Övriga riksdagspartier äger därmed heller inte trovärdighet i frågan, med mindre än att de byter uppfattning i frågan om Sveriges medlemskap i EU.

7.9.2 REFORMERA UTSTATIONERINGSDIREKTIVET

Månadsrapportering och anmälningsplikt ska vara tvingande för samtliga företag som har utstationerad arbetskraft i Sverige. I nuläget är det oklart exakt hur många utstationerade löntagare som finns i Sverige, till vilka löner de jobbar för samt hur länge de har varit och kommer att vara här. Denna kunskapsasymmetri gör arbetsmarknaden mer svåröverskådlig och effekterna av direktivet svårare att utvärdera.

Det ska införas en bortre maxgräns för hur länge en arbetstagare kan vara utstationerad i Sverige. Denna bör sättas till tre månader. Om en arbetsgivare behöver ha personal stationerad i annat EES-land längre än så medför det inget hinder emedan den anställde har rätt att, i enlighet med inremarknadsakten, arbetskraftsinvandra på vederbörligt sätt.

7.9.3 INFÖR VITA-JOBB-MODELLEN

Sverigedemokraterna vill införa den så kallade vita-jobb-modellen. Det är en upphandlingsmodell som kan appliceras på all offentlig upphandling och som ställer ett antal krav på det anbudsgivande företaget.

Bland annat ska företagen erbjuda sina anställda kollektivsavtalsenliga villkor. Detta ska också tydligt specificeras i upphandlingsunderlagen och syftar ytterst till att motverka lönedumpning och försäkra att även utstationerad arbetskraft åtnjuter adekvata villkor. Kravet ska framgå klart och tydligt så att det inte finns några oklarheter när ett företag brutit mot upphandlingsavtalet. Huvudentreprenörsansvar ska krävas, vilket medför att huvudentreprenören ansvarar för att även underentreprenörer följer de regler som ställs upp. Detta är direkt nödvändigt eftersom huvudentreprenören annars kan anlita underentreprenörer som i sin tur anlitar antingen svart arbetskraft, eller ägnar sig åt lönedumpning genom att inte erbjuda kollektivsavtalsenliga villkor till utstationerad arbetskraft. De osunda konkurrensvillkoren tillåts i så fall fortleva. Brott mot reglerna ska kunna leda till att avtalet rivs upp och i vissa fall även till skadeståndsanspråk. Utöver detta godtar det anbudsgivande företaget att kommunens (eller motsvarande) kontrollanter har rätt att undersöka handlingar som kan vara relevanta för att försäkra sig om att villkoren uppfylls. Detta gäller även för eventuella underentreprenörer. Det kan röra sig om sådant som löne- och anställningslistor, skatteinbetalningar och motsvarande. Det blir också relevant att kontrollera att företaget betalar skatt och arbetsgivaravgifter som står i paritet med reglerna såsom de anges i relevant kollektivavtal. Att neka eller förhindra för kontrollanterna ska i det ljuset ses som ett uppenbart brott mot upphandlingsavtalet.

Vita-jobb-modellen har provats i Stockholm och har lett till flera positiva erfarenheter. 

7.9.4 ALTERNATIV TILL FAS 3

Sverigedemokraterna vill på sikt slopa den tredje fasen i Jobb- och utvecklingsgarantin. Det har inte fungerat som ett lämpligt sätt att slussa tillbaka individer till den ordinarie arbetsmarknaden. Vår förhoppning på ett par års sikt är att en del av nuvarande deltagare i fas 3 kommer att välja att stärka sin konkurrenskraft genom att erbjudas bättre möjligheter till om- och vidareutbildning inom ramen för exempelvis komvux, yrkesvux eller Myndigheten för yrkeshögskolan. Utöver det måste man ha i åtanke att hela 35 procent av deltagarna i fas 3 har något slags funktionsnedsättning, vilket medför en minskad arbetsförmåga.[8] Det innebär således att dessa individer behöver ett särskilt stöd för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Därför föreslår Sverigedemokraterna en satsning på subventionerade föreningsjobb samt en höjning av taket i lönestödet i enlighet med den så kallade FunkA-utredningens slutsatser.

7.10 ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

7.10.1 AVSKAFFAD A-KASSEAVGIFT

Två år efter att den borgerliga regeringen tillträdde i september 2006 hade antalet medlemmar i någon arbetslöshetskassa minskat med ganska exakt en halv miljon. Detta kan tveklöst sägas vara en mycket riskfylld utveckling; dels på individnivå, dels även på samhällsnivå – hade flera av dem som stod utan försäkring blivit av med sina arbeten så hade en viktig automatisk stabilisator inte kunnat parera en konjunkturell nedgång.

Huvudorsaken till denna nedgång var att regeringen införde en arbetslöshetsavgift. Denna medförde att arbetslöshetskassor inom branscher där risken för arbetslöshet var högre också skulle betala en högre avgift. Många kassor, inte minst hotell- och restauranganställdas, fick då kraftigt förhöjda avgifter, till följd av att folk helt enkelt inte hade råd att försäkra sig.

Detta ödesdigra misstag rättas dessbättre till av dåvarande regeringen i samband med budgetpropositionen för 2014 där denna straffavgift avskaffades. Det är dock fortfarande oroväckande många som inte letat sig tillbaka till någon arbetslöshetskassa. En stor del av svenska folket har uppenbarligen förlorat förtroendet för arbetslöshetsförsäkringen.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att arbetslöshetsförsäkringen är såpass central att den bör betraktas som en del av de grundläggande socialförsäkringssystemen. Detta innebär också att den bör vara uteslutande finansierad via skattsedeln. Sverigedemokraterna vill således att även den så kallade finansieringsavgiften samt övriga administrativa avgifter, utöver själva arbetslöshetsavgiften, avskaffas och tas över av staten, till följd att medlemskap i en arbetslöshetskassa blir helt och hållet avgiftsfritt. 

Den finansieringsavgift som medlemmarna betalar för innevarande år pendlar mellan 93 och 160 kronor per månad. Samtliga anslutna skulle därmed med Sverigedemokraternas förslag få en ökad disponibel nettoinkomst motsvarande deras respektive medlemsavgift, men med helt oförändrade villkor.

7.10.2 KRAFTIGT HÖJT TAK

Sverigedemokraterna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den ska vara solidariskt finansierad. I dag fungerar inte arbetslöshetsförsäkringen tillfredsställande i bemärkelsen att alltför få – bara en av tio – får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Det får till konsekvens att den som blir arbetslös inte ges möjlighet att fokusera på att söka jobb, utan istället måste tänka på att sälja bilen eller huset.

Sverigedemokraterna ställer sig bakom den höjning som regeringen utför men vill se en starkare ersättning i början av perioden med en snabbare avtrappning då försäkringen mer får karaktären av just en omställningsförsäkring och mindre av ett mer långvarigt bidrag.

Det är tillika problematiskt för den arbetslöse att man redan från dag ett i arbetslöshet förväntas söka arbete i hela landet. Under denna period om 100 dagar ska möjligheten att söka arbeten endast i sin hemregion och inom sitt kompetensområde finnas, utan inskränkningar i trygghetssystemen. Det innebär att den som är utbildad till exempelvis rörmokare, initialt kan fokusera på att söka jobb som just rörmokare. Detta är inte enbart till gagn för den enskilde individen, utan kan på samhällsnivå lindra den redan påtagliga missmatchningen på arbetsmarknaden. Först efter 100 dagar ska den arbetslösa uppmanas att söka – och ta – jobb i hela landet.

7.10.3 OBLIGATORISK FÖRSÄKRING

Trots att arbetslöshetsavgiften slopats förekommer variationer mellan landets 30 olika arbetslöshetskassor. Inte minst har de separata administrationer, vilket leder till olika tolkningar och tillämpningar av regelverk. Det finns även en variation gällande handläggningstider och många arbetslöshetskassor är sena med sina utbetalningar. Eftersom val av arbetslöshetskassa många gånger sker genom val av fackförbund innebär det i praktiken att ens yrkesval avgör ens skydd och trygghet vid arbetslöshet. Det är inte en åtråvärd situation – en persons yrke eller bostadsort ska inte påverka en persons villkor för arbetslöshetsförsäkringen.

Under 2005 och till viss del 2008 genomfördes en större myndighetsreform då Riksförsäkringsverket samt de 21 länsbaserade allmänna försäkringskassorna avvecklades och Försäkringskassan inrättades som en sammanhållen statlig myndighet för stora delar av socialförsäkringssystemet. Sedan dess har det visat sig att Försäkringskassan lyckats minska handläggningstiderna väsentligt för de flesta ärendeslag.[9] En jämförelse av siffrorna mellan år 2009 och 2005 ger vid handen att antalet ärenden som avslutats inom det uppsatta tidsmålet har ökat, inte sällan med över 50 procent för respektive ärendeslag.  De regionala skillnaderna mellan olika kontor har samtidigt minskat, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra för att uppnå full enhetlighet.

För att ytterligare öka likvärdigheten över landet och över yrkesgrenarna vill Sverigedemokraterna göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk, i likhet med övriga delar av socialförsäkringen. En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i statlig regi möjliggör också för de fackliga organisationerna att i större utsträckning kunna fokusera på sin kärnverksamhet, det vill säga arbetsmiljörelaterade och arbetsrättsliga frågor. Tillika medför det kraftiga besparingar inom administrationen. 

7.10.4 SAMMANSLAGNING AV MYNDIGHETER

Sverigedemokraterna menar att reformen av försäkringskassorna år 2005 i huvudsak har varit positiv och att den bör tjäna som exempel för reformen av arbetslöshetskassorna. Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att konsolidera socialförsäkringssystemet till att vara en generell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik dito. Redan idag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad i enlighet med socialförsäkringssystemen. Det finns ett etablerat samarbete där arbetslöshetskassorna skickar uppgifter till Försäkringskassan som därefter betalar ut aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Att fortsatt hålla arbetslöshetsförsäkringen separat från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att människor faller mellan stolarna. 

Sverigedemokraterna vill se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I dag är det tyvärr alltför många individer som anses vara för friska för att sjukskrivas men för sjuka för att vara arbetssökande. Resultatet av detta blir att ingen av myndigheterna har ansvar för den medborgare som hamnar i en sådan situation. Samtidigt är det vanligt att människor slussas mellan myndigheterna flera gånger om när de genomgår en längre process från att vara sjukskrivna till att ingå i arbetskraften. För den enskilde som fastnar i byråkrati och pappersexercis blir konsekvenserna betungande. 

Sverigedemokraternas grundläggande fokus är att möjliggöra för arbetskraften att praktiskt återgå till arbetsmarknaden, oavsett om det är från sjukdom eller arbetslöshet. Vi menar att myndigheterna bör slås samman till en enda myndighet som prövar individers arbetsförmåga. En ny, sammanslagen myndighet kommer alltid att stå för kostnaderna för den enskilde, oberoende av anledningen till personens behov av stöd. Detta eliminerar möjligheten för endera myndigheten att som i dag slussa över ärenden till den andra för att begränsa de egna utgifterna. I Norge genomfördes 2006 sammanslagningen av de norska motsvarigheterna till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till en enda myndighet, NAV, med syftet att fler

sjukskrivna och arbetslösa skulle få tillträde till arbetsmarknaden.

7.11 SMÅFÖRETAGARE

7.11.1 SLOPAD ALLMÄN LÖNEAVGIFT

Sverigedemokraterna är kritiska till de relativt höga skatter som tas ut på arbete. Fyra av fem nya jobb skapas i växande småföretag, och Sverigedemokraterna föreslår därför en rad tydliga förbättringar för småföretagen som ett led i att stimulera sysselsättningen. För småföretagen vill Sverigedemokraterna ge skattelättnader specifikt på arbete.

Den så kallade ”allmänna löneavgiften” inom ramen för de sociala avgifterna på arbete, har inget specifikt område i de offentliga trygghetssystem som den avser finansiera utan är en extra skattekostnad på arbete vilken i synnerhet träffar de små företagen. Den allmänna löneavgiften utgör cirka en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna på 31,42 procent. Allmänna löneavgiften har höjts med omkring en tiondel från 9,21 procent år 2012 till nu 10,15 procent år 2015. Denna löneskatt uppfattas som djupt orättvis av många företagare och hämmar deras incitament och möjligheter till att nyanställa.

Sverigedemokraterna vill gå motsatt riktning och helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Samtliga företag med en lönesumma på upp till 2 710 080 kr per år, motsvarande nio tjänster med genomsnittlig lön per löntagare, undantas därmed från den allmänna löneavgiften. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre total lönesumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer från mikro- till småföretag och vidare till medelstora företag. Tillsammans med det kraftigt lindrade sjuklöneansvaret för mindre företag kan detta antas medföra mycket positiva möjligheter för de minsta företagen att växa sig större och anställa fler.

7.11.2 LINDRAT SJUKLÖNEANSVAR FÖR SMÅFÖRETAG

Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på nio anställda. Vid fler än nio anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre ersätts man upp till det antal anställda man de facto har. Ett genomsnittligt småföretag skulle därmed få dra av sjuklönekostnader upp till 25 348 kronor per år. Ett mikroföretag med en något friskare personal än genomsnittet slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig kan undslippa sjuklönekostnader helt. Reformen minskar sjuklönekostnaderna för företagarna med totalt 2,85 miljarder kronor, varav merparten, 1,76 miljarder, går till företag med färre än tio anställda.[10]

Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.

7.11.3 TURORDNINGSREGLERNA

De svenska turordningsreglerna, reglerade under lagen om anställningsskydd (LAS), kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt lägre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens marknadsförhållanden. För att säkerställa tryggheten för arbetstagarna är det viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens regelverk är helt enkelt för stelt och leder till att framförallt ungdomars intressen åsidosätts genom principen om sist in – först ut. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men har betydligt svårare att reglera dess sammansättning. För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem.

Reformen bedöms underlätta situationen för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden samt även stimulera produktivitet och strukturomvandling.[11]

 

7.12 INDUSTRIGARANTI

Den investerare som överväger att satsa stora belopp på att utveckla, eller för den delen upprätthålla, en verksamhet i ett visst land kalkylerar alltid med risker. En sådan risk är osäkerhet inför vilka politiska beslut som kan komma att fattas som påverkar verksamheten. Den som tvekar inför detta avstår eller kräver relativt hög avkastning på kort sikt för att ta risken.

Sverigedemokraterna anser att därför det är dags att införa ett slags industrigaranti, där varje politiskt motiverad fördyrning för industrin bör åtföljas av en motsvarande lättnad i någon annan del av den industriella produktionen. Olika former av skattepålägg eller andra administrativa sanktionsavgifter ska alltså i strikt paritet kompenseras. En sådan industrigaranti skulle bidra till att skapa långsiktiga och förnuftiga villkor för den fortsatta svenska industriproduktionen.

 


  1. HELA LANDET!

 

Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti. Norr och söder, landsbygd och stad, hela landet är viktigt för oss. Många kan eller vill inte bo och verka i våra större städer. En mycket stor del av Sveriges yta består av landsbygd, ett fantastiskt landskap fyllt av djupa skogar, forsande bäckar, grönskande hagar, böljande åkrar, höga berg och djupa dalar. Att dessa delar av Sverige fortsätter att leva står och faller med dem som bor och verkar där.

Vi vill balansera det vi uppfattar som en storstadsfixering genom att i någon mån vrida fokus mot det Sverige som ligger utanför storstäderna. När detta är sagt så kan vi inte nog betona att Sverige utgör en helhet och vi tror att det som är bra för landsbygden är bra för hela landet!

8.1 POSTKODLOTTERIET

En mycket oroväckande tendens i Sverige är att det spelar allt större roll i vilken del av landet man är född. Vi tror på individens ansvar och möjlighet att påverka sin situation, oavsett vilken miljö man växer upp i. Emellertid är det ofrånkomligt att en ung person i Sverige idag har fått en lott i ett stort postkodlotteri. I vissa delar av landet kan det relativt sett vara mycket svårare att skaffa egen försörjning och bygga upp sitt liv. Unga människor känner sig ofta tvingade att lämna sina hemorter för att få arbete, samtidigt som storstäderna har en överhettad bostadsmarknad. Detta är en helt orimlig utveckling.

Medan den trendsättande urbana övre medelklassen ofta står i fokus verkar många andra människor ha hamnat utanför de andra partiernas radar. Vårt perspektiv är hela landet.

8.2 POLITIKENS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR

Politiker kan inte bestämma var folk ska bo, inte heller kan man garantera att det kommer att gå bra för alla orter, ännu mindre alla enskilda företag. Politikens roll är, bland annat, att åstadkomma bra förutsättningar för jobb och företagsamhet. Sverige är ett avancerat kunskapssamhälle och vi ska självklart ligga i framkant vad gäller teknik och vetenskap. Vi begår emellertid ett stort misstag om vi inte samtidigt tar tillvara våra traditionella näringar, som för övrigt numera är tekniskt mycket välutvecklade och ofta världsledande.

Den politiska utmaningen består i att undvika att reglera sönder dessa verksamheter samt åstadkomma ett skattesystem som finansierar en stabil offentlig sektor med gamla och nya företags möjligheter att utvecklas. Det är också samhällets roll att upprätthålla en god infrastruktur och ett väl fungerande utbildningssystem. Vi i Sverigedemokraterna värnar den svenska traditionen att finansiera detta genom ett rimligt skattetryck.

8.3 SVENSK LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

Trots relativt goda geografiska förutsättningar för ett både miljövänligt och högproduktivt jordbruk har den så kallade självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit under 50 procent. Det innebär att vi, räknat i kronor och ören, producerar mindre än hälften av de livsmedel vi konsumerar.

Detta är resultatet av att politiker i decennier har negligerat lantbrukarnas villkor. Effektivisering och sammanslagning till större produktionsenheter är i viss utsträckning en normal utveckling, men den dramatiska tillbakagången i produktionsvolymer är det inte. Jordbruket i Sverige har med full kraft drabbats av politikernas klåfingrighet i form av byråkrati och ett brett spektrum av regler och förordningar.

8.3.1 EKOLOGISK ELLER KONVENTIONELL ODLING? BÅDE OCH!

Vi i Sverigedemokraterna har en öppen och positiv inställning gentemot både konventionell och ekologisk odling och anser att dessa produktionsformer kan och bör samexistera. Svensk miljölagstiftning är relativt strikt och vi har inga negativa synpunkter gentemot konventionella odlare eller deras konsumenter.

Sedan ser vi också positivt på att det ekologiska alternativet existerar som ett sätt för producenter att marknadsföra produkter med lite högre ambitionsnivå i sin produktion – till konsumenter som är beredda att betala mer för produkterna. Att ekologisk odling skulle vara ett problem eftersom det kräver större odlingsyta är inte ett relevant argument i en svensk kontext. Tvärtom anser vi att det innebär en viss fördel att landskapen hålls öppna, vilket blir effekten av en lägre produktivitet per ytenhet.

8.3.2 OFFENTLIG UPPHANDLING OCH URSPRUNGSMÄRKNING

Det viktiga är att svenska livsmedelsproducenter kan verka under rimliga villkor, vilket är ledstjärnan för den sverigedemokratiska jordbrukspolitiken.

Vi i Sverigedemokraterna vill ställa krav på att livsmedel som säljs genom offentlig upphandling ska vara producerade i enlighet med svensk miljö- och djurskyddslagstiftning. Vi vill även verka för att höja den andelen närproducerade och/eller ekologiska livsmedel i den offentliga upphandlingen.

Vi vill också utveckla och modernisera märkningen av livsmedel, så att konsumentens möjlighet att välja svenska produkter stärks. Detta ska gälla såväl charkvaror som sammansatta produkter och mat på restaurang.

8.3.3 EUROPEISK BYRÅKRATI

EU-medlemskapet har medfört hård konkurrens för de svenska bönderna. På EU:s marknad konkurrerar svenska bönder med aktörer i övriga medlemsländer och måste alltså följa EU:s regelverk. Samtidigt finns omfattande lagstiftning vad gäller till exempel miljö och djurhållning, som i många fall är specifik för Sverige. Därtill är den svenska byråkratin ofta mer nitisk än i andra EU-länder vad gäller genomförande av EU-lagstiftning. Generellt sett innebär detta stora konkurrensnackdelar för svenska bönder, vilket resulterar i konkurser och raserade livsverk. Många av dem som överlevt hittills har gjort det på bekostnad av en orimlig arbetsbörda och obefintlig lönsamhet eller rentav förlust.

8.3.4 SVEKET MOT SVENSKA JORDBRUKARE

Av tradition har Centerpartiet länge betraktats som det landsbygdsvänliga partiet i svensk politik och partiet fick en gyllene möjlighet att göra skillnad när man kontrollerade Landsbygdsdepartementet (tidigare Jordbruksdepartementet) från 2006 till 2014. Denna period blev inget annat än en fortsatt kräftgång för den svenska jordbrukssektorn med nedlagda gårdar och mins

Totalt under perioden försvann drygt 8 600 jordbruksföretag medan självförsörjningsgraden stadigt minskade, i synnerhet vad avser svensk köttproduktion.

 

Svenskproducerad andel av förbrukningen av vissa livsmedel, procent

År

Nötkött1)

Griskött

Fågelkött

Får- och lammkött

Ägg2)

2005

59,4

85,2

74,9

40,0

86,3

2010

57,9

76,0

70,6

38,5

91,2

2013

50,9

66,8

64,6

31,7

92,6

20143)

51,4

68,9

66,2

25,8

93,6

[12]

Se även Jordbruksverkets statistik för 2014[13].

Alliansregeringen uppvisade ett förvånansvärt ointresse för jordbruket, angelägen som man var att attrahera väljargrupper som man betraktade som viktigare. Sverige är i skriande behov av ett parti som tillvaratar lantbrukets intressen. Sverigedemokraterna är beredda att i ord och handling ta detta ansvar.

8.3.5 ETT UPPRÄTTAT SVENSKT JORDBRUK

Ja, vi anser att det spelar stor roll. Vi behöver en livskraftig jordbrukssektor. Det handlar inte bara om lantbrukarnas egen försörjning. Som värdeskapande verksamheter genererar lantbruken arbetstillfällen åt transportföretag, underleverantörer och inte minst för den svenska livsmedelsindustrin. Det är också en fråga om att upprätthålla en svensk livsmedelsproduktion och att upprätthålla den kunskap och den infrastruktur som den är kringgärdad av.

Förhoppningsvis behöver man inte föreställa sig att Sverige kommer att hotas av svält, men vi i Sverigedemokraterna anser att det är en i grunden sund tanke att vi bevarar kunskapen och traditionen att producera våra egna livsmedel. Det är inte bara en ekonomisk fråga, utan handlar också om miljö, djurvälfärd, vårt kulturarv och vår kulturgeografi.

8.3.6 EN SVERIGEDEMOKRATISK SYN PÅ NATUREN

Många i Sverige tar det öppna varierade kulturlandskapet för givet, helt enkelt eftersom man inte riktigt inser att om ingen brukar marken så växer den igen. Den som emellertid förstår sambandet mellan det brukade, öppna landskapet och ett livskraftigt lantbruk kommer förmodligen att vilja ha lantbruket kvar.

Naturen ska bevaras och förvaltas enligt principen om varsamt framåtskridande där vi söker balans mellan miljö- och produktionsmål. Naturresurser ska på ett långsiktigt sätt brukas utan att förbrukas i enlighet med förvaltarskapstanken. Samtidigt är mänsklig närvaro i naturen en förutsättning för att den ska upplevas. Jordbruk, skogsbruk, fiske och givetvis också turism är dessutom på många sätt betydelsefulla näringar för Sverige.

8.3.7 MILJÖ- OCH DJURVÄNLIG PRODUKTION

Sverige har kanske världens mest djur- och miljövänliga jordbruk, en tradition som vi i Sverigedemokraterna i princip vill bevara. Den nuvarande trenden, emellertid, medför en ständigt minskande svensk jordbruksproduktion, vilket per automatik innebär ökad import av livsmedel från länder med lägre ambitioner på miljö- och jordbruksområdet. Det kan inte vara bra för vare sig djur eller natur.

8.3.8 MJÖLKBÖNDERNAS SITUATION

Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för ett varierande kulturlandskap och mycket av vår biologiska mångfald. Öppna och levande landskap kan inte lagstiftas fram, det finns bara om det är lönsamt att bedriva jordbruk och hålla djur. Svensk mjölkproduktion kan inte heller sägas vara något särintresse. Varje mjölkgård som lägger ner sin verksamhet leder till att 5–6 arbetstillfällen försvinner.

Sveriges mjölkbönder har i flera år haft en pressad situation. Priset på mjölk var redan lågt när det till följd av Rysslands importstopp från sommaren 2014 sjönk till för producenterna katastrofalt låga nivåer. Fluktuationer i pris på jordbruksprodukter är i sig naturligt och geopolitiska faktorer kan självklart vara mycket svårberäkneliga.

Problemet för Sveriges mjölkbönders del är att producenterna redan innan priset gick ned brottades med onormalt höga produktionskostnader till följd av svensk särlagstiftning och skattesatser som är högre i Sverige. Vi i Sverigedemokraterna har som inget annat parti både uppmärksammat situationen och dessutom föreslagit konkreta åtgärder. Vi följer nu upp denna politik med ett antal konkreta förslag.

8.3.9 SÄNK DIESELSKATTEN TILL DANSK NIVÅ

Skatt på bränsle är en viktig inkomstkälla för staten, men genom så kallad återföring av koldioxidskatt har vi, netto, en lägre skatt för lantbruk och skogsbruk. Problemet är att lantbruks- och skogsbruksföretag fortfarande betalar mer skatt på bränsle än i våra grannländer. Vi i Sverigedemokraterna vill sänka skatten på diesel för lant- och skogsbruket till den nivå som råder i Danmark, alltså 0,60 SEK/liter. Svenska bönder konkurrerar helt enkelt på samma marknad som danska bönder och vi anser därför att det är rimligt att skattenivån är densamma. Detta är en relativt billig reform, men som definitivt innebär en lättnad för de enskilda lantbrukarna. I slutändan kommer vi också att tjäna på att fler lantbruk kommer att kunna vara verksamma i Sverige.

Tidigare har andra partier diskuterat en särskild skatt på handelsgödsel. Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss denna skatt. Vi motsätter oss dessutom också så kallad kilometerskatt på transporter.

 

8.3.10 BETESERSÄTTNING

Sverige är det enda landet i EU med lagstadgat beteskrav, vilket innebär att korna måste beta utomhus mellan två och fyra månader, beroende på klimat.

Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Betande djur bidrar också till andra värden som exempelvis öppna landskap och biologisk mångfald. Vi anser att det är i harmoni med våra ambitioner gällande djurvälfärd att kor ska beta utomhus sommartid, men vi kan inte heller blunda för att det innebär en konkurrensnackdel för bönderna i och med att arbete och kostnader tillkommer.

Vi i Sverigedemokraterna vill därför införa en betesersättning på 1 000 SEK per mjölkko och år. För den enskilde näringsidkaren skulle det innebära en ekonomisk lättnad och en viktig åtgärd för att värdesätta vår svenska mjölkproduktion.

8.3.11 MINSKAD BYRÅKRATI

Många lantbrukare upplever att de är underkastade en rent drakonisk byråkrati och känner dessutom att de befinner sig i ständigt underläge gentemot myndigheter, vars tjänstemän har makten att försvåra eller till och med stänga ner deras verksamhet.

Det är därför viktigt att de som arbetar med djurtillsyn har relevant kompetens för ändamålet. Vi menar därför att de som arbetar med djurskyddstillsyn av djurproduktion inom yrkesbruk i största möjliga mån ska ha egen yrkeserfarenhet av djurhållning.

Idag klassas något så naturligt som jordbruk som miljöfarlig verksamhet och likställs med gruvtäkter och annan industri. Vi vill istället klassa jordbruk som miljöpåverkande verksamhet vilket skulle förenkla handläggningen för miljötillstånd och anmälan av animalieproduktion. Dessutom vill vi se enklare förprövningar av djurstallar.

Det måste bli enklare att bedriva jordbruk utan att överge höga ambitioner vad gäller miljö. Det handlar om att se systemet ur ett helhetsperspektiv. Myndigheterna bör eftersträva långsiktiga och målstyrda regelverk med mer generella rutiner och allmänna råd och styra bort från detaljstyrning och skjutmåttsjustis.

Sverigedemokraterna stödjer till exempel införandet av en förenklad läkemedelsanvändning för mjölkproduktionen och vill i övrigt se över hur vi kan minska byråkratin och underlätta vardagen för lantbrukare utan att ge avkall på våra höga miljö- och djurvälfärdsambitioner. Vi vill se en mer målstyrd djurskyddslagstiftning, där främst djurens hälsa är i fokus.

Vi är också skeptiska till sättet på vilket det så kallade vattendirektivet håller på att genomföras i Sverige. Det är ett i grunden sunt åtgärdspaket, men det lägger en alldeles för stor börda på lantbrukarna, som måste ta avsevärda arealer jordbruksmark ur produktion.

8.4 SKOGSBRUK I VÄRLDSKLASS

Mer än halva Sveriges yta är täckt av skog och skogens betydelse har många dimensioner, inte minst vad gäller friluftsliv, turism, kulturarv och biologisk mångfald. Samtidigt är skogsbruket en av våra viktigaste näringar och utgör en oerhört viktig länk i kedjan som ska hålla ihop ekonomin i många regioner. En skogsindustri i absolut världsklass utgör en hörnsten för den svenska industrin i ett nationellt perspektiv. I slutändan bygger denna industri på god tillgång på råvara av hög kvalitet. Den svenska skogen är en nationell angelägenhet.

Återigen anser vi att andra partier tänker fel när man, så att säga, tar bort människan ur bilden. Enligt forskare på Sveriges lantbruksuniversitet finns en potential för ökat utnyttjande av skogens möjligheter, vilket kan generera tiotusental nya jobb, exportintäkter och dessutom förnybar energi. Sverige har en oerhörd resurs i form av kunskap och erfarenhet vad gäller skogsbruk. Detta vill vi i Sverigedemokraterna bevara, men då måste vi också göra det ekonomiskt lönsamt att bruka skogen.

8.4.1 SKOGEN HAR RELATIVT GOD STATUS

I modern tid har vi i Sverige aldrig haft så mycket skog som nu och mängden skog ökar. I väsentliga avseenden är tillståndet för Sveriges skogar väsentligt bättre idag än för hundra år sedan. Sammanlagt är (enligt Skogsstyrelsen) 31 procent av skogen undantagen ifrån aktivt skogsbruk om man inkluderar frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark, så kallade impediment som enligt lag är olagliga att avverka. Detta är en mycket hög siffra i ett internationellt perspektiv och i absolut tal motsvarar denna yta mer än Skåne, Blekinge, Småland, Halland och Västergötland tillsammans.

 

8.4.2 ETT VÄL FUNGERANDE SYSTEM

I Sverige har vi ett relativt väl fungerande system, där stora arealer på frivillig väg avsätts för skydd. Detta system vill vi i Sverigedemokraterna värna och utveckla i harmoni med skogsägarnas intressen. Vi ska bevara skogens kulturella värde och vissa områden ska av olika skäl fredas från avverkning, men utgångspunkten bör i princip vara att vi ska ta skogens värde tillvara. Det gäller alltså både skogen som kulturell och biologisk tillgång och som råvarubas. Vi måste kunna balansera dessa perspektiv. Detta synsätt har betydelse inte minst för landsbygden, där både turism och skogsindustrin genererar arbetstillfällen.

8.4.3 BEVARA OCH BRUKA SKOGEN

Vi i Sverigedemokraterna skriver i princip under på behovet av att värna skyddsvärda biotoper och freda betydande arealer från avverkning. Samtidigt ser vi med viss oro på regeringens ambitioner att undanta enorma arealer produktiv skogsmark, upp till en och en halv miljon hektar. Den totala kostnaden för detta låter sig inte beräknas eftersom markpriserna varierar, men det kan närma sig i storleksordningen hundra miljarder.

Dessutom uppstår en indirekt kostnad när produktiv skogsmark tas ur bruk, vilket i slutändan blir en ekonomisk förlust för hela samhället. Sverigedemokraterna vill först och främst prioritera skötsel av redan skyddade områden. Många av naturreservaten sköts nämligen inte idag i enlighet med sina skötselplaner och det finns dessutom stora risker för att problem med skadedjur som kan sprida sig till intilliggande skogsfastigheter. Vidare vill vi utforma en, relativt regeringen, mer kostnadseffektiv strategi att skydda skog med särskild betydelse för kulturarv och biologisk mångfald.

Ingen skulle förneka att naturreservaten bidrar till en stor artrikedom, men även kvarlämnade småbiotoper, sparade döda eller ensamma träd, kantzoner och skogsklädda myrar är viktiga naturskogselement för artrikedomen. Antalet arter ökar inte heller linjärt med den skyddade arealens storlek, då små biotoper innehåller oftast relativt sett fler arter.

 

8.4.4 KONKRETA ÅTGÄRDER

Vi i Sverigedemokraterna vill ta skogsägarnas intressen tillvara så att skogsbruk ska kunna bedrivas över hela landet. Det handlar till exempel om sänkt skatt på drivmedel till jord- och skogsmaskiner, men även minskad byråkrati kring skötsel och avverkning av skog. Vi motsätter oss avskaffandet av det så kallade skogskontot, ett skattesystem som möjliggör mer långsiktig och förmånlig beskattning vid avverkning av skog. Dessutom behöver vi förstärka den behovsanpassade forskningen och ytterligare stödja utvecklingen av det svenska skogsbruket som till exempel åtgärder för att öka tillväxten, nya skördemetoder eller minskandet av körskador.

8.5 FISKE OCH VATTENBRUK

För Sverige är fisket en viktig näring och är förknippat med kulturhistoria och samhällsutveckling på många olika sätt. Fisk från hav, floder, åar och sjöar har alltid varit betydelsefulla naturresurser för vårt land. Sverige har sedan urminnes tider varit en nation med långtgående traditioner inom såväl jordbruk som fiske. Men utgångspunkten är densamma nu som då. Det handlar om att vi måste få maximal hållbar avkastning från havet och om att ha fiskepopulationer på en nivå som gör att vi långsiktigt kan få goda fångster och inkomster och nyttja livsmedel från havet, floderna och sjöarna.

Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk som skulle kunna skapa sysselsättning. Vi har en utmärkt geografi för att bedriva små och stora vattenbruk i hav, sjöar och andra vattendrag. Sverige har nästan 100 000 sjöar och över 200 mil kust, men utnyttjandet av dessa resurser är mycket blygsamt. Relativt lite av de svenska vattenbruksprodukterna når de svenska konsumenterna, samtidigt som importen av fiskprodukter för konsumtion till Sverige är omfattande. Det finns därmed utrymme för en ökad andel svenska fiskeprodukter på den svenska marknaden.

Vi vill bland annat stödja vattenbruket i enlighet med den handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk, som tagits fram av näringen gemensamt med myndigheterna. Det handlar om åtgärder som förenklade regelverk, enklare miljötillståndshantering, stöd till forsknings- och avelsprogram och utveckling av vattenbruket.

8.6 REGIONALPOLITIK

Vi i Sverigedemokraterna tror på grundläggande marknadsprinciper. Företag ska kunna stå på egna ben och skattemedel ska inte användas till att hålla olönsamma företag under armarna. Emellertid anser vi att det vore olämpligt att fullt ut tillämpa ”laissez-faire” i regionalpolitiken. Vi behöver en ”smart stat” som åtminstone på marginalen bidrar med rimliga förutsättningar för människor och företag att verka utanför de större städerna.

8.6.1 RESEAVDRAG

Många människor i vårt land saknar av olika skäl möjlighet att använda kollektivtrafik. Vi bör vara på det klara med att skattesystemen belastar bilister med tiotals miljarder SEK per år medan kollektivtrafiken subventioneras. Detta är i princip korrekt, men problem uppstår när orimliga bördor läggs på individer som är beroende av att pendla för att kunna arbeta – och betala skatt.

Eftersom vi eftersträvar en arbetslinje väljer vi därför att höja milersättningen för reseavdrag med totalt 5 kronor per mil. Milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit med närmare 3 kronor per liter. Detta förslag bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. För en person som pendlar 10 mil per arbetsdag skulle detta innebära omkring 9 000 kronor i ökat reseavdrag per år.

8.6.2 NEJ TILL HÖJD SKATT PÅ BENSIN OCH DIESEL

Vi säger nej till regeringens skattehöjningar på bensin och diesel och budgeterar för detta.

8.6.3 MEDBORGARSERVICE

En förutsättning för en levande landsbygd är god tillgång till offentlig service. Under lång tid har en ond spiral inneburit att offentlig service dragits undan från landsbygden till följd av ett minskat befolkningsunderlag, vilket i sin tur bidragit till att försämra befolkningsutvecklingen än mer. För att kompensera för detta har myndigheter och kommuner satsat allt mer på erbjuda information och service över internet och telefon, vilket är något som för många är ett fullgott alternativ.

Sverigedemokraterna vill stärka medborgarservicen genom ökad samverkan för att bibehålla samt utveckla den offentliga servicen. Genom att använda modern informationsteknologi finns förutsättningar att ge alla medborgare en likvärdig tillgång till service.

8.6.4 OMLOKALISERING AV MYNDIGHETER

En grundpelare i vår regionalpolitik är att delvis utlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden, att nyetablera myndigheter och verk på landsbygden samt förhindra fortsatt flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder. Med dagens tekniska utveckling finns det goda möjligheter att förlägga statliga arbetstillfällen utanför storstäderna och det finns inga godtagbara skäl att hänvisa till infrastrukturella skäl till att centralisera statliga jobb till storstäderna. Denna omlokalisering är emellertid ett långsiktigt mål. Om den sker i för snabb takt innebär den ekonomiska, sociala, logistiska och organisatoriska problem. Utlokaliseringar ska alltså ske med försiktighet som ett komplement till de nyetableringar som i huvudsak ska ske på landsbygdsorter.

Omlokaliseringar ger positiva effekter för de berörda kommunernas skatteunderlag, vilket innebär bättre välfärd i form av skola och omsorg. Detta i sig ökar i förlängningen attraktionskraften att bo på dessa orter.

8.6.5 RISKKAPITALFONDER

Ett antal statliga stiftelser och bolag har i uppdrag att öka tillgången på kapital för privata företag och ca 10 miljarder kronor i statliga medel har allokerats för investeringar i ägarkapital. Statens roll är att öka utbudet av riskkapital i en tidig fas där privata aktörer inte täcker behoven i tillräcklig utsträckning. När Riksrevisionen i början av 2014 granskade hur statens riskkapitalförsörjning till privata företag fungerade, noterade man att regeringens styrning av de statliga riskkapitalbolagen inte har varit inriktad på att öka utbudet av riskkapital i tidiga investeringsfaser. Granskningen visar bland annat att över 40 procent investeras i skeden där de privata aktörerna redan är verksamma och i företag som varit mer framskridna i sin utveckling. Riksrevisionen gör bedömningen att det är svårt att stimulera investeringar i tidiga skeden genom att saminvestera med privata aktörer.

Sverigedemokraterna vill se en översyn av hur de statliga riskkapitalfonderna används och ser med fördel att de i högre utsträckning används för regional tillväxtpolitik.

8.7. STARTA-EGET-BIDRAG

Starta-eget-bidrag, eller ”stöd för start av näringsverksamhet”, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bäst fungerande sysselsättningsskapande åtgärderna. Det har konstaterats att överlevnadsgraden för företag startade med starta-eget-bidrag är lika hög som företag startade utan bidrag. Andra forskare har noterat att 60–80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens.

Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns och det relativt begränsade stödet ges bara under sex månader. 25-årsgränsen är belagd med vissa undantag, bland annat för nyanlända invandrare, men den generella gränsen är alltså 25 år vilket är diskriminerande mot ungdomar, trots att det just ungdomar har relativt hög arbetslöshet. Sverigedemokraterna anser att unga arbetslösa från 20 år ska ha likvärdig rätt att söka bidraget. Ett utökat starta-eget-bidrag skulle bana väg för fler småföretag och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår vidare att stödet utbetalas under nio månader i stället för dagens sex månader.

8.8. INFRASTRUKTUR OCH TRANSPORTER

8.8.1 SJÖFART

Svensk sjöfart behöver rätt förutsättningar för att vara konkurrenskraftig på den internationella marknaden. Idag har flera svenska rederier valt att flagga ut sina fartyg till andra länder med mer fördelaktiga skatteregler för att få konkurrensfördelar. Det är därför positivt att regeringen nu avser att införa tonnageskatten, vilket kommer att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Dessvärre ämnar man inte fortsätta med förra regeringens sjöfartsmiljard – något som skulle locka de svenska redarna att flagga tillbaka sina nuvarande fartyg och att de nya fartyg som byggs registreras under svensk flagg. Fördelarna med svensk flagg är att det genererar arbeten även i land; det sägs att ett arbete till sjöss genererar fyra indirekta arbetstillfällen i land. Det handlar om arbeten på varv, inom reservdelsindustrin, vid utbildandet av sjöbefäl, m.m.

För att svensk rederinäring fortsatt ska kunna utvecklas och rekrytera motsäger sig Sverigedemokraterna regeringens förslag att minska sjöfartsstödet för att finansiera tonnageskatten. Sjöfartsstödet är viktigt bl.a. för att säkra framtida behov av kvalificerad svensk besättning.

Sverigedemokraterna ser gärna att svaveldirektivet, som idag gäller i Östersjön, utökas till hela EU för både miljön och konkurrensens skull. Det är viktigt att man ger Sjöfartsverket verktyg att kunna genomföra kontroller, så man kan efterfölja direktivet och sanktionera överträdelser.

8.8.2 STATLIG FINANSIERING AV ISBRYTNINGEN

För vägar i Sverige bekostar staten reparationer och snöröjning för att hålla dessa öppna för trafik. Sverigedemokraterna tycker samma princip borde gälla för sjöfarten.

Sjöfarten som trafikerar Sverige betalar farledsavgift som bekostar bl.a. isbrytningen i farlederna. För att stärka sjöfarten och fortsätta med den mycket efterfrågade sjöfartsmiljarden minskar Sverigedemokraterna farledsavgifterna med 250 miljoner kronor genom att kostnaden för isbrytningen istället påläggs staten.

8.8.3 AVSKAFFAD FARLEDSAVGIFT FÖR KRYSSNINGSFARTYG SOM TÖMMER SIN LATRIN I HAMN

Från och med den 1 april 2015 är det förbjudet för fritidsbåtar att tömma latrintanken rätt ut i sjön. Istället ska tanken tömmas vid en toatömningsstation i land så att avfallet kan tas om hand i reningsverken. För den som bryter mot förbudet väntar böter eller, i värsta fall, fängelse i två år. Kryssningsfartygen som trafikerar Östersjön har ett undantag och får således tömma sitt avlopp till havs. Sverigedemokraterna inför därför, i väntan på en internationell överenskommelse, en stimulans på 27 miljoner kronor per år i form av avskaffad farledsavgift för de kryssningsfartyg som lämnar sitt grå- och svartvatten i hamnarna istället för att dumpa det i havet.

8.8.4 INRE VATTENVÄGAR

Sverige införde den 16 december 2014 EU:s regelverk gällande inlandssjöfart, och några av våra inre vattenvägar är klassade för inlandstrafik; däribland Göta älv, Vänern och Mälaren. Det saknas dock bestämmelser om bl.a. bemanning, behörighetsfrågor, farledsavgift m.m. vilket gör att alla parametrar för att marknaden ska våga satsa på inlandssjöfart ännu inte finns på plats. För att avlasta de hårt trafikerade vägarna är inlandssjöfarten ett mycket bra alternativ.

De svenska vattenvägarna har stor kapacitet och intresset för vattenburen kollektivtrafik ökar, vilket Sverigedemokraterna ser ljust på, då man minskar antalet transporter på vägnätet.

8.8.5 FRITIDSBÅTAR

Sverige är ett av världens mest fritidsbåtstäta länder. Enbart våra nordiska grannar samt Nya Zeeland ligger på samma höga nivå. Vi har en lång kuststräcka och en lång tradition av sjöfart, såväl privat som kommersiell. Det är därför, både för kulturarv och för livskvalitet, viktigt att underlätta för privatpersoner att kunna äga och bruka fritidsbåtar.

Tillgången till båtplatser för fritidsbåtar skiljer sig kraftigt i landet. I våra storstäder och på populära platser i skärgården kan ibland väntetiden uppgå till tiotals år. Sverigedemokraterna vill att man, oavsett om man bor på landsbygd eller i storstad, ska ha praktiska möjligheter att ägna sig åt segling och motorbåtsåkning. Därför är det av stor vikt att antalet båtplatser utökas.

Likväl som det är viktigt att kunna förvara båten på ett rimligt avstånd från hemmet är det viktigt att det finns möjlighet att, när båten tjänat ut sin livslängd, kunna skrota denna på ett miljövänligt och hanterbart sätt. Sverigedemokraterna ser därför ett behov av utbyggnad av båtdemonteringsanläggningar.

8.8.6 HAMNAR

De svenska hamnarna måste ha rätt förutsättningar att erbjuda en god service åt anlöpande fartyg. Infrastrukturen runt hamnarna är mycket viktig för att tillgodose export och import för industrier som är känsliga mot förseningar i leveranskedjan. Färjetrafiken behöver en infrastruktur där man enkelt kan ta sig till och från fartygen utan att belasta städerna med större trafikstörningar. Säkerheten i och runt hamnarna är viktig. Det har genomförts tester med alkobommar vid bl.a. Göteborgs hamn, och Sverigedemokraterna ser gärna att man utvidgar detta till alla hamnar för att förebygga rattonykterhet.

8.8.7 FLYG

Sverige är ett till ytan stort, men glesbefolkat, land med stort exportberoende. Flyget är därför viktigt ur många hänseenden. Allt från företag med intressen utspridda över landet, till utländska investerare och multinationella företag med filialer i Sverige är beroende av flyget för att kunna fortsätta och utveckla sina verksamheter. Eftersom flyget är det enda rimliga alternativet för interkontinentala resor, och dagens globaliserade värld kräver goda kommunikationer, är flyget en konkurrensfaktor för Sverige och svenska företag på den internationella marknaden.

Flyget är också en viktig del av många människors känsla av frihet, och allt fler svenskar reser utomlands och ser detta som ett självklart inslag både över längre och kortare vistelser.

8.8.8 NEJ TILL FLYGSKATT

Flyget har, liksom alla andra trafikslag, en viss miljöpåverkan och det är viktigt att jobba för att minska denna. Sverigedemokraterna ser positivt på satsningar på t.ex. förnybara flygbränslen och andra miljövänligare tekniker inom flygindustrin.

Inrikesflyget i Sverige står i dagsläget för ungefär 1 procent av de totala utsläppen av koldioxid samtidigt som hela transportsektorn står för 38 %. Samtidigt är flyget inte helt utbytbart, vilket innebär att människor fortfarande kommer att flyga i en liknande omfattning men till en högre kostnad, om en flygskatt skulle införas. Studier visar att skatten skulle minska de svenska utsläppen med 0,2 %, samtidigt som BNP skulle minska med 1,5 till 5,4 miljarder kronor första året. Detta är ett alldeles för högt pris för en väldigt marginell miljövinst. Sverigedemokraterna säger därför nej till ett införande av flygskatt.

8.8.9 BEVARA BROMMA FLYGPLATS

Storstockholm är en tillväxtregion och ses som en attraktiv plats för både företag och privatpersoner. För att Stockholm fortsatt ska vara attraktivt krävs goda kommunikationer – något som inte gynnas av en nedläggning av Bromma flygplats.

Bromma flygplats är en av landets mest trafikerade. Ca 90 % av resorna är arbetsrelaterade och en nedläggning hotar att kosta 24 000 arbetstillfällen, varför flygplatsen är av stort värde för Stockholms och Sveriges näringsliv. En nedläggning vore katastrofal då Stockholm är landets starkaste tillväxtmotor. Stadens andra flygplats, Arlanda, är nära sitt kapacitetsmaximum och klarar i dagsläget inte av att ta över trafiken från Bromma och speciellt inte under de tider huvuddelen av trafiken till och från Bromma sker. Dessutom ligger Arlanda, i internationella jämförelser, långt ned i rankningen när det gäller närhet till stadskärnan.

Bromma är dessutom ensam om ett antal linjer till och från Stockholm, däribland Visby och Östersund, varför en nedläggning riskerar att få stora konsekvenser för verksamhet på dessa orter.

Sverigedemokraterna vill därför behålla Bromma flygplats.

8.8.10 MINSKADE LEASINGKOSTNADER FÖR SVENSKT FLYG

Kapstadskonventionen gör det lättare för finansiärer och leasingföretag att ta tillbaka flygplan och motorer om ett flygbolag inte fullgör sina förpliktelser.  Detta innebär att riskerna minskas och flygbolagen får lägre utgifter och bättre finansieringsvillkor.

Sverigedemokraterna vill därför att Sverige snarast undertecknar konventionen för att bl.a. minska leasingkostnaden för svenska flygbolag och förbättra deras villkor på den internationella marknaden.

8.8.11 POST OCH IT

Sveriges storlek och befolkningstäthet medför utmaningar när det gäller tillgänglighet av service och tjänster på landsbygd. Ett väl utbyggt och driftsäkert kommunikationsnät, vare sig det handlar om bredband eller post, är av yttersta vikt för att hela Sverige ska blomstra och utvecklas.

I takt med en eskalerande urbanisering, centralisering av myndigheter och nedläggningar av mindre orters butiker och banker m.m. blir detta ständigt tydligare. Samtidigt kan fler och fler av dessa ärenden skötas enkelt med en kombination av internet och fysisk postutdelning.

8.8.12 IT

Mer och mer av våra liv förutsätter en snabb och stabil internetuppkoppling; från arbete där alltmer automatiseras med datorers hjälp till vår fritid där både underhållning och omvärldsrapportering fortsatt flyttar över till internetbaserade medier. Detta gör internettillgänglighet ytterst till en demokratifråga. Ett Sverige där alla medborgare inte har samma chans att delta i samhällsdebatten ser vi som skadligt och något som på sikt riskerar att polarisera samhället i landsbygd och stad. Sverigedemokraterna ser därför att staten spelar en viktig roll i frågan om arbetet för internettillgänglighet på bredden.

8.8.13 POST

Handeln från utlandet och över internet har stadigt ökat de senaste åren, och trenden ser ut att fortsätta. Idag är det lika naturligt att köpa konsumtionsprodukter och hämta dem hos postombudet eller få dem hemlevererade, som att gå till en fysisk butik och inhandla på plats. Detta gör att en stor skillnad mellan land och stad – utbudet av butiker och produkter – mer och med suddas ut. Men för detta att fungera krävs en fungerande leveranskedja.

Sverigedemokraterna ser positivt på att bl.a. se över möjligheterna att utvidga utlämningsservicen för att ytterligare öka utbud och kvalitet, såväl i glesbefolkade områden som i staden.

8.8.14 STÄRK SVENSK ÅKERINÄRING

Sverigedemokraterna verkade i trafikutskottet för att brott mot cabotagebestämmelserna ska resultera i en företagsbot på 40 000 kr. Även den föreslagna tidsgränsen gällande klampning av fordon, på 24 timmar, lyckades vi påverka tack vare vår vågmästarroll. Förmodligen blir istället klampningen på obestämd tid, till dess sanktionsavgiften är betald.

Cabotagetransport innebär att en utländsk bil som lossar i t.ex. Umeå, efter lossning kan använda sig av tre inrikeslaster under högst sju dagar för att ta sig ner till färjeläget för vidare transport mot sitt hemland. Grundtanken var att antalet mil utan last skulle minimeras. Detta förutsätter emellertid att bilen registreras i en databas vid ankomst till Sverige för att ge polisen en möjlighet att vid en vägkontroll avgöra hur länge fordonet befunnit sig i landet. Är sjudagarsgränsen passerad är det en olaglig inrikestransport. Det har i cabotagestudien framkommit att över 2 000 lastbilar aldrig lämnar Sverige, utan kontinuerligt bedriver olaglig inrikestrafik.

Svensk åkerinäring har under många år varit en av svensk ekonomis grundpelare. Branschen har bidragit till i stort sett all form av industriell utveckling i vårt land. Sedan EU-inträdet 1995 har åkeribranschen utsatts för en allt hårdare konkurrens från övriga medlemsländer. De stora problemen började när länder i det forna östblocket införlivades i unionen och gränsöverskridande trafik i princip avreglerades. Dessa länders åkerier kör för under halva milkostnaden – 52 gentemot 120 kr/mil – av vad ett svenskt åkeri behöver för att kunna bedriva verksamhet på ett lagligt sätt. Den låga ersättning de utländska åkerierna tar täcker inte ens bränslekostnaden, vilket troligen är en stor förklaring till den omfattande dieselstölden i landet; bara under 2013 stals över 10 miljoner liter diesel.

Sverigedemokraterna anser att det är beklämmande att regeringen inte agerar mer kraftfullt i denna fråga som handlar om att skydda svenska jobb och svensk åkerinäring. De svenska åkeriföretagen är inte rädda för konkurrens, men det ska vara konkurrens på lika villkor och i enlighet med lagar och regler.

Registrering av cabotagetransporter ska ske vid ankomst till våra gränser. Sverigedemokraterna förespråkar att ett elektroniskt system, likt det tyska Mautsystemet, införs i Sverige för bilar vägande över 12 ton. Detta innebär en elektronisk övervakning på svenska vägar i form av transpondrar, som monteras och plomberas av behörig verkstad, i lastbilar som trafikerar svenska vägnätet. Detta säkerställer att avgifter betalas och att cabotageregler samt kör- och vilotidsdirektivet efterlevs. Polisen skulle på detta vis få ett effektivt verktyg för att stävja det allt mer omfattande fusket.

Sverigedemokraterna vill snarast införa rättvisa villkor inom vägtransportområdet. Att passivt, genom försummelse, låta svenska företag gå under i en orättfärdig konkurrens är oacceptabelt.

8.8.15 TYNGRE LASTBILAR

Sverigedemokraterna vill omgående tillåta tyngre och längre lastbilar, då det ger bättre konkurrenskraft för våra svenska företag samt ger minskad miljöpåverkan och vägslitage.

Finland höjde den 1 oktober 2013 den tillåtna bruttovikten från 60 till 76 ton med motiveringen att höja konkurrenskraften i landet. Sverigedemokraterna vill omgående följa det finländska exemplet och tillåta lastbilar med en bruttovikt på 74 ton.

8.8.16 E20

Fungerande infrastruktur är avgörande för industri, företagande och regional utveckling. Vägen mellan rikets två största städer är på långa sträckor kraftigt underdimensionerad, inte minst i Västra Götaland. Den låga standarden på vägen ger upphov till dålig framkomlighet och försämrad trafiksäkerhet. Allvarliga olyckor är oacceptabelt frekventa. Beroende på ambitionsnivå gällande kvalitet beräknas kostnaderna för upprustning av de viktigaste sträckningarna till mellan 4,8 och 8,0 miljarder kronor och färdigställandetiden för hela projektet till mellan 6,5 och 10,5 år.

Sverigedemokraterna föreslår en omedelbar projekteringsstart med snabbast möjliga byggstart för att bygga ut viktiga delar av E20 till motorväg eller mötesfri två-plus-två-väg.

8.8.17 MARKNADSPOTT

Sverigedemokraterna anslår ökade medel för såväl utveckling som vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Sverigedemokraterna vill, förutom övriga satsningar, införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen, motsvarande 2 procent av hela utgiftsområdet 22 – Kommunikationer. Marknadspotten syftar till att snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar inom näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd. 

8.8.18 INLANDSBANAN

Skogsnäringen är beroende av bra transporter. Sverigedemokraterna vill ge Inlandsbanan och tvärbanorna ett rejält lyft. Inlandsbanan behöver bland annat klara av högre axeltryck samt få ett modernt trafikledningssystem, samtidigt som avsevärda förbättringar i underhållet behövs. Även tvärbanorna behöver upprustas. Därutöver behövs bättre terminaler anpassade för skogsråvara, samt fler tågtider.

En upprustning och modernisering av Inlandsbanan är inte enbart en skogspolitisk åtgärd; banan fungerar som redundans för hela järnvägsnätet. Skulle stambanan bli oframkomlig kan Inlandsbanan alltså fungera som reserv. Sverigedemokraterna vill ge Trafikverket i uppdrag att modernisera Inlandsbanan och tvärbanorna.

8.8.19 NORRBOTNIABANAN

Norrbotniabanan planeras för sträckan Umeå–Luleå och skulle medföra mycket positiva effekter för de befolknings- och industritäta kustnära städerna Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå. Kostnaden för banan beräknas uppgå till knappt 22 miljarder kronor men väntas vara samhällsekonomiskt lönsam. De största vinsterna består i sänkta transportkostnader för godskunder samt restidsvinster för tågresenärer.

Nuvarande system, där trafiken är hänvisad till stambanan genom övre Norrland, är riskfylld och sårbar genom en kombination av långt enkelspår, utan möjlighet till omledning, samt otillräckligt antal mötesstationer. Detta medför långa restider, samtidigt som många företag inte har lagerkapacitet för att hantera ett större avbrott i tågtrafiken då de vanligtvis har merparten av sin produktion i rörelse på väg ut mot kund. Dagens system medför således stora risker för företag som i värsta fall riskerar tappa kundernas förtroende och tvingas lägga ned sin produktion.

Sverigedemokraterna vill därför under kommande budgetperiod inleda projekteringen av Norrbotniabanan.

8.8.20 MALMBANAN

Sverigedemokraterna budgeterar för en kraftig upprustning av Malmbanan med dubbelspår på de mest överbelastade sträckorna, i princip Kiruna–Riksgränsen samt Luleå–Boden. Den omfattande gruvverksamheten i Ludvika och Grängesberg kommer att skapa kapacitetsproblem då malmtransporterna där i princip inte har några alternativ till järnvägstransporter. Tågen behöver gå mot Gävle eller Oxelösund hamn, varför kapacitetsförbättringar måste till på dessa sträckor. Utöver detta behövs kapacitetsförbättringar på sträckorna Falun–Borlänge, Avesta–Fagersta samt Ställdalen–Frövi, vilka samtliga är viktiga sträckor för gruvnäringen.

8.9 BREDBAND

Infrastruktur handlar inte endast om transportmöjligheter utan omfattar även teknisk infrastruktur för kommunikation såsom bredband. Behovet av tillgång till god infrastruktur för kommunikation blir idag allt viktigare, och den ambitionsnivå som finns idag om att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till snabbt bredband 2020 är inte tillräcklig. Tyvärr lär landsbygden sannolikt tillhöra majoriteten bland de kvarvarande 10 procenten. Vi anser att utelämna hela 10 procent av Sveriges hushåll är ett allt för lågt ställt mål och vill därför höja ambitionsnivån och förnya bredbandsstrategin.

8.10 TURISM

På många håll i Sverige finns goda möjligheter att främja en växande turistnäring. Vad som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är dess arbetskraftsintensitet. Nya projekt och höjd omsättning leder snabbt till nya jobb. Några exempel på för landsbygden lämpliga upplevelser är hästturism, stuguthyrning, aktivitetspaket med naturupplevelser samt jakt och fiske. Enligt World Economic Forum placerar Sveriges attraktionskraft utomlands oss på plats 23 av cirka 150 jämförda länder. Intresset för Sverige är relativt stort i omvärlden. Dock har Sveriges rankning dalat kraftigt sedan en femteplats 2011. År 2014 omsatte näringen 268 miljarder kronor och hade ca 159 000 sysselsatta. En av Sveriges största turistorganisationer har i projektet ”Nationell strategi för svensk besöksnäring” satt upp som mål att till 2020 ha en omsättning på 500 miljarder. Intresset utomlands finns, den egna tilltron till framtiden finns och från Sverigedemokraternas håll vill vi säkra att den politiska viljan finns.

Oavsett gren inom turismen finns ett antal utmaningar som måste lösas för att skapa tillväxt. Viktigast från politiskt håll är att lösa frågor kring en ordentlig infrastruktur, förenklade regelverk, investeringar, utbildning och attraktionskraft utomlands.

8.11. GRUVNÄRINGEN

Den svenska gruvnäringen är allmänt oomtvistad och har därtill långa anor. Exempelvis började Falu koppargruva brytas redan i förkristen tid och under medeltiden stod den för två tredjedelar av Europas samlade kopparproduktion. Sverigedemokraterna vill stimulera och bidra till gruvnäringens tillväxt på ett flertal sätt.

8.11.1 MALMBANAN

Sverigedemokraterna budgeterar för en kraftig upprustning av Malmbanan med dubbelspår på de mest överbelastade sträckorna, i princip Kiruna–Riksgränsen samt Luleå–Boden. Den omfattande gruvverksamheten i Ludvika och Grängesberg kommer att skapa kapacitetsproblem då malmtransporterna där i princip inte har några alternativ till järnvägstransporter. Tågen behöver gå mot Gävle eller Oxelösund hamn, varför kapacitetsförbättringar måste till på dessa sträckor. Utöver detta behövs kapacitetsförbättringar på sträckorna Falun–Borlänge, Avesta–Fagersta samt Ställdalen–Frövi, vilka samtliga är viktiga sträckor för gruvnäringen.

8.11.2 MINERALERSÄTTNING OCH LANDSBYGDSFOND

Den nuvarande mineralersättningen konstruerades i en tid då den utländska konkurrensen inte var lika stark som idag. Den är heller inte kompatibel med synen på att politiken ska spela en aktiv roll inom gruvnäringen. Om staten inte har någon direkt ersättning för det värde som bryts ur en gruva går det heller inte att vänta sig att staten ska vara villig att ställa upp med finansiering av exempelvis järnvägar. Denna laissez-faire-inställning har alltför länge präglat svensk mineralpolitik och måste brytas.

Sverigedemokraterna menar att det finns ett ömsesidigt intresse mellan stat och gruvnäring vad gäller en reformering av mineralersättningen syftandes till att möjliggöra en mer aktiv gruvpolitik. Vår syn är att utmaningen inte ligger i att fördela värdet av det vi bryter utan i att tillsammans få det att växa. Mineralersättningen ska spegla det ömsesidiga förhållande som finns mellan det offentliga och gruvnäringen.

Mineralersättningen ska reformeras och tas ut med totalt 5 procent, att jämföra med dagens 2 promille. Markägarens andel kvarstår på dagens nivå medan resterande del tillfaller staten i sin helhet. Statens andel ska öronmärkas i en fond vars syfte ska vara att stimulera utveckling och sysselsättning på landsbygden. På så vis garanterar vi att det offentliga får en avkastning på sina investeringar i exempelvis infrastruktur samt att denna avkastning kommer landsbygden till del. Vi ser det också som centralt att statliga LKAB har ett tydligt uppdrag avseende prospektering. Sverigedemokraterna vill därutöver uppdatera och förtydliga regelverket avseende gruvbolagens ansvar för och finansiering av sanering av naturen när gruvprojektet kommit till sitt slut.

 


9. HÖGRE UTBILDNING OCH SYSSELSÄTTNING

9.1 GRUNDBULT – NY MODELL FÖR RESURSALLOKERING

Sverigedemokraterna ser med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen urholkats de senaste tjugo åren. Vi satsar därför resurser på att öka lärartätheten i den högre utbildningen med ett långsiktigt syfte att komma tillrätta med resursbristen vid våra högskolor och universitet enligt den så kallade Grundbultens utredning.[14]

För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att meningen med utbildning är att den ska förbereda för livet och leda till arbete. Vi efterfrågar därför en allmän effektivisering bland högskolorna med förväntningen att de bättre ska matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Vårt förslag tar fäste vid resursallokeringen och baseras i huvudsak på ett förslag från Svenskt Näringsliv. [15] Istället för att resurstilldelningssystemet baseras enbart på parametrarna helårsstudenter (HÅS) och helårsprestationer (HÅP) i form av fullgjorda studieresultat, bör följande fyra parametrar vara avgörande:

(I)                  en studentpeng, likt den nuvarande, där lärosätena erhåller resurser baserat på antal helårsstudenter,

(II)                en examenspeng, där lärosätet får en större peng om studentens studier leder fram till examen, vilket innebär att den sista poängen i en utbildning ger högre anslag än den första,

(III)              en etableringspeng, där resurstilldelningen i högre utsträckning kopplas till resultatmått i form av arbetslivsetablering, samt 

(IV)              en kvalitetspeng, där extra resurser tilldelas de lärosäten som bedöms ha högst kvalitet i kvalitetsutvärderingarna.

Syftet med reformen är att tydliggöra utbildningsväsendets huvudsyfte att utbilda åt arbetsmarknadens behov samt att lägga större fokus på att komma tillrätta med matchningsproblematiken.

9.2 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN

Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov och avsätter därefter medel till lärosäten som anordnar de av marknaden efterfrågade utbildningarna. Detta matchningsarbete har visat sig vara mycket effektivt och av de elever som genomgått en utvald utbildning har närmre sju av tio haft ett faktiskt arbete under året efter examen.[16] Myndigheten har aviserat att den har organisatorisk kapacitet att bygga ut verksamheten, men givet dagens anslagsnivåer saknas resurser till detta. Sverigedemokraterna höjer därför dessa anslag.

I dag efterfrågar många arbetsgivare anställda med någon form av eftergymnasial utbildning, men inte nödvändigtvis en femårig universitetsutbildning. Många ungdomar vill också vidareutbilda sig men ser inte nödvändigtvis universitetsstudier som sitt förstaval. Där är de ett- och tvååriga utbildningarna som erbjuds via yrkeshögskolan bra alternativ. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är därmed utökat stöd till Myndigheten för yrkeshögskolan att betrakta som positivt. Det är en satsning för bättre matchning på arbetsmarknaden och för lägre ungdomsarbetslöshet. Vi kommer därför att skapa 5 000 nya platser på yrkeshögskolan.

9.3 FÖRENINGSJOBB

Idag omfattas omkring 34 000 personer av fas 3. Hela två tredjedelar av deltagarna gör dock bedömningen att verksamheten inte förbättrar eller till och med försämrar deras möjlighet till att få ett vanligt arbete. En relativt stor del av verksamheterna har också en begränsad allmän samhällsnytta.

Sverigedemokraternas ambition är att antalet deltagare i fas 3 gradvis ska minska och att verksamheten successivt ska fasas ut. I syfte att närma oss denna målsättning föreslår vi genom denna budget en rad åtgärder för att skapa fler utbildningsplatser, lärlingsjobb, fler anställningar inom offentlig sektor, stimulans till gröna näringar på landsbygden och åtgärder för förbättrat företagsklimat, ökad tillväxt och ökad anställningsbenägenhet hos små och medelstora företag. Som ett ytterligare led i vår strävan efter att öka samhällsnyttan och bekämpa långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten vill vi även göra en satsning på så kallade föreningsjobb.

Det finns mängder av samhällsnyttiga föreningar, som är i stort behov av utökade arbetsinsatser, men inte själva har ekonomiska möjligheter att bekosta dessa. Vare sig det gäller en hästgård, ett fotbollslag, en pensionärsförening eller ett kulturarvsprojekt, så finns uppgifter som skulle kunna utföras bättre med hjälp av fler händer.

I Göteborg har en liknande verksamhet sedan några år tillbaka bedrivits lokalt med direkt inriktning på arbetslösa ungdomar, vilket givit positiva reaktioner. 

Sverigedemokraterna vill dock inte begränsa detta projekt till enbart ungdomar, eller till enskilda orter. Vi avser att under en försöksperiod på fyra år avsätta 1 miljard kronor i stimulansbidrag till kommunerna för detta ändamål. Målsättningen är att via lönesubvention kunna erbjuda kollektivavtalsenliga löner upp till 75 procent av heltid.

9.4 LÖNESTÖD

Ett av de mest centrala hinder som finns på svensk arbetsmarknad för arbetssökande med funktionshinder är nuvarande storleken på lönestödet. FunkA-utredningen konstaterar att arbetsgivare mycket sällan får den kompensation som subventionen avser då taket för den lönegrundande nivån är för låg. Nuvarande tak är bundet till ett specifikt belopp över tid, varpå utvecklingen med hänsyn till inflation i reala termer kan bli negativ. Bland annat ligger också nuvarande tak om 16 700 under nivån för dagens medelinkoms, vilket innebär ett glapp mellan statlig kompensation till företagen och individernas lönenivå. Detta minskar således incitamenten till att anställa med lönebidrag.

I enlighet med FunkA-utredningen föreslår Sverigedemokraterna en höjning av taket på lönestödet från dagens fasta belopp på 16 700, till 0,45 andel av prisbasbeloppet, vilket enligt 2014 års nivåer innebär ett tak om 19 980 kr. Detta uppnås mot slutet av budgetperioden.

9.5 AVSKAFFA PRODUKTIVITETSAVDRAGET

Produktivitetsavdraget är en besparing som innebär effektivisering av myndigheter. För universitet och högskolor börjar produktivitetsavdraget emellertid gå ut över kvalitén i arbetet. Sverigedemokraterna föreslår att produktivitetsavdraget för universitet och högskolor tills vidare slopas.

 

 

 

 

 


10. JÄMSTÄLLDHET

10.1 RÄTT TILL HELTID

Inom primär- och landstingskommunal sektor är cirka 50 procent av personalen deltidstjänstgörande.[17] Här återfinns också många av de kraftigt kvinnodominerade yrkena, exempelvis inom vården. I vissa kommuner uppgår andelen deltidsanställda kvinnor till så många som tre fjärdedelar. För många är det såklart en självvald situation för att kombinera arbetet med studier, barn, familj eller motsvarande. Inom hela den offentliga sektorn är det dock nästan var fjärde (23 procent) deltidsanställd som vill arbeta heltid men enbart erbjuds deltid. Tyngdpunkten ligger inom den kommunala sektorn, där nästan tre av tio (29 procent) deltidsanställda vill arbeta heltid.[18] 

Inom det privata näringslivet är problemet inte tillnärmelsevis lika stort. Sverigedemokraterna kan och vill heller inte styra över de privata arbetsgivarna. När arbetsgivaren är den offentliga sektorn har vi dock ett ansvar. Sverigedemokraterna vill utöka möjligheten till heltid inom offentlig sektor. 

Enligt vårt förslag ska den som har arbetat sex månader efter att provanställningen övergått i en tillsvidareanställning ha möjlighet att söka och få en heltidsanställning. Vårt förslag består också av en tvåstegsraket, där vi i ett första skede skjuter till de medel som krävs, från staten till övriga delar av den offentliga sektorn, för att därefter, vid behov, ändra på lagar och regelverk. I grunden utgår vi dock från att ett stimulansbidrag är tillräckligt, då det knappast kan finnas andra än ekonomiska skäl för kommuner och landsting att inte i högre grad erbjuda heltidsarbete.

Förslaget kommer att skapa omkring 25 000 nya helårsarbetskrafter inom den offentliga sektorn och kan kostnadsmässigt jämföras med sänkningen av restaurang- och cateringmomsen, som på sin höjd har skapat omkring 3 000 nya jobb.

10.2 AVVECKLING AV OFRIVILLIGT DELADE TURER

Delade turer, där personalen tvingas till långa, ofta obetalda håltimmar mellan två längre arbetspass, är ett fenomen som tyvärr är ganska vanligt inom offentlig sektor. Enligt Kommunalarbetareförbundet använder sig nio av tio kommuner av delade turer och i sex av tio kommuner tycks förekomsten ha ökat på senare år. Cirka 100 000 kommunalarbetare har delade turer med ofrivilliga, obetalda håltimmar.

Cirka 10 procent av de anställda uppger att de uppskattar att arbeta med delade turer. För en långt större grupp är de delade turerna dock en tvingande plåga. Många har svårt att få familjelivet att gå ihop. Tiden som skulle ha använts till att laga mat, skjutsa barnen till idrottsaktiviteter, läsa godnattsaga och så vidare försvinner. Många ser inte sina barn i vaket tillstånd på en hel arbetsvecka.

Fyra av tio som arbetar med delade turer uppger att de dagligen känner stress och trötthet, och enligt stressforskaren Göran Kecklund ökar delade turer riskerna för sociala problem. Han menar också att forskningen på området är bristfällig och att riskerna och skadorna förmodligen har underskattats.

Trots att frågan funnits på dagordningen i många år så har väldigt lite hänt. Det tycks till och med bli värre. Den primära bakomliggande orsaken är sannolikt neddragningarna på personal och resurser. Inom äldreomsorgen har var tionde anställd försvunnit sedan 2002, samtidigt som de äldre har blivit fler.

Statliga ingrepp i den konkurrensutsatta privata sektorn bör göras med försiktighet, men när det gäller den offentliga sektorn är det politiska ansvaret stort och personalens fysiska och psykiska hälsa borde i högre utsträckning prioriteras.

Även ur ett långsiktigt, strategiskt perspektiv är det viktigt att åtgärder vidtas mot de delade turerna. De dåliga arbetsvillkoren är en av huvudanledningarna till den hotande framtida bristen på vård- och omsorgspersonal. Det är uppenbart att kommunerna och landstingen inte förmår att lösa det här problemet på egen hand och att staten därför måste gå in med styrmedel och resurser.

10.3 NYSTART FÖR OMVÅRDNADSLYFTET

År 2011 startade det så kallade Omvårdnadslyftet som en kompetensreform för anställda inom äldreomsorgen. Under totalt fyra år, mellan 2011–2014, satsade man från statens sida totalt 1 miljard kronor. Det uttalade syftet var att dels stärka kompetensen inom äldreomsorgen, dels att ge personalen möjligheten att växa och utvecklas i sina yrkesroller. Det finns flertalet fördelar med satsningen härvidlag. Dels innebär en ökad kunskap och förståelse kring äldres situation en direkt fördel för brukarna inom äldreomsorgen, dels kommer en kompetenshöjning och fler karriärvägar personalen till godo. Detta kan antas leda till att anställda upplever att de växer i sin yrkesroll, såväl praktiskt som teoretiskt. Det kan även leda till en nöjdare och mer engagerad personal, vilket i sin tur även det kommer brukarna till gagn. I slutändan är det nämligen inte den juridiska driftsformen som avgör kvaliteten inom äldreomsorgen, utan snarare engagemanget hos personalen.

Det är tydligt att behovet av kunnig, kompetent och framförallt engagerad personal inte kommer att minska inom en överskådlig framtid. Tvärtom pekar prognoserna på att vi blir allt fler äldre och att det finns ett behov inte bara av ”fler händer” inom äldreomsorgen, utan också av högre kompetens. Det betyder att Socialdemokraternas förslag om ”traineejobb” och att låta deltagare i sysselsättningsfasen få arbeta inom äldreomsorgen är långt ifrån tillräckligt. Tvärtom vittnar det dessvärre om en oförståelse för såväl personalens förutsättningar och utmaningar som för brukarnas behov; vård- och omsorgsyrkena är idag kvalificerade yrken där kunskap och förståelse för de äldres situation är centrala parametrar. Att överhuvudtaget vara av uppfattningen att ”vem som helst” kan lösa uppgiften indikerar en flagrant ovilja mot att vara lyhörd gentemot de utmaningar som finns. 

Behovet av mer personal i allmänhet och särskilda kompetenser i synnerhet behöver dock matchas med arbetskraften och att människor vill söka sig till vårdyrkena. Det innebär att statusen inom vård- och omsorgsyrkena måste ökas, så att det blir mer attraktivt att söka sig dit. Om det finns en möjlighet att utveckla sig och utbilda sig, och därmed höja sin lön, så blir yrket också mer attraktivt. Omvårdnadslyftet kan i sin karaktär därmed också kunna sägas ha en positiv effekt på matchningen på arbetsmarknaden.

Kunskapshöjningen stärker därtill den enskilde anställdes roll på såväl arbetsplatsen som på arbetsmarknaden generellt. En nischad undersköterska med specialkompetens står sig mer rustad på arbetsmarknaden än ett mindre erfaret vårdbiträde.

Sverigedemokraterna ser positivt på de effekter som Omvårdnadslyftet haft för kompetensen inom äldreomsorgen, för personalen och för brukarna. Vi väljer därför att förlänga reformen i ytterligare fyra år och med ytterligare 1 miljard kronor under perioden 2015–2018.

10.4 KOMPETENSUTVECKLING OCH KARRIÄRVÄGAR

Att kvinnor är dominerande på de offentliga arbetsplatserna, med de tämligen personalintensiva vård- och omsorgsyrkena, är egentligen inte förvånande. Diskrepansen uppstår redan i gymnasiet; i en rapport från Högskoleverket konstateras att de yrkesförberedande programmen är ”kraftigt könsuppdelade efter ett traditionellt mönster”.  Kvinnor läser i betydligt högre utsträckning barn-, fritids- eller omvårdnadsprogram. Männen läser istället bygg-, el-, energi-, fordons- och industriprogrammen. Som rapporten också konstaterar så handlar jämställdhet om att ”ge kvinnor och män lika villkor och samma frihet att välja utbildning och yrke”. Att försöka kvotera vissa utbildningar för att uppnå ett visst resultat är heller inte Sverigedemokraternas väg framåt. Det vi däremot kan konstatera är att kvinnor, redan från gymnasiet, i högre utsträckning väljer utbildningar som leder till yrken där arbetsgivaren tillhör det offentliga snarare än det privata, medan männen gör det motsatta.

Detta förklarar också stora delar av det lönegap mellan män och kvinnor som idag är ett faktum. Enligt Medlingsinstitutet tjänar kvinnor i genomsnitt 88,5 procent av männen. Det finns alltså ett könsbaserat lönegap på 11,5 procent. Om man däremot tar hänsyn till faktorer som sektor, näringsgren och yrke så minskar det oförklarade gapet till 5 procent.  Det optimala hade givetvis varit om det inte fanns något gap överhuvudtaget när man tagit hänsyn till alla relevanta faktorer, men faktum kvarstår att av det lönegap som finns så kan huvuddelen förklaras av att kvinnor väljer sektorer, näringsgrenar och yrken där lönenivåerna är lägre. Eller, kort och gott, kvinnor jobbar i högre utsträckning i offentlig sektor, medan män jobbar i det privata.

Om vi därmed kan göra den offentliga arbetsplatsen mer attraktiv, även i ett lönesammanhang, så kan vi också bidra till att minska det ursprungliga lönegapet mellan kvinnor och män. Sverigedemokraterna ser positivt på idén om att inrätta fler karriärvägar inom olika yrken i det offentliga. Löneskillnaden mellan exempelvis en nyutexaminerad sjuksköterska och en med 30 års erfarenhet är idag på tok för låg. 

I kombination med att fler steg inom ett och samma yrke inrättas bör också möjligheterna till kompetensutveckling på arbetstid ökas. Sverigedemokraterna vill stimulera detta genom att skjuta till medel till det offentliga.

10.5 UNDERHÅLLSSTÖD

Underhållsstöd betalas ut av samhället när en bidragsskyldig förälder inte fullgör sin underhållsskyldighet. Det rör sig så gott som alltid – i 87 procent av fallen – om en pappa som lämnar kvar mamman med sitt barn. [19] Den ensamstående småbarnsmamman får således själv ta hand om och uppfostra sitt barn. Sverigedemokraterna vill förbättra ensamstående småbarnsföräldrars ekonomiska situation genom att indexera och inflationssäkra underhållsstödet, samtidigt som vi ställer oss bakom regeringens föreslagna höjning. 

10.6 GRAVIDITETSPENNING

Många gravida kvinnor nekas idag graviditetspenning, till följd att de tvingas fortsätta arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande uppgifter. Endast var femte gravid kvinna beviljades graviditetspenning under 2010. [20] Sverigedemokraternas ambition är att nå en högre andel, så att fler kvinnor än idag ges möjligheten att trappa ner eller helt ta en paus från arbetet under de sista veckorna av graviditeten. Vår målsättning på kort sikt är att andelen gravida som beviljas graviditetspenning uppgår till en tredjedel.

10.7 STÄRKT ANHÖRIGSTÖD

Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående men det handlar även om den anhöriges behov av vila samt att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren. Sverigedemokraterna vill även för detta ändamål ge kommunerna ett statligt stimulansstöd. Att stärka stödet till anhörigvårdare skulle framförallt minska äldre kvinnors börda.

10.8 HEDERSVÅLD

Som ett resultat av den ansvarslösa invandringspolitiken och den mångkulturalistiska samhällsordningen kan det enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor idag finnas så många som 70 000 ungdomar som inte fritt får välja sin partner eller styra sina liv.

Tyvärr har det hedersrelaterade våldet ofta kommit att kategoriseras som ett generellt uttryck för kvinnoförtryck och mäns våld mot kvinnor. Denna bristande förståelse för hedersförtryckets struktur och grunder har i sin tur lett till brister i åtgärdsprogram och stödinsatser. Sverigedemokraterna vill därför från statligt håll ge resurser till inrättande av särskilda hedersjourer dit utsatta kan vända sig för skydd och stöd speciellt anpassat för deras situation. Vi vill också säkerställa att det i varje kommun upprättas handlingsplaner och åtgärdsprogram speciellt framtagna för arbete mot hedersförtryck genom att från statligt håll bidra med samordning och hjälp från sakkunniga.

Andra åtgärder vi vill vidta för att bryta upp hederskulturens strukturer är följande:

          Förändra den lagstiftning som gör det möjligt för en man att få skadestånd efter att ha blivit ålagd att som en del av sitt arbete ta kvinnor i hand.

          Sätta ned foten mot könssegregerad simundervisning i skolan, separata badtider för män och kvinnor i offentliga badhus, bärandet av heltäckande slöjor i skolan och på offentliga arbetsplatser och andra fenomen som baserar sig på normen om att det är kvinnors ansvar att genom sitt beteende och sin klädsel hålla främmande mäns begär i schack.

          Dra in det statliga stödet till de religiösa samfund som lär ut att kvinnan är underordnad mannen och som anvisar kvinnor till särskilda och sämre belägna platser under gudstjänsterna.

Ett ytterligare förslag som Sverigedemokraterna fört fram är att ta efter den så kallade 24-årsregeln i Danmark genom att höja giftasåldern vid äktenskap med medborgare i länder utanför EU. Utvärderingar i Danmark har visat att detta har varit till stor hjälp för unga invandrare som levt under hedersrelaterat förtryck. Lagen har hjälpt dem att stå emot trycket från sina familjer att i ung ålder ingå arrangerade äktenskap med någon från hemlandet, vilket i sin tur givit dem respit att ytterligare öka sin självständighet genom att utbilda sig, integreras i det danska samhället och ordna egen försörjning. Enligt den danska motsvarigheten till SCB har andelen studerande kvinnor från icke-västliga länder fördubblats sedan lagen infördes.

Sverigedemokraterna betraktar kampen mot det hedersrelaterade förtrycket som vår tids kanske viktigaste jämställdhetspolitiska utmaning. Det finns saker vi kan göra, men det kräver att vi kastar skygglapparna och uppbådar politiskt mod.

10.9 GENERELLA ÅTGÄRDER

10.9.1 LÖNEKARTLÄGGNINGAR

Under 2013 bidrog Sverigedemokraterna till att en riksdagsmajoritet fattade beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att återinföra de årliga lönekartläggningarna, vars syfte är att motverka könsdiskriminering. Vi kommer noga att övervaka att regeringen åtföljer riksdagens beslut. Detta kommer inte i sig att påverka eventuella löneorättvisor mellan könen, men är viktigt eftersom det inte går att åtgärda ett problem innan man till fullo har analyserat det. 

10.9.2 KÖNSSPECIFIKA SJUKDOMAR

Sverigedemokraterna föreslår ökade anslag till forskning och behandling av särskilda könsspecifika sjukdomar, såsom exempelvis endometrios. Fokus bör riktas mot sådana åkommor där kunskaperna idag är begränsade och behandlingsalternativen få. 

10.9.3 KVINNOJOURER

Sverigedemokraterna vill öka stödet till landets kvinnojourer som idag till stora delar drivs helt och hållet ideellt. Vi vill även låta utreda behovet av särskilda jourer för andra grupper, exempelvis HBT-personer och för män. 

10.9.4 SKÄRPTA STRAFF

Sverigedemokraterna vill låta höja straffen där huvudsakligen flickor och kvinnor (men också pojkar och män) är drabbade tillsammans med övriga förebyggande insatser. Detta avser exempelvis könsstympning, tvångsgifte och sexuellt och hedersrelaterat våld.

10.9.5 NEJ TILL KVOTERING

Sverigedemokraterna vill stoppa alla former av kvotering och så kallad ”positiv” särbehandling på basis av exempelvis kön eller etnisk bakgrund. Kvotering ska överhuvudtaget inte ske till börsbolagsstyrelser. Kvotering är dels i sig orättvist eftersom det per definition innebär att någon samtidigt blir diskriminerad, dels medför det ett ifrågasättande av individer ur en underrepresenterad grupp som slagit sig fram helt på egen hand och dels får det till följd att kompetensperspektivet blir åsidosatt.

10.9.6 NEJ TILL GENUSPEDAGOGIK

Sverigedemokraterna vill dra in allt stöd till genuspedagogik som syftar till att förändra alla barn och ungdomars beteende och könsidentitet snarare än att hjälpa och öka förståelsen för de individer som vill och som behöver bryta mot traditionella könsmönster. 

10.9.7 INDRAGET STÖD TILL POLITISKA OCH RELIGIÖSA ORGANISATIONER SOM UPPMUNTRAR KVINNOFÖRAKT

Sverigedemokraterna vill slopa allt stöd av skattemedel till alla politiska och/eller religiösa organisationer och samfund som förespråkar eller legitimerar våld eller negativ särbehandling av individer baserat efter könstillhörighet.

 

 

11. TILLVÄXT OCH SAMHÄLLE

Sverigedemokraterna anser att politiken har en aktiv roll att spela i skapandet av tillväxt liksom i skapandet av förutsättningar för tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata och utmaningen ligger inte i att fördela en kaka utan i att få den att växa.

Sverigedemokraterna anser att skapandet av en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt, men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt.

Vår målsättning är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt, där Sverige återigen står som en stark industri-, innovations-, och kunskapsnation.

Sverigedemokraterna saknar det globala perspektivet i regeringens klimatpolitik. Det krävs en insikt om att Sverige, eller EU för den delen, på egen hand inte kan påverka koldioxidutsläppen i någon betydande utsträckning. De ansträngningar som gjorts globalt har visat sig verkningslösa då utsläppen fortsätter att öka kraftigt i andra delar av världen. Det finns heller ingenting som talar för att en ambitiös föregångspolitik på området där Sverige och EU förbinder sig till mer ambitiösa mål än vår omvärld på klimatområdet påverkar utsläppen globalt i önskad utsträckning. Forskningen på området har visat att en ambitiös föregångspolitik på området till och med kan bidra till att utsläppen ökar mer i andra länder genom så kallat koldioxidläckage. EU-kommissionen har slagit fast att varje procentuell ökning av elpriset föranleder ett fall av exporten inom unionen med 1,6 procent, vilket ytterligare belyser vikten av att upprätthålla god konkurrenskraft inom Sverige och EU. Mot bakgrund av detta avvisar Sverigedemokraterna flera av de ökade ekonomiska satsningar på klimatområdet som regeringen föreslår. Satsningarnas effektivitet är högst oklar samtidigt som det är Sverigedemokraternas ståndpunkt att det är inom energiforskningen som nyckeln till minskade utsläpp av växthusgaser finns. Sverige står idag för omkring 0,1 % av de globala utsläppen av växthusgaser och Sverigedemokraternas långsiktiga målsättning är att Sverige i framtiden ska kunna bli koldioxidneutralt, det vill säga att Sverige inte ska släppa ut mer koldioxid än vad vår natur kan ta upp. Detta är dock beroende av att forskningen på energiområdet gör stora framsteg. Sverigedemokraterna har ett stort engagemang för miljön – nationellt, regionalt och globalt – och i denna kontext ser vi allvarligt på de ökade utsläppen av växthusgaser i världen och de effekter detta kan få. Samtidigt noterar vi att den vetenskapliga diskussionen är levande, bland annat påpekas vid sidan av den dominerande forskningen att den globala medeltemperaturen inte ökar eller ökar mycket långsamt sedan millennieskiftet, varför det finns anledning att ha ett öppet sinne när det kommer till synen på effekterna av ökad förekomst av växthusgaser i vår atmosfär. 

Sverigedemokraterna vill inom miljöpolitiken öka fokus på vår närmiljö där vi har stora möjligheter att själva förbättra situationen. Vi föreslår ökade anslag till såväl sanering av Östersjön som av andra förorenade områden. Vi vill också öka anslagen för åtgärder av värdefull natur som till största del går till förvaltning av skyddad natur som idag är ett eftersatt område. Arealerna av skyddade områden har expanderat kraftigt, men skötseln av dessa har inte prioriterats i tillräcklig grad, varför Sverigedemokraterna vill öka anslagen med 200 miljoner under budgetperioden. Vi vill även öka anslagen till forskningsrådet Formas vars uppdrag är att främja och stödja grundläggande och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vi vill öka anslagen till Formas med 304 miljoner kronor jämnt fördelat under budgetperioden.

11.1 MILJÖ OCH ENERGI

11.1.1 ÖSTERSJÖN

Sverigedemokraterna ser med stor oro på hur Östersjön, ett relativt litet innanhav med unikt ekosystem och stor betydelse för vår närmiljö, påverkas av industri och jordbruk i Sverige och övriga omkringliggande länder. Vi ser att Sverige har ett stort ansvar för miljösituationen i Östersjön, som också direkt påverkar vissa av våra näringar, i synnerhet fisket. Resonemanget är relevant även för Kattegatt, även om förutsättningarna skiljer sig i viss mån. Sverigedemokraterna föreslår därför införandet av en Östersjömiljard jämnt fördelat under budgetperioden. Övergödning av Östersjöns vatten föranleder även åtgärder på land. Nationellt vill Sverigedemokraterna fortsätta ansträngningarna med att minimera näringsläckaget från jordbruket, parallellt med ett bevarande av näringen som sådan, genom finansiering av pilotprojekt i medelstor skala. Bland annat kan strukturkalkning lyftas fram, en åtgärd som underlättar upptag av näringsämnen och därmed har potential att minska läckaget. Östersjöproblematiken ges en omedelbart ökad prioritet. För att minska problemet bör även Sverige samarbeta med övriga Östersjöländer på olika sätt. Bland annat genom Helcom är Sverigedemokraterna beredda att bredda och fördjupa regionalt samarbete på detta område.

11.1.2 ENERGIEFFEKTIVISERING OCH FORSKNING

Som ett led i vår ambition att ta Sverige ur oljeberoendet, samt för att utveckla den inhemska energiindustrin, väljer vi också att avsätta resurser till en ökad satsning på energiforskning. På längre sikt kommer inte subventioner till enskilda energislag att lösa några problem; på längre sikt måste miljövänliga och förnybara energislag kunna hävda sig själva på marknaden. 

11.1.3 STÖD TILL U-LÄNDER

Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige i framkant på miljöområdet. Även om det ännu återstår saker att göra här hemma går det i många fall att göra mycket mer för samma, eller mindre, resurser i andra delar av världen. Delar av utlandsbiståndet ska därför användas till offensiva och resurseffektiva satsningar mot de globala miljöproblemen med prioritet mot vatten och sanitet. För att ytterligare förstärka arbetet för att förbättra den globala miljön vill Sverigedemokraterna öka anslagen för klimatsatsningar i tredje världen.

11.1.4 ÅTGÄRDER FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD OCH SKYDD AV NATUR

Förvaltning av skyddad natur är ett eftersatt område. Arealerna av skyddade områden har expanderat kraftigt, men skötseln av dessa har inte prioriterats i tillräcklig grad. För att dessa biologiska värden ska bevaras och utvecklas krävs insatser. Sverigedemokraterna ser ett stort värde i skötseln av dessa områden och välkomnar regeringens ambitionshöjning på området. Sverigedemokraterna vill dock höja ambitionen ytterligare för skyddade områden och vill därför öka anslaget till åtgärder för värdefull natur med ytterligare 200 miljoner jämnt fördelat under budgetperioden. När det kommer till regeringens förslag att kraftigt öka anslagen för expansion av de skyddade områdena vill Sverigedemokraterna avvakta en djupare analys av vilka konsekvenser detta får för skogsbruk, landsbygden i stort och den eftersatta skötseln av befintliga områden. Sverigedemokraterna föreslår därför att anslagen till skydd av värdefull natur ligger kvar på 2014 års nivå. Detta bidrar till att man kan frigöra kraftiga resurser till att utveckla skötseln av de skyddade områdena. 

11.1.5 NEJ TILL UTBYGGNAD AV SUBVENTIONERAD VINDKRAFT

Sverigedemokraterna är inte negativa till vindkraften som energikälla, men vi ser inte hur vindkraften skulle kunna bli en del av baskraften då den inte kan bidra med konstant elproduktion eftersom effekten varierar utifrån rådande väderförhållanden.

En storskalig utbyggnad av vindkraften kommer att kräva en kostsam utbyggnad av såväl stamnät som regionnät och skapa ett stort behov av reglerbar kraftproduktion för att kunna balansera effektvariationerna.

Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Om fastighetsägare drabbas av sänkt marknadsvärde till följd av en vindkraftsetablering bör de ersättas ekonomiskt av ägaren till vindkraftparken. Stor hänsyn måste tas till den lokala opinionen samt till miljö- och naturintressen.

11.1.6 FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

Sverigedemokraterna menar att kärnkraften borde ha ett klart uttalat utrymme inom de prioriterade insatserna för energiforskning och utifrån att kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning har det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet under lång tid varit ytterst blygsamt. Forskning och utveckling inom kärnkraft behöver däremot inte endast ha sin utgångspunkt i ren kärnteknikforskning. Forskningsområden inom slutförvar av uttjänt kärnbränsle och kärnkraftssäkerhet är områden som i vissa fall har en nationell särprägel och kräver således nationell kompetens. Men för att kunna uppnå ny, modern och än mer säker kärnkraft i Sverige behövs också en hög nationell kompetens, och för detta behövs ökat stöd till kärnkraftsforskningen.

Sverigedemokraterna avsätter medel för en statligt finansierad forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft, med potential för att kunna återanvända det använda kärnbränslet. Idag utnyttjar vi endast ett fåtal procent av potentialen i det uran som grävts upp medan återstående avses att grävas ned som avfall. Flera lovande projekt med olika typer av snabba kärnkraftsreaktorer, som även kallas för fjärde generationens kärnkraft, pågår just nu. I denna typ av reaktorer kan det sedan tidigare använda kärnbränslet istället återanvändas.

11.1.7 EFFEKTSKATTEN

Idag straffbeskattas elenergi som är alstrad i svenska kärnkraftverk och vattenkraftverk. Staten utövar skattesanktioner mot båda dessa energislag där en avgift tas ut på den högsta termiska effekten i kärnkraftverken och där det för vattenkraften tas ut en högre fastighetsskatt än för övriga industrifastigheter. Dessa straffskatter mot våra mest betydande energislag skapar en obalans i konkurrensen på den fria elmarknaden som inte andra energislag drabbas av. Med anledning av det ovan anförda motsätter vi oss ytterligare höjningar av effektskatten och föreslår även en sänkning av effektskatten med drygt 14 %.

För att stimulera byggandet och skapa incitament för att förnya reaktorer vill vi slopa denna orättfärdiga effektskatt för nya reaktorer. Vårt förslag är därför att reaktorer som uppförs efter den 1 januari 2016 inte skall belastas med effektskatt, vilket ger likartade konkurrensvillkor mot andra energislag. En dylik reform väntas också på sikt leda till lägre energipriser, eller i vart fall till minskade prisstegringar.

Idag betalar kärnkraftindustrin skatt på den termiska effekten även när anläggningarna inte producerar någon el och således saknar intäkter. Det är först efter dag 90 som avdrag medges för hela effektskatten. Detta är en högst orimlig ordning som belastar kärnkraftens konkurrenskraft gentemot andra kraftslag på ett negativt sätt. Sverigedemokraterna menar därför att skatteavdraget på den termiska effekten ska inträda redan efter dag 30 istället för efter dag 90.

11.2 BOSTÄDER

År 2003 rådde det balans på bostadsmarknaden. Följer man befolkningsökningskurvorna ser man att Alliansens invandringspolitik under åtta år är orsaken till dagens bostadskris. Med dagens regering fortsätter invandringen till nya nivåer. Enligt Boverket behöver det byggas 71 000 bostäder årligen fram till år 2020. Idag byggs det närmare 50 000 bostäder. I mars månad lämnade Boverket en rapport som visade att bostadsbehovet för nyanlända och de efterkommande anhöriga, motsvarar 38 500 bostäder årligen under 2015 och 2016. Sedan dess har prognoserna för mottagandet av nyanlända bara ökat. Detta visar sammanställt att byggandet ligger långt efter behovet och att det är orsakat av befolkningsökningen som främst har sin orsak av ökad invandring till Sverige.

Ett hem är grunden för ett tryggt och därmed välmående samhälle, vilket saknas idag i den rådande bostadsbristen. Det ska finnas ett boende för alla oavsett ekonomi. Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid att barn får en stabil uppväxt, unga ges goda förutsättningar, att både bo och studera. En anpassad och trygg boendeform ges våra äldre. Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar den egna livssituationen bäst. Sverigedemokraternas vision är ett fungerande samhälle där alla människor bor trivsamt på den plats de önskar och det är lätt att flytta och hitta ny bostad.

11.2.1 FÖRENKLADE BYGGNORMER FÖR STUDENTBOSTÄDER 

Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem vilket man gör undantag för i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Vi vill avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder.

Vi vill förenkla byggnormerna för att göra det billigare att bygga fastigheter. Främst är det hissnormen och andra normer som vi vill förändra. Det ska vara smidigare och billigare att producera studentlägenheter.

11.2.2 STUDENTBOSTÄDER

Sverigedemokraterna vill utreda möjligheten att klassificera studentbostäder som elevhem. Detta skulle bland annat medföra att fastighetsavgiften avskaffades vilket får till följd att det blir billigare att äga och driva. Vi vill även se över byggnormerna.

11.2.3 HÖJT BOSTADSBIDRAG

Låga hyror har länge präglat de subventionerade miljonprogrammens bostäder, som idag står inför renoveringsbehov och därmed tillkommande hyreshöjningar. Nybyggnation av bostäder innebär samtidigt hög hyra. Därför ser vi idag ett behov av uppjusteringar av reglerna för och en höjning av bostadsbidrag och bostadstillägg.

11.2.4 INVESTERINGSBIDRAG FÖR BOSTÄDER

Behov av ny- eller ombyggnation av äldre bostäder i särskilda boenden samt trygghetsboenden är växande. För att möta behovet för den kommande åldrande befolkningen tillför vi kommunerna ett investeringsbidrag.

11.2.5 LANTMÄTERIET, KOSTNADSFRI KARTTJÄNST

Lantmäteriet kartlägger Sverige och samhället med avancerade och detaljerade kartor. Räddningstjänsten i Västmanland försenades, i samband med den stora branden 2014, av att man använde sig av gamla kartor. Därför anser vi att de senast uppdaterade kartorna ska göras tillgängliga kostnadsfritt, detta för att underlätta tillgången. Sverigedemokraterna höjer anslaget till Lantmäteriet med 100 miljoner kronor årligen.

11.3 FORSKNING

Den forskningsverksamhet som bedrivs på svenska universitet och högskolor är oerhört viktig för att landet ska kunna underhålla och återskapa den spetskompetens som är nödvändig för att skapa nya innovationer. Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation och vi avser därför utöka forskningsanslagen inom högskolorna och universiteten under den kommande budgetperioden. Vi ska ligga i framkant i områden som kärnfysik, genteknik, nanoteknik, informationsteknik, rymdteknik, mineralogi, geovetenskap och skogsforskning.

Om Sverige åter ska bli ett land med världsledande konkurrenskraft i högteknologiska och avancerade sektorer kan vi inte endast förlita oss på att marknaden tillskjuter det efterfrågade kapitalet. Staten finansierar och driver redan grundforskning och privat forskning på olika plan. Vi ser det som en självklarhet att också öka anslagen till statlig forskning för att bredda och vitalisera redan befintlig forskning i landet. Även här ser vi en enhet bestående av utbildning, forskning, företagande och arbetsmarknad.

11.4 KONSUMENTPOLITIK

11.4.1 ÅTGÄRDER MOT SÅ KALLADE BLUFFAKTUROR 

Sverigedemokraterna ser ett växande problem med oseriösa företag som genom olika, mer eller mindre kreativa, sätt utnyttjar marknadsreglerna på ett oseriöst sätt. Sverigedemokraterna vill därför se en översyn av regelverken och där det är uppenbart att man satt i system att utnyttja reglerna, bör också straffen var kännbara. Sverigedemokraterna vill se över hur man kan undvika att regelverket som skapats för handel mellan företag och mellan företag och privatpersoner, utnyttjas av kriminella. Sverigedemokraterna vill även se över reglerna för förenklat tvistemål (så kallade småmål), så att oseriösa företag inte gynnas av att inte kunna åläggas med rättegångskostnader.

11.4.2 TRYGGA KONSUMENTER

Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att det finns ett välfungerande skydd för den enskilde konsumenten och att konsumenter har information och möjlighet att göra aktiva val. Därför är det viktigt att ursprungsmärkning och innehåll i produkter stämmer överens med vad konsumenten vill och behöver veta. Som exempel så finns det flera olika miljömärkningar där skillnaderna är oklara som ”Bra miljöval”, ”Svanen” och ”Ekologiskt”. Här behövs förtydligande så att konsumenten vet vilka miljömärkningar som ger det miljötänk som konsumenten efterfrågar.

11.4.3 SMS-LÅN, SMÅLÅN OCH ÖVERSKULDSÄTTNING

Sverigedemokraterna vill se ett förbud mot att använda sms-lån och smålån för konsumtion. Det finns dock situationer då denna typ av lån kan vara användbara och förmånliga för den enskilda individen. Enligt Konsumentverket, som granskat förfarandet, har det visat sig att flera av bolagen som erbjuder snabblån brister i den mycket viktiga kreditprövningen, men även andra företag som erbjuder lån bör ha en god möjlighet att göra en enkel kreditkontroll. Kreditgivare som grovt åsidosatt sin skyldighet till kreditprövning bör rimligtvis inte kunna vända sig till Kronofogdemyndigheten för att driva in sin fordran.

11.4.4 UNDERLÄTTA FÖR SKULDSANERING

Sverigedemokraterna vill se över reglerna för skuldsanering. Då handeln med fakturor idag är omfattande, så leder det ofta till att det blir svårt för den enskilde att hålla reda på vem som egentligen är kreditgivare. Här behövs en översyn så att det blir lättare för den skuldsatte att kunna begära skuldsanering även om den skuldsatta har svårt att ange alla kreditgivare.

11.4.5 ÖKADE MÖJLIGHETER FÖR BETALNINGSUPPGÖRELSER FÖR MYNDIGHETER

Inom näringslivet förekommer ofta att företag och den skuldsatta gör frivilliga överenskommelser, som att göra upp betalningsplaner, göra avdrag på ränta och att ta bort straffavgifter för att på så sätt göra det möjligt för den skuldsatta att göra sig skuldfri. Om man däremot vänder sig till en statlig myndighet så är det näst intill omöjligt att göra någon form av uppgörelse. Detta försvårar för den enskilda personen att komma ut ur skuldfällan och kan i praktiken ha motsatt effekt och minska möjligheten för staten att få in några pengar. Därför tycker vi Sverigedemokrater att det bör vara lättare för statliga myndigheter att göra uppgörelser med skuldsatta i de fall där det kan anses vara lämpligt. Som exempel kan tas skulder för bostadsbidrag. Ibland uppstår det skulder för bostadsbidrag, på grund av att inkomsten under året ändrat sig och man har glömt att anmäla denna förändring, vilket gör att man blir återbetalningsskyldig. Då kan det vara rimligt att återbetalningen delas upp på flera tillfällen, speciellt om det är en större summa som ska återbetalas.

11.4.6 FÖRVALTARE OCH GODE MÄN

Sverigedemokraterna vill skärpa kontrollen när gode män och förvaltare utses. Vi vill också att det ska finnas en obligatorisk utbildning för gode män och att det alltid ska finnas möjlighet för den som är i behov av förvaltarskap att yttra sig kring vem som utses.

11.4.7 FRIVILLIGT REGISTER FÖR TESTAMENTE

Sverigedemokraterna vill införa ett frivilligt nationellt register för testamente. Detta för att det ska vara möjligt för den enskilde att säkerställa att testamenten inte försvinner. I dagsläget finns några privata alternativ till testamentesregister på marknaden. Det är dock en fråga som enligt oss bör åligga en statlig myndighet att tillhandahålla.

11.4.8 ÖVERSYN AV LAGEN MOT TVÅNGSÄKTENSKAP

Sverigedemokraterna vill snarast se en översyn och skärpning av den lag som tillkom under 2014 mot tvångsäktenskap och som efter första året inte lett till att en enda person åtalats trots att det finns klara indikationer på att problematiken finns kvar.

12. VÅRD OCH OMSORG

12.1 VÅRD

Det är Sverigedemokraternas målsättning att den svenska hälso- och sjukvården ska hålla en hög internationell kvalitet. Det är därför av största vikt att vi kan erbjuda patienten de allra senaste kunskaperna inom vården, prövade och avancerade behandlingsmetoder, den senaste tekniken och väl fungerande läkemedel. Allt detta behövs för att på bästa sätt kunna bota, lindra samt förebygga sjukdomar och ohälsa. Det är för oss en självklarhet att alla patienter ska ha rätt till likvärdig vård av högsta kvalitet och tillgänglighet, oavsett var i landet de bor.

För att vi ska närma oss målet om en svensk sjukvård i världsklass krävs det att tillgängligheten till vård förbättras. Att vi utvecklar och förnyar sjukvården, att kroniska sjukdomar behandlas inom rimlig tid och att patienter får en kvalificerad palliativ vård i livets slutskede. Allt detta så att fler personer med dödliga sjukdomar kan räddas till livet och få möjligheten till fortsatt fullgott liv. Det är för oss självklart att sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad och ges till alla medborgare efter behov.

12.1.1 VÅRDPLATSER

Minskningen av antalet vårdplatser har varit ett kontinuerligt problem som ännu inte fått en legitim lösning. Detta anser Sverigedemokraterna vara en felprioritering då vi har en växande befolkning med ett större behov av hälso- och sjukvård. Platsbrist leder till försämrad vård och risk för felaktiga diagnoser. Det ska inte vara så att sjukvården är så pass överbelastad att det inte går att ge vård oavsett tidpunkt eller sjukdom. Bristen på vårdplatser riskerar patienters liv vid akuta fall eller större katastrofer då det inte finns möjligheter att behandla på plats.

Att komma tillrätta med vårdplatsbristen är en av sjukvårdens enskilt viktigaste frågor. Det har tidigare funnits exempel om enskilda avdelningar som har så få platser att patienterna tvingas få vård i korridorer, matsalar eller expeditioner. Ett större problem uppstår när patienter skickas till en annan avdelning där plats finns men där vårdpersonalen kan sakna rätt kompetens och utrustning. Riskerna att patienter inte får den behandling som egentligen behövs eftersom vårdpersonalen är stressad, inte har rätt information och är överbelastad kan då förekomma.

Sverigedemokraterna oroas av att se hur en alltför stor och riskfylld neddragning av antalet vårdplatser under många år har ökat. En minskning på cirka 400 platser per år innebär att vi idag har knappa 24 600 vårdplatser, varav den somatiska korttidsvården utgör ca 20 000, motsvarande 2,6 platser per 1 000 invånare. Detta innebär att Sverige numera ligger i den absoluta botten bland jämförbara OECD-länder.

Platsbristen leder inte bara till en försämrad vård och garanti för patienterna, den ökar sjukhusrelaterad dödlighet, ger längre vårdtid och en högre kostnad för vårdgivaren än vad som egentligen skulle behövas. Bristen bromsar även akutmottagningens funktion, vilket gör att patienterna får vänta onödigt länge på behandling.

 

Patienter i behov av intensivvård tvingas vänta allt för länge, vilket riskerar liv och föranleder utvecklingar som vi i normalfallet skulle kunna förhindra. Sverigedemokraterna ser det därför som högst angeläget att öka antalet vårdplatser och att gällande vårdgaranti kompletteras med rätten att vid behov garanteras en vårdplats på rätt klinik, bemannad med rätt kompetens.

12.1.3 STIMULANSBIDRG TILL PERSONER FRÅN 85 ÅR OCH ÄLDRE I SLUTENVÅRDEN

Vi önskar avsätta ett stimulansbidrag för att alla landsting och regioner ska kunna erbjuda kostnadsfri vård i slutenvården till personer som är 85 år eller äldre. I dagsläget är kostnaden för slutenvård för patienter olika i olika landsting och regioner. Som mest kan man få betala 100 kr/dygn när man är inlagd på sjukhus och behandlas inom slutenvården. Vi vill att alla som är 85 år eller äldre ska slippa att betala för slutenvården, dvs. inläggning på sjukhus. Vi har i tidigare budgetar föreslagit att de som är 85 år eller äldre ska få kostnadsfria läkarbesök i öppenvården dvs. avskaffa patientavgiften för dem. Vi vill nu gå ett steg längre genom att stimulera alla landsting att även erbjuda kostnadsfri slutenvård för denna grupp äldre. Det är orimligt att man som gammal ska behöva betala per dygn som man tillbringar på sjukhus. Det är dessutom orättvist att kostnaden för inläggning på sjukhus varierar över landet. För att måna om de äldre vill vi säkerställa att de ska slippa betala för den tid som de måste vara inlagda på sjukhus eller inom vården. Vi vill prioritera de äldre, som ofta är en ekonomiskt svag grupp, genom att erbjuda kostnadsfri slutenvård.

12.1.4 OBLIGATORISK HÄLSOKONTROLL AV NYANLÄNDA

Sverigedemokraterna förordar obligatoriska hälsoundersökningar för alla individer som söker svenskt uppehållstillstånd. Detta fyller en viktig samhällsfunktion då farliga och snabbt spridande sjukdomar som i dagsläget inte finns i Sverige kan upptäckas och behandlas i god tid. Samtidigt innebär en satsning som denna att de nya invånarna, i likhet med infödda svenskar, redan från början etablerar en god kontakt med den svenska vården.

12.1.5 ÅTERSTÄLLNING AV HÖGKOSTNADSSKYDDET

Sverigedemokraterna är fortsatt negativt inställda till den höjning av högkostnadsskyddet som genomförts. Höjningen innebar en försvårad situation för många sjuka och äldre som nu tvingas lägga ännu större delar av sin disponibla inkomst på läkemedel och sjukhusbesök. Vi återställer högkostnadsskyddet till 900 kronor för besök inom den öppna hälso- och sjukvården respektive 1 800 kronor för läkemedel.

12.1.6 PALLIATIV VÅRD

Sverigedemokraterna anser att alla som har behov av palliativ vård i livets slutskede oavsett diagnos ska kunna få det av kompetent och välutbildad personal oberoende av bostadsort. Vården vid livets slut ska präglas av värdighet, omtanke och respekt för patienten. Rätten till fullgod smärtbehandling ska vara en självklarhet, liksom psykologiskt, socialt och andligt eller existentiellt stöd för patienter och närstående.När livets slut närmar sig är det viktigt att vård och omsorg präglas av professionellt kunnande om de kroppsliga behoven kombinerat med lyhördhet för både andliga och själsliga behov. För såväl de personer som befinner sig i livets slutskede som deras anhöriga behöver det finnas en genuin känsla av trygghet och säkerhet. Allt fler svårt sjuka och döende vårdas idag i särskilda boendeformer eller i det egna hemmet med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Detta ställer höga krav på kompetensen inom palliativ vård hos personalen i den kommunala vården och omsorgen. Det finns ett behov av kompetensutveckling inom palliativ vård samt en utökning av tillgängligheten då likvärdig vård inte kan erbjudas i hela landet.

Att förlora sitt barn är varje familjs mardröm och något man inte ens vill eller kan föreställa sig. Barn symboliserar livet och livets fortsättning och det känns oftast obegripligt för föräldrar att överleva sitt barn. Tyvärr drabbas även barn av cancer och andra svåra sjukdomar. Vart fjärde barn som drabbas av cancer kommer att dö av sin sjukdom. Mellan 400 och 500 barn och ungdomar dör årligen av olika sjukdomar.

Många familjer önskar att deras svårt sjuka barn vårdas hemma så långt det är möjligt. Det är då av vikt att det finns tillgång till palliativa hemsjukvårdsteam oavsett var i landet man bor, så att barn och föräldrar kan känna sig trygga med den medicinska behandlingen men också kunna få psykologiskt stöd och råd i den extremt svåra situation de befinner sig i.

Idag är tillgången till palliativ vård för barn ojämlik över landets regioner och kommuner. I dagsläget spelar ålder, diagnos och bostadsort stor roll för vilken hjälp man kan få. När det gäller vuxna har kommunen skyldighet att erbjuda hemsjukvård. Barn har inte det skyddsnätet på grund av att kommuner bara har ansvar för hemsjukvård från och med en viss ålder, oftast från 18 år och uppåt.

Problem uppstår för att det inte finns tydliga överenskommelser mellan kommuner och landsting och man har inget underlag att agera efter. Det innebär i sin tur att föräldrar och barn kommer i kläm. Sverigedemokraterna vill införa ett lagstadgat krav som tydliggör och förstärker kommuners och landstings ansvar på området, vilket borgar för en sammanhållen vårdkedja.

Alla familjer vill inte att deras svårt sjuka barn ska vårdas hemma. Det är då viktigt att respektera det önskemålet och se till att andra möjligheter finns. Idag finns bara ett hospis för svårt sjuka och döende barn i hela landet med åtta vårdplatser, vilket är allt för lite för att täcka de behov som finns.

Föräldrar som befinner sig i denna extremt svåra situation med all den oro det innebär, ska inte behöva kämpa för att deras barn ska få rätt till en fullgod palliativ vård i livets slutskede. Barn ska ha samma rätt till palliativ vård som vuxna, oavsett bostadsort.

12.1.7 TERMINAL SEDERING

Människor som är obotligt sjuka och i livets slutskede har ofta behov av smärtlindring för att inte lida i onödan. I den palliativa vården finns det möjlighet att få så kallad terminal sedering, vilket innebär att man söver patienten till djup sömn.

I dagsläget är det stora skillnader över landet då terminal sedering används i olika utsträckning i olika delar av landet.

Eftersom terminal sedering är beroende av respektive behandlande läkares bedömning anser vi att det måste finnas tydliga regler eller lagstiftning för när terminal sedering ska användas, vilket det inte finns idag.

Därför anser vi att det bör finnas nationella riktlinjer för att uppnå likvärdig palliativ vård i hela landet. Terminal sedering kan utgöra en naturlig del i en god palliativ vård, och därför är det viktigt att det finns nationella riktlinjer. I dessa riktlinjer ska det också tas större hänsyn till patienternas önskemål.

12.1.8 MEDICINSK VÅRDGARANTI

Vårdgarantin är en av de viktigaste satsningarna vi har i Sverige då en effektiv och utvecklad vårdgaranti ger både vårdgivare och vårdtagare en gemensam trygghet. Sverigedemokraterna ser däremot att den nuvarande vårdgarantin måste förnyas, utvecklas och kompletteras ännu ett steg samt att de medicinska prioriteringarna måste bli tydligare.

Vi förespråkar därför ett införande av en medicinsk vårdgaranti efter den norska modellen, vilket innebär att specialist och patient gör en gemensam plan över utredning och behandlingsförlopp.

Alla remisser ska värderas av en specialist inom 30 dagar och vid misstanke om allvarlig eller livshotande sjukdom inom 15 dagar. Därefter gör specialisten en prioritering inom ramen för en medicinskt grundad vårdgaranti med differentierade väntetider i förhållande till diagnosens svårighetsgrad. Planen bör, så långt det är möjligt, även omfatta rehabilitering och uppföljning.

12.1.9 ÖVRIGA PRIORITERINGAR

Utöver ovan nämnda reformer satsar vi även på telemedicin, mobila vårdenheter, högre ambitioner avseende ambulanssjukvården, screeningprogram, prehospital vård, förbättrade villkor för landsbygdsläkare samt ett ökat stöd till glesbygdsapotek. I denna budgetmotion följer vi upp dessa viktiga åtgärder, vilka beskrivs mer ingående i partiets utgiftsområdesmotion för UO 9.

12.2 ÄLDREOMSORG

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer har tvingats leva på en månadsinkomst som ligger på eller strax över existensminimum. Alldeles för många svenskar drabbas av våld, övergrepp eller försummelser efter sin 65-årsdag. Därtill är det alltför svårt att i dagens Sverige få tillgång till adekvat vård och omsorg för de äldre som inte klarar sig själva. Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Denna utveckling måste därför vändas så snart som det är möjligt, varför vi föreslår en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för våra äldre.

12.2.1 MATLYFT

Det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. För att så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt ska erbjudas detta vill vi införa ett statligt stimulansbidrag.

Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma inom äldreomsorgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framförallt mycket vård- och omsorgstid från patienterna.

Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och matlagning ska åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor. Vi vill se en matreform för våra äldre med syftet att ge så många brukare inom äldreomsorgen som möjligt chansen att varje dag få nylagad, välsmakande och näringsrik mat och vi vill se införandet av en lagstiftning som säkerställer att de äldres mat i likhet med skolbarnens mat ska uppfylla vissa grundkrav gällande näringsinnehåll och kvalitet.

12.2.2 TRYGGHETSBOENDEN OCH SÄRSKILDA BOENDEN

I syfte att snabbt få till stånd en kraftig ökning av antalet trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende, kommer Sverigedemokraterna att föreslå ett särskilt riktat investeringsstöd.

Därigenom hoppas vi öka förutsättningarna för att fler trygghetsboenden byggs. Stödet föreslås vara kombinerat med krav på att trygghetsboendena även utformas för att bryta ensamhet samt för att skapa en högre grad av gemenskap. Utöver detta vill vi stödja moderniseringen av särskilda boenden så att de uppfyller dagens krav på en god arbetsmiljö och motverka att det försvinner fler bostäder i särskilda boendeformer. Investeringsstödet bör även utvidgas till att omfatta ombyggnad av befintliga bostäder i särskilda boendeformer.

12.2.3 KATEGORIBOENDEN

Det finns mycket forskning som visar att ett djur kan medföra goda hälsoeffekter till de äldres livskvalitet. Det har visat sig att djurens närhet påverkar både psykiska, fysiska och sociala funktioner positivt. Undersökningar visar också att äldre personer som har djur äter mindre läkemedel samt har en bättre egenvård. Trots kunskapen om att äldre människor mår bättre av att umgås med djur är det oftast inte tillåtet att ta med sitt sällskapsdjur vid flytt till ett äldreboende. Bara ett fåtal äldreboenden i landet erbjuder denna möjlighet.

Sverigedemokraterna föreslår ett särskilt riktat investeringsstöd för att snabbt få till stånd en ökning av antalet kategoriboenden med husdjursprofil dit äldre personer kan flytta tillsammans med sina sällskapsdjur när de tvingas lämna det egna hemmet.

12.2.4 STÖD TILL ANHÖRIGVÅRDARE

Anhörigstöd är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synvinkel. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående, men det handlar även om den anhöriges behov av vila och att få tid över för personliga angelägenheter för att kunna bemästra situationen på bästa sätt. Stödet kan vara möjlighet till avlösning men också korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhörigvårdaren, anhörigcentral eller träffpunkter för anhörigvårdaren. Sverigedemokraterna vill även för detta ändamål ge kommunerna ett statligt stimulansstöd. Att stärka stödet till anhörigvårdare skulle framförallt minska äldre kvinnors börda.

12.2.5 TANDVÅRDSBIDRAG

Tandvård är en komplex vårdform varför det är än viktigare att patientens ställning i tandvården tydliggörs och att vårdgivare och behandlare i tandvården får ett tydligt ansvar gentemot patienten när det gäller information, delaktighet, samtycke, val av behandlingsalternativ, rätten till förnyad medicinsk bedömning, möjligheten att lämna synpunkter och klagomål med mera. Även ifall tandvården i sig skiljer sig från övriga sjukvården – genom finansiering, organisation och styrning – så ser vi munnen som en del av kroppen.

I dagsläget är tandvårdsbidraget utformat i tre olika intervaller, beroende av åldersgrupp. Bidraget är på 300 kronor per år för dem som är 24–29 år, 150 kronor för dem som är 30–74 år respektive 300 kronor för dem som är 75 år och uppåt. Sverigedemokraterna vill justera den övre gränsen så att alla ålderspensionärer från 65 år medges den högre bidragsnivån. Reformen kan jämföras med förslaget om ett återställt högkostnadsskydd och syftar ytterst till att äldre inte ska behöva lägga en lika stor del av sin disponibla inkomst på hälsa och sjukvård som är fallet idag. Förslaget skulle få en positiv effekt för drygt 800 000 äldre.

12.2.6 SOCIALA AKTIVITETER

I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och sociala aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med. Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten och är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande.

12.2.7 GLASÖGONBIDRAG FÖR BARN OCH UNDGOMAR

Alla landsting ger idag bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser till barn i åldern 0–7 år med dokumenterat behov. För barn i åldern 8–19 år är det endast några landsting som idag ger glasögonbidrag för standardglasögon.

Vi vill att möjligheten till glasögon för barn i skolåldern ska vara likvärdig över hela landet. Barn, oberoende av föräldrarnas ekonomi, ska kunna leva och växa upp under goda förhållanden.

Glasögon är viktigt och många gånger en förutsättning för att barnen ska kunna delta i fritidsaktiviteter och skolarbete på lika villkor

Att inte kunna se tillräckligt bra innebär en stor nackdel för att kunna följa med i skolarbetet och kan även leda till bieffekter som huvudvärk och liknande. Därför vill vi ge ett riktat bidrag till alla barn i skolåldern upp till 19 år med synnedsättning. Hjälpmedel är en rättighet och glasögon är ett hjälpmedel som är nödvändigt för att barn med synfel ska kunna leva som alla andra barn. Glasögonbidraget kan även användas till linser förutsatt att optiker har rekommenderat detta.

Enligt beräkningar finns drygt 169 400 barn/unga som antas ha behov av glasögon (Ds 2015:28). Regeringen satsar 800 kr/barn per år i sin budget. Vi vill satsa mer och satsar därför 1 200 kr per barn och år upp till 19 års ålder. Detta då vi anser att det är viktigt att ge alla barn och unga, inte bara de med föräldrar som kan betala, möjlighet att få hjälp med glasögon.

12.2.8 ÖVRIGA PRIORITERINGAR

Utöver ovan nämnda reformer satsar vi även på nationella yrkeskrav inom äldreomsorg, insatser mot brott, fler äldrevårdscentraler samt satsningar på kultur för äldre. I denna budgetmotion följer vi upp dessa viktiga åtgärder, vilka beskrivs mer ingående i partiets utgiftsområdesmotion för UO 9.

12.3 SJUKPENNING

Sverigedemokraterna värnar det trygga välfärdssamhället, inte minst för utsatta grupper. Mot bakgrund av detta vill vi öka anslagen till sjukpenningen.

Sjukpenning är pengar du kan få om du inte kan arbeta för att du är sjuk. Nivån ligger idag på knappt 80 procent av din lön, men högst 708 kronor per dag. Vi avser att höja anslaget med 1 procent motsvarande 300 miljoner kronor redan från nästa år och dubblera denna satsning från 2016.

12.4 UTSATTA FAMILJER OCH BARN

12.4.1 ERSÄTTNING TILL NARKOLEPSIDRABBADE

För de barn och ungdomar som har drabbats av narkolepsi efter vaccinationen mot svininfluensan kommer livet aldrig att bli detsamma. Deras framtid när det gäller hur skolgången kommer att gå eller huruvida de kommer kunna försörja sig eller klara sig på egen hand som vuxna är oklar. Det är då viktigt att samhället tar sitt fulla ansvar för dessa barns och ungdomars lidande nu och framöver, då även ekonomiskt. 

Det visar sig att nästan 30 personer, varav 19 barn, som fick narkolepsi efter att ha vaccinerats mot svininfluensan nekas ersättning från läkemedelsförsäkringen eftersom symptomen upptäcktes för sent. Gränsen är strikt och extrem; inom åtta månader måste symptomen komma för att vaccinet sannolikt ska vara orsak till narkolepsi. Men Läkemedelsförsäkringen utesluter inte att fall av narkolepsi orsakade av vaccinationen skulle kunna inträffa även efter åtta månader. 

Även flera medicinska sakkunniga inom området är kritiska till gränsdragningen och säger att det inte finns någon strikt medicinsk och biologisk gräns när symptom uppkommer. Symptomen vid narkolepsi är vaga och det var relativt få som kände till det tidigare. I Norge massvaccinerades en stor del av befolkningen precis som i Sverige, men där finns inte samma skarpa gräns. Där bedöms varje fall individuellt. 

Man ska komma ihåg att samhället bedrev en intensiv vaccinationskampanj där man uppmanade barn och ungdomar att vaccinera sig. Familjerna tog sitt ansvar och vaccinerade sina barn men fick i vissa fall betala ett oerhört högt pris för detta. 

Sverigedemokraterna anser att det är angeläget att de barn och ungdomar som drabbats av narkolepsi efter vaccinationen kan känna långsiktig trygghet när det gäller ersättningen. Därför bör man utreda möjligheterna till ekonomisk ersättning även för dessa barn och ungdomar som har nekats ersättning från Läkemedelsförsäkringen eftersom symptomen upptäcktes för sent. Vi anser att det är rimligt att staten tar ett samlat ansvar för att säkerställa att barnen och ungdomarna som drabbats av narkolepsi efter vaccinationen får en likvärdig ersättning. 

12.4.2 BEKÄMPA MISSBRUKET

Problem med missbruk sjunker allt längre ner i åldrarna, vilket allvarligt riskerar utslagning och ohälsa – inte bara för missbrukarna själva, utan även för anhöriga. Missbruket av alkohol, narkotika och dopning medför stora kostnader för välfärden och rättsväsendet samt kräver omfattande åtgärder på flera plan.

Obligatoriska drogtester och utbyggd skolhälsovård är viktiga verktyg till skolor för att upptäcka riskbeteenden, vilket möjliggör mer framgångsrika behandlingsinsatser. Vi vill att skolor ska tillåtas ingripa och samhället markera mot droger i större grad för att grupptrycket ska minska på elever att testa sinnesförändrande substanser. Vi anser även att ökad kompetens i beroendelära bland skolans anställda och socialtjänst är nödvändigt för att de ska kunna möta den verklighet som råder idag och därmed stå trygga i sin yrkesroll. 

Det är Sverigedemokraternas åsikt att när problem uppstår och en individ inte får den hjälp eller insats som behövs från både närmsta vänner och familj och myndigheter kommer dessa små problem att växa sig stora. När tiden går och ingen lösning uppstår kan det i värsta fall leda till missbruk av olika sorter. Det kan handla om makt, alkohol, narkotika, spel, brottsligheter och lögner. Det blir en ond cirkel där det ofta är svårt att se en lösning. 

Det är därför extra viktigt att dessa individer får insats och hjälp direkt. Vi förespråkar att det ska inrättas fler stödlinjer för hur en person som är vän, kollega eller familj med en person i missbrukscirkeln ska kunna ta sig ur detta.

12.4.3 PSYKISK OHÄLSA

Psykisk ohälsa drabbar många människor och är ett ständigt växande folkhälsoproblem i Sverige. Här ryms allvarliga tillstånd som psykoser, depressioner, stress och sömnsvårigheter. Fler förebyggande insatser, effektivare behandlingsmetoder och bättre omhändertagande skulle innebära höjd livskvalitet för patienterna och deras anhöriga, samt en stor samhällsbesparing. 

Inom psykiatrin finns idag endast ca 140 vårdplatser för barn och unga i hela Sverige och det finns landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga personer.  För att möta behovet fordras en utveckling och förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin samt fler vårdplatser.

12.4.4 VANVÅRDADE BARN

Sverigedemokraterna anser att det inte är rimligt att de barn som led av vanvård under samhällets försorg ska negligeras i den utsträckning som skett. Dessa vanvårdade barn bör medges rätt till ersättning från det offentliga. Sverigedemokraterna anslår därför extra medel för detta ändamål.

 


13. PENSIONER

13.1 AVSKAFFAD PENSIONÄRSSKATT

Sverigedemokraterna betraktar pension som uppskjuten lön. Det finns därmed varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som idag sker relativt vanliga löntagare.

Sverigedemokraternas vill helt avskaffa den extra skatten på pensionärer och budgeterar även för detta. Givet det nuvarande ansträngda ekonomiska läget kan detta genomföras helt från den 1 januari 2018. Det skulle innebära en förbättrad disponibel nettoinkomst motsvarande 430 kr per månad för en helt genomsnittlig pensionär. 

13.2 HÖJD GARANTIPENSION

För att våra satsningar ska nå de äldre som har det relativt sämst ställt väljer vi, utöver att sänka skatterna för samtliga pensionärer, även att förstärka garantipensionerna. Ambition är att garantipensionen ska höjas med åtminstone 10 procent, vilket kommer att innebära en ökning med omkring 790 kronor per månad för en ogift garantipensionär.

13.3 REFORMERAD PENSIONSBROMS

Det nuvarande pensionssystemet innehåller en balanseringsmekanism (”bromsen”) som av och till – beroende av den konjunkturella utvecklingen – slår tämligen hårt mot nuvarande pensionärer. Eftersom systemet i sin karaktär agerar väldigt nyckfullt vill Sverigedemokraterna reformera det för att göra det dels mer rättvist, dels mer förutsebart. Förslaget går i grunden ut på att inte bara nuvarande pensioner ska sänkas, utan att ”bromsen” slår även mot befintliga pensionsrätter, d v s det som nu arbetande ska leva av i framtiden. Effekten av förslaget blir att samtliga generationer får dela på smällen i sämre tider, istället för att enbart befintliga pensionärer får försämrade villkor. Annat uttryckt är förslaget ett uttryck för ett slags solidaritet över generationsgränserna.

Sverigedemokraternas samlade bedömning är att detta förslag är det enskilt minst dåliga att införa. Ett fullständigt slopande av den så kallade bromsen skulle enbart medföra att buffertfonderna sakta men säkert togs i anspråk, vilket inte skulle lösa några problem alls utan enbart skjuta dem på framtiden. Med ett dylikt förslag kommer pensionssystemet behålla sin finansiella långsiktiga hållbarhet samtidigt som nyckfullheten elimineras. 

13.4 ÖVERFÖRING AV PENSIONSRÄTTER

Idag finns det möjlighet att föra över pensionsrätter för premiepensionen till sin maka/make eller registrerad partner. Vi ser mycket positivt på denna möjlighet. Men trots att möjligheten finns så är det bara en halv procent som idag väljer att nyttja den. 

Enligt Pensionsmyndigheten är informationsbrist en möjlig förklaring. Ett annat problem som vi ser är att beloppet som förs över i dagens system minskas med 8 procent. Detta belopp fördelas mellan resterande pensionssparare genom arvsvinst och kan minska incitamenten till överföring. Motiveringen som finns för en minskning med 8 procent är att överföringarna sker nästan uteslutande till kvinnor som förväntas leva längre än män.

Sverigedemokraterna anser inte att en ekonomiskt förbättrad livssituation på ålderns höst ska straffa sig. Därför föreslår vi att avdraget på 8 procent tas bort.


14. SÄKERHET

14.1 FÖRSVARSMAKTEN

Det militära försvaret ska genomföra de insatser som riksdag och regering beslutat eller som i övrigt följer av Försvarsmaktens uppgifter. Försvarsmakten har följande uppgifter:

  • Avvisa främmande stridskrafter som kränker svenskt territorium.
  • Avgöra mot främmande stridskrafter som tränger in på svenskt territorium, varvid Försvarsmakten skall kunna möta militära intrång i hela landet, hejda dito i flera riktningar och avgöra i två riktningar samtidigt.
  • Skydda den svenska ekonomiska zonen, den samhällsviktiga infrastrukturen samt sjö- och luftfart inom svenskt territorium. Kontrollera rörelser i luften eller till sjöss inom svenskt territorium.
  • Vidmakthålla aktuell försvarsplanering för skydd av alla strategiska resurser.
  • Optimera en försvarsallians mellan Sverige och Finland om den kommer till stånd.
  • Frigöra resurser och skapa bra övningar genom försvarssamarbete i fred med alla nordiska länder.
  • Stödja andra myndigheter i fred och/eller kris.
  • Stödja svensk utrikespolitik vid gemensamma EU- eller FN-missioner utrikes.

Sverigedemokraterna yrkar på att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 utnyttja en kredit på högst 50 miljarder kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra extraordinära förhållanden föreligger.

14.1.1 UPPRUSTNING

Den dagsaktuella hotbilden är inte den viktigaste utgångspunkten när vi bedömer vårt behov av militärt försvar. Hotbilden kan snabbt förändras, däremot kan vi inte snabbt återta acceptabel försvarsförmåga. Faktiska styrkeförhållanden och värstafallscenarion måste vara underlag för vårt behov av militärt försvar.

Sverige bör efter en förstärkning av försvaret ha ett balanserat försvar med sådan styrka och sammansättning att det skapar en så hög tröskeleffekt att detta i det längsta avhåller en presumtiv angripare från anfall.

Det moderna militära försvaret är beroende av högteknologiska system för att skapa ett starkt skalskydd och därigenom avskräcka från fientligheter och påtryckningar, men det är samtidigt fortfarande beroende av folkets försvarsvilja och den enskilde soldatens mod och beslutsamhet. En stärkt försvarsvilja och en förankring av försvaret hos folket uppnås främst genom värnpliktsutbildning och starka frivilligorganisationer.

I början av 1980-talet var försvarets andel av BNP 2,9 % för att sedan sjunka till dagens 1,0 %. De minskade försvarsanslagen och stora omställningskostnaderna i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar har gjort att den svenska förmågan till territoriellt försvar idag på allvar kan ifrågasättas. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut.

I dag har tyvärr många av de svenska försvarsindustrierna utländska ägare, men fortfarande har det stor ekonomisk betydelse för Sverige att industrierna utvecklar och producerar materiel i landet. Det har även en strategisk betydelse för försvaret.

En försvarsindustristrategi bör upprättas där vi tydligt definierar våra säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel, och en svensk myndighet som upphandlar försvarsmateriel bör använda undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget på liknande sätt som andra medlemsländer som har viktig försvarsindustri.

Vidare bör Sverige återta kravet på offset (motköp) i syfte att gynna svenska SME-företag. Svenska myndigheter bör tilldela underleverantörer en god andel av kontrakten i syfte att ekonomiskt gynna viktiga innovationsföretag enligt rätten att göra så i artikel 21 punkt 4 i försvarsupphandlingsdirektivet.

Statligt finansierad FoU är väldigt viktig för försvarsindustrin och bör koncentreras mot områden där vår industri är framgångsrik. De produkter vår försvarsindustri ska konkurrera mot på världsmarknaden är så gott som uteslutande initierade med statliga FoU-anslag.

Försvarsindustrin berör cirka 30 000 jobb och sysselsätter indirekt cirka 100 000 människor. Gripen, robotar, luftvärn, u-båtar och korvetter samt rymdteknik med kommande militär tillämpning visar att de svenska vapensmedjorna inte bara har stolta anor utan även en framtid om regering och riksdag sköter frågor om upphandling och FoU klokt.

När vi köper svenskt försvarsmateriel som är producerad med hjälp av högteknologi så sker en stark ekonomisk återkoppling i samhällsekonomin. Möjligheten till kommande exportordrar för Gripen E/F är exempelvis stor och Gripen är i högsta grad en tillväxtpolitisk fråga. Exempelvis har det beräknats att de totala nettovinsterna för Gripenprojektet är 2,6 gånger högre än kostnaderna.

Armén bör bestå av såväl rörliga fältförband som territorialförsvarsförband.

En fältarmé med samövade brigader är oundgänglig om Sverige ska kunna försvaras. Med befintliga anläggningar, materiel, yrkesofficerare och kontrakterade kan två mekaniserade brigader sättas upp. Ytterligare brigader bör sättas upp successivt när försvarsförmågan återtas med målet att år 2027 ha sju mekaniserade brigader. Bemanning av dessa måste i så fall ske med en blandning av kontrakterad och värnpliktig personal.

Territorialförsvarsförband skapas ur de nationella skyddsstyrkorna/hemvärnet och kan utgöras av lokalt rekryterade värnpliktiga och frivilliga soldater med minst GMU och kort mobiliseringstid.

Marinen har ett behov av såväl en förstärkt regional indelning som förnyade materielsystem på sikt. Vi föreslår därför att Marinbas Öst (Berga), Marinbas Väst (Göteborg) samt Härnösand och Fårösunds Marindetachement sätts upp.

Marinbas Öst (Berga alternativt Vaxholm) bör sättas upp för att utbilda till amfibiebrigader. Amfibiebrigaderna bygger på värnplikt och dubbel organisation (freds-/krigsorg.) medan övriga marinen bygger på anställda och kontrakterade.

Jämte Skaraborgs flygflottilj (F 7 Såtenäs), Blekinge flygflottilj (F 17 Kallinge) och Norrbottens flygflottilj (F 21 Luleå) bör Upplands flygflottilj (F 16 Uppsala) sättas upp. Flygvapnet bygger på anställda och kontrakterade. BAS 90-systemet bör återskapas. Skydd genom spridning är kostnadseffektivt och ger ett stort strategiskt värde.

Sverigedemokraternas uppfattning är att anskaffning av ytterligare JAS 39 Gripen E/F ska förberedas inom snarast möjliga och rimliga tid med en målbild om 200 Gripenplan på sikt. En utveckling av flygvapnets kapacitet är nödvändig för att kunna möta den nivå som andra flygvapen i vårt närområde kommer att ha om några år. Antalet krigsplacerade stridspiloter är en nyckelfaktor för vår försvarsförmåga och därför krävs det att vi också ökar rekryteringen av antalet nya stridspiloter.

Ett effektivt luftvärn är en av de största bristerna i den befintliga krigsorganisationen. Enligt vår mening är luftvärnet så viktigt för Sveriges försvarsförmåga att modernt långräckviddigt luftvärn måste anskaffas redan under den nuvarande försvarsinriktningsperioden.

FRA är i tider av nya hotbilder och ökad terrorism en första försvarslinje och det är viktigt att FRA har möjlighet att teknikutveckla för att kunna upptäcka utländska förhållanden som utgör ett hot mot vår nation eller mot enskilda svenska medborgare.

Försvarsunderrättelsedomstolen och Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten ska garantera att den personliga integriteten inte hotas på ett orimligt sätt när signalspaningen söker nya metoder att fånga säkerhetshot.

Försvaret och Försvarets materielverk är i behov av forskningsbaserad kunskap. FOI är därför nödvändigt för en självständig utveckling av vår försvars- och säkerhetspolitik.

Den svenska modellen där bestämda myndigheter har krisberedskap på sitt verksamhetsområde och där regeringen har nationellt områdesansvar, länsstyrelserna regionalt och kommunerna lokalt är en effektiv modell. Jämte områdesansvaret finns sektorsansvar. Det är viktigt att MSB:s utredande och samordnande roll inte tar över de faktiska utförarna av krisberedskap och krishantering.

Försvarsmakten bör upprätthålla en tätare kontakt med det civila regionala och kommunala områdesansvaret.

Olika elkraftskonsumenter är olika beroende av säker el. För samhällsviktig verksamhet kan oacceptabla konsekvenser uppstå snabbt vid elavbrott. Med hjälp av modern styrteknik kan olika användare sättas i prioriteringsordning vid brist på el. Forskning visar att särskilda reservkraftnät med viss radie är kostnadseffektiva när det finns flera samhällsviktiga verksamheter nära varandra. Regeringen bör utreda reglering och planering av särskilda reservkraftnät i våra residensstäder.

14.1.2 OMPRIORITERING

Sveriges försvarspolitik ska fokusera på försvaret av Sverige. Genom att stärka vårt eget försvar, genom att fullt ut verka för ett nordiskt försvarssamarbete och genom partnerskapet för fred med Nato tar Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar. Försvarsmakten ska inte delta i Nordic Battlegroup. Sverige ska inte heller utlova ensidiga solidaritetsgarantier.

14.1.3 NORDISKT SAMARBETE

Sverigedemokraterna är mycket positiva till de steg som tagits avseende samarbete och samverkan mellan de nordiska länderna vad gäller försvarssystem. Det framstår som mycket tydligt att det finns betydande ekonomiska skalfördelar att uppnå med ytterligare integrering av de nordiska ländernas försvarssystem. Sverigedemokraterna vill ta ytterligare initiativ på dessa områden och vill på sikt inrätta svensk-finsk försvarsallians med ömsesidiga förpliktelser och garantier. I grunden beror givetvis inte en dylik kraftfull inställning på ekonomiska skalfördelar utan snarast på en att det inom de nordiska länderna finns en uppfattning om gemenskap, solidaritet samt vilja att just biträda varandra – även med militär trupp – i händelse av ofred. Sverigedemokraterna har en sådan uppfattning.

14.1.4 NEJ TILL NATO

Det finns inte tillräckliga skäl att vi ska ansluta oss till Nato. Nato har förvisso historiskt löst många svåra uppgifter; inte minst har man besegrat det kommunistiska Sovjet genom kapprustning. Sverige har dock sedan andra världskriget spelat en faktisk roll som en alliansfri och militärt stark fredsbevarande nation.

I Sveriges partnerskap med Nato bör det finnas konkreta planer för såväl vilket bistånd Sverige ska lämna vid angrepp mot ett eller flera Natoländer som lika konkreta planer över den hjälp vi kan vänta av Nato vid angrepp på Sverige. För att kunna avtala och skapa ett konkret partnerskap med Nato så måste Sverige äga en militär kapacitet som är avsevärt mer utvecklad än den nuvarande.

14.1.5 ALLMÄN VÄRNPLIKT

Sverigedemokraterna förespråkar ett återinförande av den allmänna värnplikten. I ett första steg budgeteras för att 8 400 ungdomar tas ut för genomförande av grundläggande militär utbildning (GMU). Målsättningen är att hälften av dessa vid godkänd utbildning ska kontrakteras för krigsplacering vid brigaderna. På lång sikt är målsättningen att huvuddelen av de unga männen i varje årskull ska genomföra värnplikt.

Syftet med en återinförd värnplikt är i första hand att ge Försvarsmakten den personalförsörjning som behövs för att kunna lösa sin yttersta uppgift: att värna rikets territoriella integritet. Den sysselsättningsskapande effekten bör dock inte negligeras i sammanhanget, utan kan snarare ses som ett slags bonus. Dels skapas sysselsättning för tusentals ungdomar varje år, vilket givetvis bidrar till att stävja den väldigt höga ungdomsarbetslösheten. Dels har värnplikten även en fostrande aspekt där viktiga egenskaper som ansvar, mognad och social kompetens utvecklas, vilket ökar de ungas anställbarhet.

När över 8 000 företagsledare tillfrågades gällande varför yngre människor har svårare att få jobb än äldre lyftes negativ inställning, oförmåga att passa tider samt ren ovilja till arbete fram. Kort och gott har det skett en attitydförändring sedan unga män slutade att göra militär tjänstgöring.

Värnplikten fungerar till yttermera visso som en ypperlig arena för att motverka segregation, då personer med olika bakgrund och socioekonomisk status får mötas och tvingas samarbeta för att lösa svåra uppgifter under tuffa förhållanden.

14.1.6 KRAFTIGT STÄRKT FÖRSVARSFÖRMÅGA

Trots ivrigt prat från flera andra partier om vikten av att stärka den militära kapaciteten är det inget annat parti som orkar ta krafttag. På sin höjd föreslås symboliska anslagshöjningar som i bästa fall kompenserar för inflationen. Sverigedemokraterna avsätter totalt 18 miljarder kronor under budgetperioden (utöver regeringens förslag) för att stärka vår förmåga.

14.2 RÄTTSVÄSENDET

14.2.1 SATSNING PÅ POLISEN

Det arbete som inleddes 2006 med att öka polisens numerär från cirka 17 500 poliser till 20 000 var lovvärd. Men på grund av den snabba befolkningsökningen, som en följd av hög invandring, har antalet poliser i relation till befolkningen sedan 2010 minskat och är snart utraderad. Fler poliser är en förutsättning för att polisen både ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten och även finnas tillgängliga för medborgarna.

Sverigedemokraterna vill därför göra en rejäl satsning på fler poliser och dessutom säkerställa att polisens relativa antal inte minskar på sikt: Vi budgeterar för att utbilda 7 000 fler poliser fram till och med 2021. Rikttalet bör vara 250 poliser per hundra tusen invånare. Poliser ska efter 2021 utbildas i den takt som krävs för att säkerställa detta rikttal. Fördelen med ett sådant rikttal är en stabilitet för polisväsendet som därmed garanterat bibehåller sitt relativa antal och medborgarna garanteras en stark och närvarande polis.

Resurstillskottet ska säkerställa att polisen kan bekämpa den organiserade brottsligheten och öka sin närvaro i kriminellt belastade förorter. Polisen ska även öka sin närvaro i landsorten och i mindre städer. Någon form av minimibemanning lokalt bör utredas så att vi inte möts av stängda polisstationer och långa inställelsetider i glesbygden.

Vi budgeterar även för en förstärkt polis i allmänhet. För många poliser är arbetssituationen ansträngd. Lönerna är fortsatt relativt låga framförallt för polisassistenter. Arbetstidsavtal har gjort situationen för dem som jobbar skift sämre och omorganisationen kräver resurser. Dessutom behöver polisen förbättra sina it-system och vidta andra åtgärder. Vi anslår därför ytterligare 500 miljoner kronor generellt till polisen för att möjliggöra förbättrad arbetsmiljö, större utrymme för löneutveckling och en utvecklad polisverksamhet.

Utöver det satsar vi 300 miljoner kronor på att minska den administrativa bördan på poliserna genom fler civilanställda. De frigjorda resurser detta medför ska gå till att förstärka gränspolisen för att på ett mer omfattande sätt kunna lagföra illegala invandrare. Dessutom bör frigjorda resurser gå till arbetet mot organiserad brottslighet samt större närvaro på gator och torg.

Slutligen budgeterar vi för att återinföra beredskapspolisen. Beredskapspolisen omfattades innan det lades ner av cirka 1 500 man som med mycket kort varsel kunde sättas in som förstärkning till den ordinarie polisen. Bara i Stockholmsområdet kunde de vid särskilda händelser sätta in 300 man på under två timmar.

Vid en terrorattack eller större händelse så kan detta vara helt avgörande för att säkra tryggheten för befolkningen.  Polismyndigheter runt om i landet skickade begäran till Rikspolisstyrelsen om att få använda beredskapspolisen, men utan framgång eftersom Rikspolisstyrelsen avslog i stort sett alla ansökningar som kom. När beredskapspolisen sedan avvecklades anfördes det låga utnyttjandet som ett av skälen, och detta trots att det var Rikspolisstyrelsen som själv avslog ansökningarna.

Enligt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) så uppgår kostnaderna som belastat detta anslag till mellan 10 miljoner kronor och 20 miljoner kronor årligen. Polishögskolan uppgav exempelvis kostnaden för omgång 2007–2009 till 15 miljoner kronor.

Med tanke på de kravaller som utspelas sig exempelvis i Husby och andra utanförskapsområden de senaste åren, som totalt dränerat polisen på resurser, liksom risken för terrorattacker, inte minst med tanke på den okontrollerade massinvandringen, så tycks behovet vara större än någonsin för en förstärkningsresurs till polisen. Vi budgeterar därmed för att återinföra beredskapspolisen till en kostnad på 15 miljoner kronor per år.

14.2.2 VITTNESSKYDD

Många av de medborgare som sätter sig i vittnesbåset är idag utsatta och de vittnar alltför ofta med fara för sitt eget liv. Rättsväsendet har inte förmått hantera den organiserade brottslighetens grenar som spridit sig ända in i rättssalen. Vittnestrakasserier blir allt vanligare och antalet vapen som smugglas in i svenska domstolar är alarmerande.

Övergrepp i rättssak är ett mycket allvarligt brott då det inte bara riktar in sig mot individer utan utgör ett hot mot rättsstaten, och i slutändan mot det demokratiska statsskicket. Sverigedemokraterna vill se ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet. Det handlar om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. På senare tid har även de juridiska ombuden fått motta hot, trakasserier och rena våldsdåd från kriminella nätverk. Även här förordar vi ett ökat skydd och budgeterar 25 miljoner kronor för ändamålet.

Vi vill även att permanenta säkerhetskontroller ska införas i anslutning till domstolsentréer i förebyggande syfte. Ett genomförande av förslaget innebär att entréer måste byggas om och att viss teknisk utrustning måste införskaffas. Betydligt fler ordningsvakter kommer också att behövas. Därför stärker vi anslaget till Sveriges Domstolar med 168 miljoner kronor som ska täcka ombyggnation och extra säkerhetspersonal.

14.2.3 STATLIGT ANSVAR FÖR SKADESTÅND TILL BROTTSOFFREN

Idag kan en person som döms för ett brott dömas att betala skadestånd till brottsoffret. Dock finns ett stort problem i det att brottsoffret självt, med Kronofogdemyndighetens hjälp, måste kräva gärningsmannen på det utdömda beloppet.

Om gärningsmannen inte betalar är det upp till offret att vända sig till sitt försäkringsbolag i ett försök att få ersättning. Fungerar inte detta ska brottsoffret självt ta kontakt med Brottsoffermyndigheten. Här ska offret skriftligen ansöka om att få det som kallas brottsskadeersättning, vilket kan skilja sig från det skadestånd personen i fråga blivit tilldömd.

Denna procedur, där offret återigen måste förklara sig och vädja till gärningsmannen, utgör ytterligare en förnedring och ett ifrågasättande av offret. Dessutom finns ingen garanti för att offret får den ersättning som en domstol en gång beslutat.

Sverigedemokraterna vill istället se ett system där staten betalar ut det utdömda skadeståndet till brottsoffret och därefter kräver in pengarna från gärningsmannen. Detta skulle innebära att offret så snart domslutet vunnit laga kraft får sitt skadestånd, samtidigt som staten tar hand om vidare behandling och kontakt med gärningsmannen.

Vi menar att det är ett system som bör vara självklart i en rättsstat. Vårt förslag skulle minska frustrationen och det onödiga lidande som åsamkas brottsoffer på grund av dagens system för skadeståndsutbetalningar.

Sverigedemokraterna vill även stärka stödet till landets alla brottsofferjourer som gör ett fantastiskt arbete med att stödja och hjälpa de medborgare som har fallit offer för brottslingars gärningar. 

14.2.4 STRAFFSKÄRPNING

Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar för vålds-, sexual- och stöldbrott samt brott kopplad till organiserad brottslighet. Detta innebär inte minst en rejäl höjning av miniminivåerna eftersom svenska domstolar oftast dömer i nedre delen av straffskalan, riktiga livstidsstraff, kraftigare skärpningar vid upprepad brottslighet och borttagen så kallad mängdrabatt.

Sverigedemokraterna vill införa en princip om ”tredje gången gillt” för vålds-, sexual- och stöldbrott som resulterat i fängelsedom (också villkorlig sådan). Denna princip innebär att den person som för tredje gången inom en viss period fälls för sådan brottslighet per automatik bör dömas i den övre fjärdedelen av lagens maxstraff. Detta minskar utrymme för domstolarna att döma ut för låga straff.

Sverige tillämpar så kallad tvåtredjedelsfrigivning vilket innebär att den kriminelle automatiskt blir villkorligt frigiven efter att två tredjedelar av straffet avtjänats på anstalt. Detta skapar en stor diskrepans mellan den allmänna rättsuppfattningen och den lagstiftning som finns. För att öka förståelsen för svensk lagstiftning och för att försvåra för en kriminell livsstil vill Sverigedemokraterna avskaffa den automatiska frigivningen efter två tredjedelar.

Sverigedemokraterna anser inte att det är rimligt att en utländsk medborgare som begått ett brott ska belönas med uppehållstillstånd och på sikt svenskt medborgarskap. Tyvärr är det dock så att utlänningar i Sverige idag många gånger får stanna i landet trots att de begått grova brott och trots att lagen medger utvisning. Detta för att utvisningsprövning inte är obligatorisk och för att dagens lagstiftning och rättspraxis verkar bry sig mer om förövare än om samhälle och brottsoffer. I de fall där utvisning döms ut så rör det sig ofta om en kortare tidsperiod.

En person utan svenskt medborgarskap ska inte få förmånen att stanna i Sverige om personen i fråga inte kan eller vill respektera våra lagar och regler. Det bör därför vara obligatoriskt att alltid pröva frågan om utvisning när en utlänning begått ett brott i Sverige. Vi anser vidare att endast om det föreligger synnerligen starka skäl ska en utlänning, som blivit dömd för ett brott som kan leda till utvisning, kunna undgå att utvisas.

Svensk domstol bör inte tillmäta någon större vikt till utlänningens levnadsomständigheter, eller hur länge utlänningen vistats i Sverige, när frågan om utvisning behandlas. Inte heller bör en utlänning som begått grova eller upprepade brott i Sverige få stanna på grund av flyktingstatus. 

För att kunna kontrollera att utvisade individer inte kommer åter till Sverige under annan identitet ska foto, fingeravtryck och DNA-prov tas och lagras i minst 80 år i ett register som alla nya immigranter ska kontrolleras mot. Återfinns en person i detta register ska denna omedelbart frihetsberövas och en ny utvisning ska snarast utföras.

Det är inte rimligt att vårt land som praxis åtar sig ansvaret att straffa individer som inte är svenska medborgare. Därför anser vi att när en utlänning blir dömd till fängelse med efterföljande utvisning ska Sverige sträva efter att straffet ska avtjänas i den dömdes hemland eller i annat anvisat land. Sverige ska därmed arbeta för att upprätta avtal med andra länder för att möjliggöra detta.

14.2.5 UTÖKADE RESURSER

Sverigedemokraterna begriper att lagändringar och straffskärpningar inte är tillräckliga för att motverka kriminaliteten. I grunden behövs även kraftfullare resurser. Av den anledningen vill vi stärka de rättsvårdande myndigheterna och anslår därför högre anslag, utöver polisorganisationen beskriven ovan, till bland andra Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården.

14.2.6 ORGANISERAD BROTTSLIGHET

Sverigedemokraterna vill intensifiera kampen mot den organiserade brottsligheten genom införandet av en svensk variant av de så kallade RICO-lagarna, som tillämpats framgångsrikt i USA. Dessa lagar gör det bland annat lättare att döma gärningsmän enbart genom bevis att de deltagit i maffialiknande verksamhet. 

14.2.7 TERRORISMBEKÄMPNING

Terrorism och extremism utgör allt större hot – både i omvärlden och i Sverige. FN:s säkerhetsråd har konstaterat att terrorhotet kommit att bli alltmer utbrett och att antalet terrordåd ökar. Säkerhetsrådet har även uttryckt en allvarlig oro över att personerna använder sin extremistiska ideologi för att främja terrorism.

Sverigedemokraterna vill se krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens viktigaste uppgifter.

Sverigedemokraterna vill införa en rad åtgärder: Förbjuda propaganda för terrorism, straffa varje form av deltagande i eller stöd till terroristorganisationer, skärpa straffen för terroristbrott, frånta terrorister deras medborgarskap, tillåta hemlig dataavlyssning, tillåta signalspaning vid förundersökningar, ta bort sekretesshinder för underrättelseverksamheten i olika myndigheter. Därmed ökar vi Säkerhetspolisens anslag för att möjliggöra mer personal, effektivare informationsutbyte mellan FRA och Must samt ökade resurser till personskyddet.

14.2.8 GRÄNSSKYDDET OCH ORGANISERAT TIGGERI

Ur ett EU-perspektiv är det främst den organiserade brottsligheten som har kunskap och resurser att bedriva sin brottsliga verksamhet över gränserna. Vår medverkan i det EU där man förbjuds ha uppsikt över sina gränser har medverkat till att den organiserade brottsligheten fått fäste och brottsligheten ökat, vilket regeringen erkände i en proposition där de skriver: ”De kriminella nätverken breder ut sig och blir allt fler. Brottsligheten har också blivit mer internationell, bland annat till följd av Sveriges medlemskap i EU och inträde i Schengensamarbetet.”

Samtidigt har tullens resurser minskat och dess rättigheter att kontrollera gränsen urholkats. På en tioårsperiod har tullens personal minskat med 20 procent och antalet kontroller rasat med 76 procent.

Sverigedemokraterna vill se ett Europa där det är lätt att resa, turista och uppleva varandras länder.

Dock medför den transnationella brottsligheten att tryggheten i våra olika länder minskar. För att skydda våra medborgare och andra från människohandel, inbrott, droger och hitrest brottslighet vill vi se ett återupprättat gränsskydd. Tullen stärks för att möjliggöra mer personal och resurser avsätts för ytterligare en mobil scanner vid gränspassagerna. Dessutom utrustas och utbildas gränsskyddspersonal med vapen.

 

15. INVANDRING

15.1 BISTÅND SOM GÖR NYTTA – MED DE MEST UTSATTA I FOKUS

Sverigedemokraterna vill se ett bistånd som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån deras grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Vi vill ha ett tydligt fokus på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska stå i centrum.

Vi vill se ett ansvarsfullt bistånd där varje satsad krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Vi nöjer oss inte med en kvantitativ målsättning utan fäster större fokus vid kvaliteten och ett bistånd som är inriktat på effektivitet och resultat med de mest utsatta människorna i fokus. Det långsiktiga målet med bistånd måste vara att länder utvecklas till den grad att de inte längre behöver något bistånd. Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, en större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och på färre inriktningar kan vi effektivisera utvecklingsbiståndet och år 2016 ha en biståndsram på 0,75 % av BNI, vilket är i linje med FN:s rekommendationer. Genom att vi lägger mindre pengar på avräkningar för flyktingmottagning i Sverige och genom att vi prioriterar bistånd till de mest utsatta och fattiga kan vi trots den minskade ramen göra ökningar till flera viktiga områden såsom flyktinghjälp, humanitärt bistånd, vatten, sanitet och jordbruk.

15.2 HUMANITÄRT BISTÅND – FLYKTINGHJÄLP

Konflikter, naturkatastrofer och andra humanitära kriser kan förorsaka stor förödelse för ett land under en lång tid. Det är för oss en självklarhet att Sverige generöst och efter bästa förmåga ska bidra vid sådana katastrofer. De humanitära behoven är något som ökat de senaste åren på grund av flera humanitära katastrofer, inte minst den i Syrien och dess grannländer. Enligt UNHCR har över 4 miljoner människor tvingats fly från Syrien till närliggande länder. Behoven är enorma och UNHCR har endast finansiering för en liten del av behoven. Därtill kommer att 7,6 miljoner syrier för närvarande är internflyktingar och att 12,2 miljoner, över hälften av landets befolkning är i behöv av humanitär hjälp. I grannlandet Irak har 2 miljoner människor tvingats lämna sina hem och befinner sig på flykt i och utanför landet. Även World Food Programme (WFP) lider brist på resurser och har fått halvera sitt matbistånd i till flyktingar i krisens närområde. De väpnade konflikter som ger upphov till flyktingströmmarna ser inte ut att avta utan snarare förvärras, och 2016 ser ut att kunna bli ett år då antalet flyktingar i världen ökar ytterligare.

Med vetskapen om att det för varje satsad krona går att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige anser Sverigedemokraterna det vara en varken klok, rättvis eller human flyktingpolitik som i dagsläget bedrivs där de stora ekonomiska resurserna läggs på flyktingmottagning i Sverige. Nuvarande regering budgeterar 2016 för avräkningar på runt 8 miljarder för flyktingmottagning i Sverige samtidigt som man bidrar med 715 miljoner, mindre än en tiondel så mycket till UNHCR. Genom en ansvarsfull flyktingpolitik där vi prioriterar kvotflyktingar genom UNHCR räknar vi med att successivt kunna minska kostnaderna för mottagande av asylsökande. Därmed kan vi minska avräkningarna från biståndet med 90 % och i istället satsa 9 miljarder på flyktinghjälp i krisområdenas närhet. Detta innebär att vi kan stärka viktiga organisationer som UNHCR, WFP, Unicef, Världsbanken samt lokala organisationer och aktörer inne i exempelvis Syrien och Irak för att nå fram till utsatta internflyktingar. 

15.3 ASYLINVANDRING

Situationen i Sverige har i och med den nuvarande flyktingkrisen ställts på sin spets. Migrationsverkets kalkyler om 74 000 asylsökande kommer med all sannolikhet att spricka då det redan i år anlänt 65 000 asylsökande. I Migrationsverkets system finns nu över 100 000 människor inskrivna, vilket är ett nytt rekord. Denna utveckling har Sverigedemokraterna som enda parti förutspått och vi är också det enda parti som har humana och realistiska lösningar.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att asyl ska beviljas i det första säkra område en flykting når. Därför vill vi ställa tydligare krav på att förstalandsprincipen följs och kombinera detta med skärpt gränsbevakning, inte minst vid Öresundsbron och färjehamnar. På så sätt beräknar vi kunna minska asylinvandringen med omkring 95 % i princip omedelbart. Samtidigt vill vi återgå till att endast bevilja temporära uppehållstillstånd, införa en princip om säkra länder och genom direktiv till Migrationsverket avbryta all praxis som per automatik ger uppehållstillstånd till sökande från vissa länder utan större prövning. Tillsammans med ovan nämnda reformer skapar detta en tydlig signalpolitik som leder till att färre anser det lönt att försöka ta sig till Sverige. I praktiken är vår målsättning att allt flyktingmottagande i Sverige ska ske genom UNHCR:s vidarebosättningssystem där kvoten regleras av vår mottagningsförmåga. I dagsläget innebär det att vi räknar med att lite mer än dubblera vårt åtagande till 4 000 flyktingar per år.

15.4 ANHÖRIGINVANDRING

Det finns tillfällen då familjer splittras eller kärlek uppstår över nationsgränser. Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. Samtidigt inser vi att dagens kravlösa och svagt reglerade anhöriginvandring belastar det svenska samhället bortom rimliga proportioner. Vi är således öppna för anhöriginvandring och familjeåterförening, men anser att detta bör följa ett väluppbyggt regelverk samt att ansvaret för den invandrades försörjning och omsorg bör ligga på anknytningspersonen, inte den svenska staten.

Sverigedemokraterna ställer sig i grunden positiva till Europeiska rådets direktiv om rätt till familjeåterförening som formulerat rimliga förslag till välformulerade regelverk. Vi vill reformera de svenska reglerna i enlighet med direktivet, vilket innebär att

  • anknytningspersonen har en gällande sjukförsäkring som täcker alla de risker som svenska medborgare täcks av i egenskap av medborgare och som omfattar såväl anknytningspersonen själv som dennes familjemedlemmar,
  • anknytningspersonen har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv samt för dennes familjemedlemmar för att undvika att en anhöriginvandrare behöver nyttja försörjningsstöd,
  • anknytningspersonen kan uppvisa en bostad som anses normal för en familj av jämförbar storlek och som uppfyller gällande bestämmelser om säkerhet och sanitära förhållanden,
  • Sverige har rätt att kräva att en tredjelandsmedborgare följer olika integrations- eller introduktionsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning.

15.5 ARBETSKRAFTSINVANDRING

Sverigedemokraterna vill modernisera nuvarande regler för arbetskraftsinvandring genom att införa ett så kallat blåkortssystem. De uppehållstillstånd som beviljas arbetskraftsinvandrare i enlighet med blåkortssystemet ska alltid vara temporära.

Blåkortssystemet är Sverigedemokraternas förslag till implementering av det europeiska blåkortsdirektivet. Direktivet ställer krav på införandet av ett system som ger en tredjelandsmedborgare rätt att ansöka om ett så kallat blåkort, givet att den sökande kan

  • uppvisa en bruttoårslön jämte anställningskontraktet som är minst en och en halv gång större än den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige samtidigt som alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant branschpraxis är uppfyllda,
  • visa upp en handling som styrker att de villkor som enligt nationell lag gäller för utövande av det reglerade yrke som anställningskontraktet åsyftar är uppfyllda samt visa upp handlingar som styrker relevanta högre yrkeskvalifikationer för det yrke eller bransch som specificeras i anställningskontraktet, när det gäller oreglerade arbeten,
  • visa upp bevis som styrker innehav av en sjukförsäkring täckandes alla risker som normalt täcks för medborgare i Sverige.

Ovanstående är dock endast minimikrav. Direktivet ger varje medlemsstat rätt att ytterligare reglera arbetskraftsinvandringen genom att dels införa kvoter, dels undersöka situationen på den befintliga arbetsmarknaden och pröva om inte den lediga platsen kan tillsättas med nationell arbetskraft.

Rätt att avslå en ansökan finns givetvis då villkoren inte uppfylls. Det finns också om arbetsgivaren tidigare har påförts någon form av sanktioner eller om handlingarna som ligger till grund för ansökan har förvärvats på bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Slutligen finns rätt att avslå ansökan även i de fall ett avslag kan motiveras med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning eller folkhälsa. Därutöver finns en möjlighet att återkalla ett blåkort om villkoren inte längre uppfylls, om innehavaren inte har tillräckliga medel för att försörja sig själv och eventuella familjemedlemmar utan att nyttja det sociala trygghetssystemet, om innehavaren ansöker om försörjningsstöd eller med hänsyn tagen till rikets säkerhet, allmänna ordning eller folkhälsa.

Sverigedemokraternas blåkortssystem nyttjar de möjligheter direktivet ger till striktare regleringar. Det resulterande regelverket möjliggör ett mottagande av uteslutande högkvalificerad arbetskraft.

Utöver blåkortsdirektivet ska det inte förekomma någon generell arbetskraftsinvandring från tredjeland.

15.6 FRI RÖRLIGHET INOM EES

EU-medborgare kan idag relativt enkelt röra sig inom unionens gränser. Detta är i grunden bra, men med vissa undantag. Den generella rörligheten bör justeras på så vis att EU-medborgare kan vistas i Sverige i upp till en månad istället för nuvarande tre, utan att ansöka om tillstånd därtill. För svenskt vidkommande bör detta inte appliceras på de nordiska länderna, där nuvarande höga grad av rörelsefrihet bör kvarstå.

En EU-medborgare som önskar stanna i Sverige längre tid än en månad ska då uppfylla vissa villkor. Han eller hon ska:

  • bedriva verksamhet som anställd eller som företagare eller delta i utbildning i landet, ha stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel
  • visa upp bevis som styrker innehav av sjukförsäkring som täcker alla de risker som normalt täcks för medborgare i Sverige.

Uppfylls inte villkor enligt ovan ska Sverige ha rätt att neka uppehållsrätt.

Det bör också förtydligas i Schengenavtalet att medlemsländer har rätt att införa viseringstvång gentemot andra medlemsländer, om invandringen från det medlemslandet inte kan sägas i tillräckligt hög utsträckning ha uppfyllt kriterierna enligt ovan.

15.7 SKÄRPT TILLGÅNG TILL TRYGGHETSSYSTEM FÖR ICKE EES-MEDBORGARE

Sverigedemokraterna vill i liket med flertalet andra västländer skärpa tillgången och rättigheterna till de generella välfärds- och trygghetssystemen för icke-medborgare. I länder som Danmark, Storbritannien, Schweiz, Kanada och Australien har individer som inte är medborgare begränsade tillgångar till bland annat socialförsäkringssystem och försörjningsstöd; åtminstone under en inledande period. I Sverige är idag så inte fallet, vilket accentuerar Sveriges tämligen extrema och unika hållning avseende invandringspolitik, i vart fall i en internationell kontext. Sverigedemokraterna vill omgående låta tillsätta en utredning för att studera jämförbara länders system och komma med rekommendationer, med direktivet att föreslå lämpliga begränsningar för icke EES-medborgares tillgång till socialförsäkringssystem samt till försörjningsstöd. Detta skulle kunna medföra att garantinivån i socialförsäkringssystemen för icke EES-medborgare avskaffades, vilket skulle innebära att andra staters medborgare måste kvalificera sig till trygghetssystemen genom att själva arbeta och kunna påvisa en egen taxerad inkomst. Rent ekonomiskt skulle ett sådant förslag minska kostnaderna för Sveriges unikt höga invandring samtidigt som det skulle skicka en kraftig signal att man innan man kräver sin rätt först måste göra sin plikt, det vill säga arbeta och betala skatt.

15.8 MODERSMÅLSUNDERVISNING

Modersmålsundervisningen främjar inte assimileringen till det svenska samhället och dess effekter för inlärning av det svenska språket är tveksamt. Kommunerna eller staten bör inte stå för kostnaderna för modersmålsundervisningen då det är ett intresse för den enskilda familjen. För närvarande är det kommunerna som finansierar modersmålsundervisningen men vi yrkar på att skollagen ändras så att ingen tvingande lag föreskriver obligatorisk modersmålsundervisning, undantaget för de nationella minoritetsspråken. I samband med detta minskar vi statsbidragen till kommunerna med motsvarande kostnad.

Det innebär att det blir frivilligt för kommunerna att erbjuda modersmålsundervisning, men att kommunerna också får finansiera det till 100 procent.

15.9 SLOPANDE AV INTEGRATIONSPOLITIKEN

Med Sverigedemokraternas realistiska inriktning på invandringspolitiken kommer behovet av en aktiv och kostsam integrationspolitik att upphöra. Med hanterbara volymer samt en mer behovsanpassad politik kommer integrationsprocessen att ske per automatik och mer naturligt. Detta innebär att integrationspolitiken i nuvarande form helt ska slopas.

Sverige ska fortsätta erbjuda språkundervisning samt obligatorisk samhällsorientering för nyanlända invandrare.

15.10 AVSKAFFAD SUBVENTIONERAD VÅRD AV TILLSTÅNDSLÖSA INVANDRARE

Sverige är ett öppet och tolerant land och ska så förbli. Uppehållstillstånd ska beviljas såväl av arbets- eller studieskäl som till anhöriga och flyktingar. Samtidigt behövs tydlighet gällande vilka regler som gäller. Inte minst är det viktigt att realisera de avvisnings- och utvisningsbeslut som tagits.

Sverigedemokraterna är av meningen att det är en kontraproduktiv satsning att subventionera vård för personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd, då det kan eskalera till att fler och fler tar sig till Sverige på sätt som inte är säkra genom exempelvis flyktingsmuggling. Utfallet blir då att vi får fler illegala som lever i missförhållanden i Sverige, att fler väljer att ta osäkra vägar hit och därmed även riskerar sina liv.

Att människor som vistas här i Sverige utan tillstånd ska få ta del av den svenska skattesubventionerade hälso- och sjukvården är inget som Sverigedemokraterna anser vara rimligt. En viktig princip för oss Sverigedemokrater är dock att ingen ska nekas akut eller omedelbar vård i Sverige på grund av medborgarskap.

OCH UTVISNINGSBESLUT SOM TAGITS.


16. KULTUR

16.1 KULTUR, MEDIER, TROSSAMFUND OCH FRITID

För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen skall vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa.

Vi eftersträvar särskilt att göra kulturen lätt att nå för barn, gamla och funktionshindrade. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att värna, vårda och visa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle som formats i landet och vi ännu lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling.

Vi satsar i den här budgeten på ett breddat kulturfokus. Kultur och folkhälsa genom friluftsliv, idrott och kultur i vård och omsorg. Tillgänglighet till – och vård av – kulturarvets former och kulturmiljöer. Kulturell hänsyn i samhällsplanering och kultur från vaggan till graven. Även den samiska kulturen får ett efterlängtat uppmärksammande i och med nya satsningar.

Satsningar görs också på insatser som är ägnade åt att bevara och levandegöra det svenska kultur- och naturarvet. Vidare anser vi det viktigt att kulturen kommer nära medborgarna och stödjer därför ansatser som syftar till att fördela kulturen något mindre centraliserat och något mer regionalt och lokalt. I detta ligger även satsningar på barn, unga och funktionshindrade. Vi anslår extra medel till friluftslivet och för att permanenta elitidrottsatsningen, och vi tillskjuter medel till idrott för äldre. Anslagen till idrotten skall även inrymma pris- och löneomräkning. Vi satsar också på att öppna och tillgängliggöra museer för fler, samt ställer oss bakom en förstärkt tillgång till kultur- och musikskolor över landet.

   Av principiella skäl och i tider av snävt reformutrymme sänker vi däremot anslag som inriktar sig på mångkultur och delvis samtidskultur. Dessutom minskar vi anslagen till organisationer som baseras på kön och etnicitet. Vidare ser vi det som självklart att föreningar som uppbär någon form av offentligt stöd också är öppna för allmänheten. Därutöver minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar.

Bland våra kulturpolitiska satsningar vill vi i år främst lyfta fram följande.

16.2 KULTUR I VÅRD OCH OMSORG

Kultur har idag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska, och jämte kulturens inneboende egenvärde, kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar till exempel att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Svensk forskning på området bedrivs idag vid Karolinska Institutet och Centrum för kultur och hälsa, ett tvärdisciplinärt forskningscentrum vid Göteborgs universitet. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit linjen att landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper genom att premiera fortsatt forskning och utveckling på området och genom konkreta verksamheter i stil med Kultur på recept. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi i årets budget medel för ett stimulansbidrag till landstingen.

För att sätta frågan i ett nordiskt sammanhang, så har Norge sedan tidigare ett riktat nationellt stöd, Kulturelle spaserstokken, vilket fördelar bidrag till kulturverksamhet inom äldreområdet. Målen med denna satsning är att sörja för högkvalitativ konst och kulturförmedling till äldre, ge förutsättningar för ett utökat samarbete mellan kulturen och vård- och omsorgssektorn, samt säkerställa att ett brett kulturutbud finns tillgängligt för äldre i deras vardag. Sverigedemokraterna anser att en liknande verksamhet bör finnas på såväl nationell som regional nivå i Sverige.

16.3 IDROTT OCH FRILUFTSLIV FÖR SVERIGE I RÖRELSE

Sverige har ett omfattande och rikt friluftsliv. Miljoner svenskar och däribland hundratusentals barn är medlemmar i någon av de friluftsorganisationer som finns över hela landet. Många nyttjar den svenska naturen genom sportutövande, turism eller rekreation. Friluftslivet når många samhällsgrupper och är en viktig resurs för regional utveckling, men det fyller också en viktig funktion för att knyta ihop kultur- och naturarv och för förståelsen att dessa ofta hänger ihop och är beroende av vår omsorg. Att synliggöra vårt samlade kultur- och naturarv är något vi sverigedemokrater ser som mycket viktigt. Genom att skjuta till resurser för att bevara, bruka och utveckla naturarvet och friluftslivet kan det också användas än mer som metod för folkhälsa. Genom att tillgängliggöra och öppna för fler kan rehabilitering med och i naturen nyttjas ur flera aspekter. Forskning visar att natur och friluftsliv har en stärkande och läkande effekt vid ohälsa och här tror vi att friluftslivet kan spela en ännu större roll än idag. Ett hinder är att anslagsnivåerna legat still och därmed i praktiken minskat alltför länge, samtidigt som branschen efterfrågat större politisk vilja och statligt stöd. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse och anslår därför betydande anslagsökningar.

Idrottslivet är en stor rörelse i Sverige, inte sällan med stor folklig förankring då stora delar är ideell. Arbetet i – och intresset för – idrott är liksom friluftslivet centralt för rörelse och folkhälsa, inte minst bland barn och unga. För att ytterligare stärka den svenska idrottens internationella konkurrenskraft och ge Sverige nya framgångsrika idrottsstjärnor och förebilder som kan locka fler barn och ungdomar till idrottsrörelsen lanserades år 2009 den så kallade elitsatsningen. Tyvärr beslutade den förra regeringen att avsluta satsningen år 2012. Vi menar att detta var ett felaktigt beslut och tillskjuter därför medel för att permanenta satsningen. Att säkra barns och ungdomars tillgång till idrott och fysisk aktivitet är en angelägen uppgift. Lika viktigt är det dock att göra detsamma för våra äldre medborgare. Vi vet att idrott och friskvård kan motverka många ålderssjukdomar, bidra till att förhindra fallolyckor och också bidra till att bryta den ensamhet och sociala isolering som många av våra äldre tyvärr lider av. Vi tillskjuter därför även medel till äldres tillgång till idrott.

16.4 VÅRD OCH VÄRNANDE AV SVERIGES KULTURMILJÖER OCH KULTURRESERVAT

Sveriges kulturmiljöer är fantastiska. De berättar Sveriges historia och utveckling och lockar varje år turister från hela världen. Samtidigt skulle samhället med en högre prioritering bli bättre på att värna, vårda och visa landets kulturmiljöer. Kulturmiljövårdanslaget ligger idag på 251 miljoner kronor per år. År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslaget 241 miljoner kronor. Anslaget har således inte följt inflationen på flera år. För att kompensera realsänkningen av det anslagna värdet måste närmare 52 miljoner kronor tillföras. I dagens penningvärde är 293 miljoner kronor ekvivalent med 241 miljoner kronor år 1999. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer.

Samtidigt har det visat sig att kulturreservaten, vars form alltså inrättades 1999, inte blivit särskilt många fler sedan de första åren, trots att Riksantikvarieämbetet bedömt att ett flertal bör bildas årligen för att värna ett antal skyddsvärda miljöer och landskap. Brist på resurser sätter dock käppar i hjulet. För att belysa kulturreservatens betydelse och möjligheter, justeras anslaget som nämnt upp, efter år av eftersatthet. Dessutom bryts medlen till kulturreservat ut ur det allmänna kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks i ett eget anslag, vilket fäster värde vid denna skyddsform och underlättar uppföljning. Kulturmiljövårdsanslaget landar då på 263 miljoner kronor och anslaget till kulturreservat på 30 miljoner kronor, med en långsiktig ambition av att höja anslaget successivt. Därtill anslås 1 miljon kronor till Riksantikvarieämbetet för en utredning och framtagande av långsiktig strategi för kulturreservaten.

16.5 ÖPPNA MUSEER

Sverigedemokraterna har sedan tidigare följt frågan om fri entré vid statliga museer och kan konstatera att det finns både för- och nackdelar med reformen. Det har visat sig att besöksstatistiken kan utvecklas positivt vid införandet av fri entré, vilket är bra ur tillgänglighetssynpunkt. Samtidigt anser vi att regeringens förslag är alltför storstadsfokuserat och snävt. Enbart fri entré tror vi inte heller är den enda, eller alltid lämpligaste vägen för att tillgängliggöra museernas utställningar och samlingar. Av den anledningen anslår Sverigedemokraterna istället medel för en fond vi kallar ”Öppna museer”. En satsning som riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser.

Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Kriterierna för att få beviljat stöd ska vara att tillgängliggöra museet och dess samlingar på olika sätt och för nya grupper. Museerna känner bäst sin verksamhet och för en del upplevs entréavgifter som ett stort hinder, för andra brist på resurser för att tillgängliggöra samlingarna på fler och nya sätt. I det här förslaget involveras museerna själva i arbetet med att tillgängliggöra våra kulturskatter och även stiftelser såsom Nordiska museet, och Ajtte (Svenskt fjäll- och samemuseum) samt länsmuseerna får möjlighet att äska medel ur fonden. I linje med att stärka tillgången till kultur i hela landet anslår vi också ökade medel till Riksteatern, Riksutställningar och Institutet för språk och folkminnen.

16.6 ROT OCH FOND – FÖR BEVARANDET AV SVENSKT KULTURARV

Som ett led i Sverigedemokraternas långsiktiga strävan efter att stärka kärnan i den svenska kulturen och återupprätta en gemensam nationell identitet föreslår vi en kraftig utökning av stödet till bevarandet av kulturarvet och levandegörandet av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. Med inspiration från bland annat Norge vill vi därför inrätta en särskild fond dit privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet. Utöver att bidra med rena ekonomiska medel skulle en särskild kulturarvsfond också skicka en tydlig signal om att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv. Vi stärker även medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, det här bland annat genom ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer. Vad gäller kulturmiljön anslår vi också riktade medel till Riksantikvarieämbetet för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen.

16.7 KANON FÖR KUNSKAP – NATIONELL KULTURKANON

Sverigedemokraterna fäster vikt vid att stärka den nationella sammanhållningen och öka kunskapen och förståelsen för svensk kulturhistoria redan i skolåldern. Vi föreslår därför att efter dansk förebild införa en speciell kulturkanon. En kulturkanon skulle kunna fungera som introduktion till det svenska kulturarvet och blåsa liv i den svenska kulturdebatten och flytta fokus ifrån ifrågasättande av den svenska kulturens existens och från rotlöshet och istället uppmuntra till ökad reflektion kring kultur och kulturarv och dess betydelse för vårt samhälle.

Liksom i Danmark ska kulturkanon syfta till att lyfta fram de delar av kulturarvet som kan anses vara särskilt värdefulla eller särskilt betydelsefulla för formandet av den svenska identiteten och som vi därför vill bära med oss in i framtiden. Vid urvalet av de verk som ska ingå bör de svenska medborgarna beredas möjlighet att vara delaktiga.

16.8 TUSENÅRIG HISTORIA – KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING FÖR TUSEN ÅR FRAMÅT

Sverige har varit ett kristet land i tusen år. Ingen annan religion, idé och institution har varit lika betydelsefull för formandet av den svenska kulturen som kristendomen och den svenska kyrkan. Bevarandet av det kristna kulturarvet är således en angelägenhet för alla. Sverigedemokraterna har via skrivelser och riksdagens utredningstjänst förstått att medlen som anslås idag för den kyrkoantikvariska ersättningen inte fullt räcker till för det behov som idag finns. Vi föreslår därför en höjd och breddad kyrkoantikvarisk ersättning.

16.9 SKAPANDE FÖRSKOLA

Sverigedemokraterna ser positivt på de satsningar som redan genomförts för att införliva kulturen i grundskolan. Projektet Skapande skola har växt från att ursprungligen riktas enbart till högstadieelever till att numera omfatta hela grundskolan. Bidrag har de senaste åren fördelats till hundratals skolor som via dessa medel kunnat ge sina elever tillfällen att uppleva fantastiska föreställningar och stärka sin kreativitet genom eget skapande och deltagande.

Skapande skola har sedan 2013 byggts ut till att omfatta även förskoleklass. Det är ett steg på vägen, men inte tillräckligt, menar vi. Då även förskolan har ett kulturuppdrag i sin läroplan anser Sverigedemokraterna att även den bör införlivas i satsningen och de allra minsta få tillgång till kultur.

16.10 SKAPANDE ÄLDREOMSORG

Liksom vi anser det vara viktigt med tidiga möten med kultur är det vår mening att kulturen bör följa människan genom hela hennes liv. Sedan en tid tillbaka står detta också klart för såväl regering som flertalet kommuner, och satsningar har genomförts för att som en del av det hälsofrämjande arbetet för våra äldre medborgare erbjuda kulturella aktiviteter. Det är glädjande att många av Sveriges kommuner valt att införliva kulturverksamhet i äldrevården. Sverigedemokraterna är av åsikten att satsningen på kultur för äldre snarast bör struktureras på nationell nivå och det är vår mening att vi bör införa en bidragsfond för skapande äldreomsorg som skulle kunna hjälpa till att permanenta och lyfta fram kommunernas befintliga satsningar, på samma sätt som skolors kulturverksamhet förstärkts och nått helt nya nivåer tack vare Skapande skola.

16.11 FUNKTIONHINDRADES TILLGÅNG TILL KULTUR

Sverigedemokraterna tror på tanken om att individen själv är den som bäst bör bestämma vilken kultur han eller hon vill utöva. Vi stöder åtgärderna att anpassa icke-statliga kulturlokaler så att de blir åtkomliga för funktionshindrade och anslår även extra medel för detta. Då vi är av uppfattningen att alla individer själva vet bäst vilken kulturell utövning de själva föredrar tillskjuter vi även medel till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor så att organisationer som företräder funktionshindrade ungdomar ska kunna äska medel för kulturella verksamheter som de själva väljer. Tanken är att medlen skall kunna täcka allt från Lan-spel till utomhusaktiviteter av eget val.

16.12 GAALTIJE OCH SAMISKT KULTURLYFT

Den samiska kulturen, med dess variationer och språk, har en lång tradition i Sverige och Sametinget och den svenska staten ett särskilt ansvar att stödja och värna samisk kultur. Sametinget har sedan 2010 ett nationellt förvaltningsansvar för detta, men med ekonomiska medel som inte räknats upp på åratal. Samtidigt är samisk kultur hotad och i behov av att tryggas för framtiden.

Sverigedemokraterna har sedan tidigare anslagit ökade medel till Sametinget och för samisk kultur, samt föreslagit förstärkningar av Ajtte – Svenskt fjäll- och samemuseum. Det gör vi även i år.

Dessutom anslår vi genom en ny satsning 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije. Verksamheten vid Gaaltije är mångfacetterad och syftar till att främja det sydsamiska språket, dess kultur och historia, men också samiskt näringsliv i regionen. Gaaltije har länge varit beroende av projektstöd, vilket ger en långsiktig osäkerhet, och Sverigedemokraterna anser att staten genom dess skyldigheter gentemot samerna som urfolk och nationell minoritet har anledning att anslå ett verksamhetsstöd jämte samverkan med kommun, region och Sametinget med flera.

16.13 INCITAMENT FÖR STÄRKT FILMPRODUKTION I SVERIGE

I flera Europeiska länder har man med framgång infört produktionsincitament för film. Produktionsincitamentens form varierar länder emellan, men en populär modell är det så kallade rabattsystemet som ger en procentuell rabatt på alla produktionskostnader. Sverige har redan gått miste om flertalet internationella och inhemska filmprojekt på grund av konkurrensen från andra länder – detta trots att Sverige har de intressanta miljöerna, en god infrastruktur och den kompentens som krävs för filmproduktion i världsklass. I maj 2015 publicerades, på uppdrag av filmbranschen, en rapport som utreder möjligheterna för produktionsincitament i Sverige. Rapporten förordar att Sverige bör införa en rabatt om 20 procent på filmproduktion. Denna åtgärd är väl beprövad i ett flertal länder och har visat sig vara självfinansierande. Det är också en åtgärd som efterfrågas av svenska filmproducenter. Sverigedemokraterna anser att detta är en modell att pröva. Ett produktionsincitament kan ge svensk filmindustri goda förutsättningar att bevara och stärka nödvändig kompetens för filmproduktion i landet. Vi Sverigedemokrater har som ambition att stärka Svensk filmindustri i den internationella konkurrensen och ta bort de barriärer som finns för filmproduktion i Sverige. Införandet av produktionsincitament tror vi är en naturlig del av Sveriges framtida filmpolitik.

16.14 KULTURELL HÄNSYN I SAMHÄLLSPLANERING

Ett annat område där kultur och kulturmiljö spelar roll, är inom samhälls- och stadsbyggnad. Metoder som cultural planning har fått visst genomslag under senare år, men alltför ofta saknas det kulturella perspektivet i samhällsbyggnadsprocesser och kommunerna saknar inte sällan kulturmiljökompetens eller antikvarisk kompetens. Samtidigt varnar aktörer för att betydande kulturmiljöer rivs över landet, vilket Sverigedemokraterna ser som mycket oroväckande. Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera k-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning idag inte är tillfredsställande. Här kan det bli nödvändigt att se över såväl kompetensutveckling och stöd till kommunerna som lagstiftning. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling. Sverigedemokraterna tar de här frågorna på allvar och kommer att se över hur möjligheten att värna, vårda och visa dessa miljöer kan förstärkas.

För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor i syfte att kommuner där det saknas, alternativt finns behov av förstärkning, kan tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.

16.15 REFORMERAT PRESSTÖD OCH AVSKAFFAD REKLAMSKATT

Det är uppenbart att presstödets nuvarande form är i behov av en reformering. Delvis kan vi konstatera att EU:s regler om statsstöd kommer att påverka stödets utformning i framtiden. Dessutom anser vi att det kan betraktas som tveksamt att det allmänna skall hålla en mediesektor i förvandling vid liv genom konstgjord andning med nuvarande subventionsform. Sverigedemokraterna ser dock ett egenvärde i att det finns en levande press i gles- och landsbygd. Då denna typ av press ofta har besvärliga förutsättningar för sin distribution och samtidigt i stor utsträckning finansieras genom reklamintäkter, vilka inte utgör underlag för erhållande av driftsstöd, föreslår vi att distributionsstödet behålls medan vi slopar driftstödet. Sedan 2002 finns ett tillkännagivande från riksdagen om att avskaffa reklamskatten. Sverigedemokraterna delar den meningen och för att delvis kompensera dagspressen för avvecklingen av driftsstödet och främst underlätta för regional lands- och glesbygdspress, budgeterar vi för ett avskaffande av skatten på annonser för dagspress och periodiska publikationer.

 


17. SKATTEPOLITIK FÖR TRYGGHET OCH UTVECKLING

17.1 SKATT OCH FINANSIERING

Sverige ska ta ut tillräckliga men skäliga skatter för att finansiera gemensamma åtaganden som av gemene man uppfattas vara självklara delar att ingå i offentlig sektor. Samtidigt är det ett faktum att om vi har högre skatter än vår omedelbara omvärld behöver vi vara än mer konkurrenskraftiga på andra områden. Det finns ett samband mellan skattekvot och ekonomisk tillväxt. En ökad skattekvot som andel av BNP med 10 procent minskar den årliga tillväxten med mellan en halv till en hel procentenhet.

Med en socialkonservativ mittenposition blir skattepolitiken en balansgång med ambitioner för att både utveckla offentlig och privat sektor på bred front samtidigt. Därför saknas det i dagsläget utrymme för kraftigt höjd såväl som kraftigt sänkt skattekvot generellt sett. En lagom skattekvot kommer det svenska samhället till godo när pengarna används på ett genomtänkt sätt inom viktiga områden. Som ett första steg behöver därför redan befintliga skattemedel i bästa möjliga mån omfördelas till att ge ökade tillskott i finansieringen av välfärd, trygghet, företagande och industri genom minskade utgifter inom andra utgiftsområden som exempelvis invandring och EU. Men det innebär också att vi samtidigt måste vara strategiska vad gäller den tekniska utformningen av skattesystemet. Frågan om vad som kännetecknar ett välavvägt skattesystem är viktig men komplex och kräver bred parlamentarisk uppslutning.

17.2 BESKATTNING OCH SAMHÄLLSEKONOMISKA RISKER

Sverigedemokraterna vill utreda hur Sverige via skattesystemet både kan stimulera till arbete och investeringar och samtidigt motverka att Sverige skall behöva hamna i en kris-situation som den vi exempelvis kunnat beskåda i vissa sydeuropeiska länder. Den enskilt tyngsta skattebasen är skatt på arbete som utgör ca två tredjedelar av skatteintäkterna. På andra sidan av skalan med lägst skatter finns viss subventionerad konsumtion. Lägst skatt har skulder med en skattesubvention genom de så kallade ränteavdragen som stimulerar överskuldsättningen vad gäller bolån och konsumtionskrediter att fortsätta växa i svensk ekonomi. Sverigedemokraterna vill utreda om och hur det på sikt skulle kunna vara möjligt att minska obalansen mellan alla de olika skattebaserna och därigenom minska de samhällsekonomiska riskerna.

17.3 BÄTTRE SKATTEVILLKOR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING

Det svenska näringslivet generellt och svensk industri i synnerhet behöver utvecklas kontinuerligt. Näringslivets utveckling beror på många faktorer där en viktig komponent är skattepolitiken. Samtidigt som skatt skall användas för välfärdens ändamål blir det avgörande att inte sätta bromsklossar på näringslivets utvecklingspotential genom skattepolitiken.  Bland annat vore det önskvärt att utreda skattevillkoren för exempelvis fåmansbolag och personaloptioner. Sverigedemokraterna prioriterar i denna budget sänkningar av den allmänna löneavgiften och fastighetsskatten på industrienheter men även en satsning på forskning och utveckling.

17.4 SLOPAD ALLMÄN LÖNEAVGIFT

Sverigedemokraterna är kritiska till de relativt höga skatter som tas ut på arbete. Fyra av fem nya jobb skapas i växande småföretag, och Sverigedemokraterna föreslår därför en rad tydliga förbättringar för småföretagen som ett led i att stimulera sysselsättningen. För småföretagen vill Sverigedemokraterna ge skattelättnader specifikt på arbete.

Den så kallade ”allmänna löneavgiften” inom ramen för de sociala avgifterna på arbete, har inget specifikt område i de offentliga trygghetssystem som den avser att finansiera utan är en extra skattekostnad på arbete vilken i synnerhet träffar de små företagen. Den allmänna löneavgiften utgör ca en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna på 31,42 procent. Allmänna löneavgiften har successivt höjts med ca en tiondel från 9,21 procent år 2012 till nu 10,15 procent år 2015. Denna löneskatt uppfattas som djupt orättvis av många företagare och hämmar deras incitament och möjligheter till att nyanställa.

Sverigedemokraterna vill ta ett steg i motsatt riktning och helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Samtliga företag med en lönesumma på upp till 2 710 080 kr per år, motsvarande nio tjänster med genomsnittlig lön per löntagare, undantas därmed från den allmänna löneavgiften. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre total lönesumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer från mikro- till småföretag och vidare till medelstora företag. Tillsammans med det kraftigt lindrade sjuklöneansvaret för mindre företag kan detta antas medföra mycket positiva möjligheter för de minsta företagen att växa sig större och anställa fler.

17.5 AVSKAFFA FASTIGHETSSKATTEN PÅ INDUSTRIENHETER

När investerare avser att investera i industriproducerande verksamheter i Sverige är fastigheter som regel en mycket betydande andel av de materiella tillgångarna. Det är därför vår uppfattning att en beskattning av industrifastigheter kan motverka etablering av industriproduktion i Sverige. För att minska trösklarna att investera i svenska industrifastigheter och öka möjligheterna att utveckla växande industriföretag i Sverige vill vi avskaffa fastighetsskatten på industrienheter. Detta kommer i sin tur kompletteras med att kommuner ska tillåtas ta ut en avgift för industrienheter. På så sätt ges kommunerna incitament att tillhandahålla mark för nybyggnation av industrienheter, vilket gynnar nyetablering av industri.

17.6 MER AV FORSKNING & UTVECKLING

Den globala konkurrensen är knivskarp och Sverige behöver kontinuerligt utveckla sitt näringslivs tillgångar. FoU-intensiv verksamhet är mycket viktig för svenskt näringsliv och för Sveriges chanser att följa med i utvecklingen internationellt sett. Sverigedemokraterna vill därför se över hur vi kan öka möjligheterna att göra ytterligare skatteavdrag för forskning och utveckling (FoU), vilket ökar företagens möjligheter ytterligare att bedriva FoU-intensiv verksamhet.

17.7 STABILITET OCH RISKHANTERING INOM SKATTE- OCH TULLOMRÅDET

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten hanterar skatteinbetalningar, flöden över landets gränser samt indrivning. För Skatteverket och Tullverkets områden anslår Sverigedemokraterna förstärkta medel för att förbättra möjligheter till att vidareutveckla verksamheterna.

17.8 TRYGGA SKATTEINTÄKTERNA, SERVICE OCH VÄLFÄRD

Regeringen har aviserat nedskärningar för Skatteverkets verksamhet genom att stänga ner flera kontor på olika platser i Sverige, men avser att förstärka andra regioner där man bedömer att näringslivet är starkare. Det finns ett gott syfte i detta i att effektivisera organisationen, men det finns också anledning att bevaka om hur samhällsservicen vad gäller skattehantering som erbjuds företag och privatpersoner totalt sett i Sverige och i olika delar av landet kan riskera att utvecklas sämre i samband med effektiviseringen. Sverigedemokraterna anser att skatteservicen därför behöver utvärderas kontinuerligt.

En annan viktig uppgift som ligger på Skatteverkets bord är att säkerställa en stabilitet i inbetalningarna av skattemedel. Det är viktigt att offentlig sektor har en förutsägbar grund för inbetalningarna av skatt. För att det skall vara möjligt att upprätthålla stabilitet och förutsägbarhet i inbetalningarna behöver Skatteverket utveckla sitt arbete med skattekontroller. Därför anslår Sverigedemokraterna mer medel till Skatteverket för detta.

17.9 FÖRSTÄRK TULLENS ARBETE MOT SMUGGLING

Den senaste tidens kris med många flyktingar i rörelse i världen är självklart en katastrof på ett mänskligt plan. Men det finns också en stor risk att när många människor flyr till Europa och Sverige kan det även bidra till ökad införsel av vapen och smuggelvaror. De yrkeskriminella aktiviteterna har påvisats öka i avseende på illegal införsel av såväl vapen som tobak, alkohol och narkotika. Tullen har i detta läge inte kunnat utveckla säkerheten för personalen vid gränskontrollstationerna i tillräcklig omfattning. Det är en viktig åtgärd som bör prioriteras inom Tullverket. Därför vill Sverigedemokraterna öka anslagen till Tullverkets organisation för att bättre kunna bemöta och hantera dessa ökade risker.

17.10 SATSNING PÅ EXPORTINDUSTRIN

Exportindustrin är den motor som skapar förutsättningarna för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Företagen betalar för det första skatt på sin verksamhet i Sverige och för det andra skapar de arbetstillfällen som också bidrar med ytterligare skatteintäkter. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett framgångsrikt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik.

En viktig del inom näringspolitiken är att Sverige odlar sina bilaterala kontakter med andra länder på skatteområdet. Sverige har under lång tid varit passivt och oengagerat i att vidareutveckla bilaterala skatteavtal med andra länder. Det har gjort att vår exportindustri under de senaste femton åren har tappat i konkurrenskraft gentemot våra viktigaste konkurrentländer, och till råga på allt, försvagat svensk exportindustris position på Sveriges viktigaste marknader. Vi har heller inte förhandlat fram nya avtal med utvecklingsländer där svenska företag har utvecklingspotential. I jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer har Sverige uppvisat en förvånansvärd passivitet i denna mycket viktiga fråga.

Effekterna av att Sverige halkar efter med skatteavtalen är både långsiktiga och allvarliga. Enligt en enkätundersökning som vi låtit riksdagens utredningstjänst (RUT) genomföra under februari-mars 2015, anser flera av de allra största svenska exportföretagen att situationen på skatteavtalsområdet riskerar att få allvarligt negativa konsekvenser. Utöver det uppstår negativa effekter på sysselsättningen i Sverige, liksom försämrad lönsamhet för företag i många länder där svenska företag är verksamma med osäkra skatteförutsättningar. Investeringsviljan påverkas också eftersom skattekonsekvenser och osäkerheter innebär att man får svårare att skapa en nödvändig lönsamhet. Även andra viktiga beslut, till exempel placering av centrala företagsfunktioner, riskerar att påverkas av de ofördelaktiga svenska skatteavtalen. Detta påverkar i sin tur framtida investeringar och placering av produktion och riskerar att ge negativa konsekvenser på sysselsättning och skatteintäkter för Sverige.

Vi anser att Sverige måste fokusera på att återuppta och intensifiera arbetet med de bilaterala skatteavtalen snabbt och resolut. Detta är en viktig och nödvändig förutsättning för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.

Regeringen bör göra en detaljerad årlig rapport till riksdagen om hur situationen ser ut med avseende på uppdatering och nytecknande av skatteavtal. En sådan redovisning bör innehålla uppgifter om den totala avtalsstocken, Sveriges avtalsstock i förhållande till övriga OECD-länder med avseende på villkorskvalitet samt en prognos för nästkommande år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 


18. TABELLER PER UTGIFTSOMRÅDE

18.1 UTGIFTSRAMAR PER UTGIFTSOMRÅDE

Miljoner kronor

 

 

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

 

2016

2017

2018

2019

 

18.1.1 RIKETS STYRELSE

 

 

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

 

 

 

 

3:1

Sametinget

+8

+8

+8

+8

4:1

Regeringskansliet m.m.

–300

–300

–300

–300

5:1

Länsstyrelserna m.m.

+20

+20

+20

+20

6:6

Stöd till politiska partier

–17

–17

–17

–17

7:2

Åtgärder för nationella minoriteten romer

15

15

15

15

8:2

Presstöd

–284

–567

–567

–567

 

Summa

–587

–871

–871

–871

 

18.1.2 SAMHÄLLSEKONOMI OCH FINANSFÖRVALTNING

Inga omprioriteringar föreslås

 

18.1.3 SKATT, TULL OCH EXEKUTION

 

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

 

 

 

 

1:1

Skatteverket

+50

+75

+100

+125

1:3

Tullverket

+219

+165

+181

+164

 

Summa

+269

+240

+281

+289

 

18.1.4 RÄTTSVÄSENDET

 

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

 

 

 

 

1:1

Polisorganisationen

+840

+1 113

+1 381

+1 774

1:2

Säkerhetspolisen

+110

+115

+120

+125

1:3

Åklagarmyndigheten

+150

+150

+150

+150

1:4

Ekobrottsmyndigheten

+36

+38

+34

+30

1:5

Sveriges Domstolar

+294

+279

+343

+230

1:6

Kriminalvården

+245

+120

+76

+41

1:7

Brottsförebyggande rådet

+19

+20

+21

+19

1:8

Rättsmedicinalverket

+4

+4

+3

 

1:9

Gentekniknämnden

+1

+1

 

 

1:10

Brottsoffermyndigheten

+11

+13

+14

+14

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

+119

+123

+127

+131

1:12

Rättsliga biträden m.m.

+128

+296

+455

+436

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

–0

–1

–2

–2

1:15

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

+5

 

 

 

 

Summa

+1 961

+2 271

+2 723

+2 948

 

18.1.5 INTERNATIONELL SAMVERKAN

 

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

 

 

 

 

1:3

Nordiskt samarbete

+10

+10

+10

+10

1:9

Svenska institutet

+10

+10

+10

+10

 

Summa

+20

+20

+20

+20

 

18.1.6 FÖRSVAR OCH SAMHÄLLETS KRISBEREDSKAP

 

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

 

 

 

 

 

Nya anslag

+3 000

+4 000

+5 000

+6 000

 

Summa

+3 000

+4 000

+5 000

+6 000

 

18.1.7 INTERNATIONELLT BISTÅND

 

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

 

 

 

 

1:1

Biståndsverksamhet

–8 485

–11 337

–13 316

–13 868

2:1

Flyktinghjälp i närområdet (inom biståndsram)

+5 000

+5 000

+5 000

+5 000

2:2

Flyktinghjälp i närområdet (utöver biståndsram)

+4 000

+4 000

+4 000

+4 000

 

Summa

+515

–2 337

–4 316

–4 868

 

18.1.8 MIGRATION

 

Utgiftsområde 8 Migration

 

 

 

 

1:1

Migrationsverket

–3 526

–3 189

–2 928

–2 984

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

–11 403

–8 647

–6 376

–5 788

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

–427

–426

–433

–443

1:4

Domstolsprövning i utlänningsmål

–534

–541

–551

–561

1:5

Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

–153

–153

–153

–153

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

–408

–322

–287

–287

 

Summa

–16 452

–13 277

–10 728

–10 215

 

18.1.9 HÄLSOVÅRD, SJUKVÅRD OCH SOCIAL OMSORG

 

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

 

 

 

 

1:4

Tandvårdsförmåner

+151

+132

+115

+101

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

–59

–172

–265

–339

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

+665

+815

+1 415

+1 465

1:8

Bidrag till psykiatri

+80

+80

+80

+80

3:1

Myndigheten för delaktighet

+20

+20

+20

+20

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

–136

–414

–669

–892

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

+450

+950

+1 350

+1 750

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

+10

+10

+10

+10

4:8

Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården

+60

+150

+150

+150

4:9

Ersättningsnämnden

+39

+39

+39

 

8:1

Socialstyrelsen

+190

+170

+170

+170

 

Nya anslag

 

 

 

 

9:1

Glasögonstöd

+51

+51

+51

+51

9:2

Faderskapstest

+25

+25

+25

+25

9:3

Anhörigstöd

+100

+150

+200

+250

9:4

Rätt till heltid

 

+2 100

+4 400

+4 400

9:5

Familjerådgivning

+100

+100

+100

+100

9:6

Medling

+50

+50

+50

+50

9:7

Nystart för omvårdnadslyftet

+250

+250

+250

+250

9:8

Övriga sjukvårdsåtgärder

+120

+120

+120

+120

 

Summa

+2 165

+4 626

+7 611

+7 761

 

18.1.10 EKONOMISKT TRYGGHET VID SJUKDOM OCH FUNKTIONSNEDSÄTTNING

 

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

 

 

 

 

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

901

1 135

1 214

1 336

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

+53

+99

+84

+71

2:1

Försäkringskassan

+10

 

 

 

 

Nya anslag

 

 

 

 

3:1

Sjuklön för små företag

+3 500

+3 700

+3 800

+4 000

 

Summa

+2 662

+2 664

+2 670

+2 735

 

18.1.11 EKONOMISK TRYGGHET VID ÅLDERDOM

 

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

 

 

 

 

1:1

Garantipension till ålderspension

+6 000

+5 900

+5 900

+6 000