Bullerbekämpning

Motion 1998/99:MJ779 av Harald Nordlund (fp)

av Harald Nordlund (fp)
I Sverige är ca 2 miljoner innevånare utsatta för en utomhusbullernivå
överstigande 55 dB (A) mätt som s.k. ekvivalentnivå.
Den borgerliga regeringen lät genomföra den utredning, Handlingsplan
mot buller, SOU 1993:65, som lades till grund för en proposition med
samma namn, 1993/94:215. Riksdagen fattade beslut i frågan den 4 juni
1994. Det är angeläget att handlingsplanen nu förverkligas.
Åtgärder mot buller är ofta billiga förutsatt att man sätter in åtgärderna i
tid. Reparation av dålig bullernivå i efterhand kan däremot ofta vara dyrt;
ibland kanske 100 gånger dyrare än om åtgärderna vidtagits från början.
Därför krävs en mycket långsiktig och konsekvent kamp mot buller för att
tillvarata varje tillfälle till ekonomiska lösningar. Härav följer också att
insatserna mot buller måste drivas med konstant hög prioritet så att buller-
frågan beaktas vid varje förnyelse eller utbyggnad av den byggda miljön med
sin infrastruktur, arbetsplatser, etc liksom vid bevakningen av emissions-
gränser för olika typer av maskiner och fordon. Utredningen Handlingsplan
mot buller, som lades till grund för propositionen med samma namn,
1993/94:215, präglades av denna långsiktighet. Långsiktigheten kräver kraft-
full samordning och uppföljning. I propositionen lades det samordnande
ansvaret på Naturvårdsverket.
I många fall är åtgärder mot buller samhällsekonomiskt lönsamma även i
befintlig miljö i den bemärkelsen att kostnaden för bulleråtgärderna
väsentligt understiger människors betalningsvilja för att få en god tyst miljö.
Detta har redovisats i utredningen SOU 1993:65 Handlingsplan mot buller.
Genom den av riksdagen lagda handlingsplanen mot buller har arbetet för
att minska buller intensifierats. Vägverket och Banverket har ökat sina
insatser då det gäller förbättringar för de mest bullerutsatta sträckorna utmed
det statliga vägnätet. Insatserna består framförallt i att man anlägger
bullervallar och bygger bullerskärmar och kompletterar tidigare bullerskydd.
Det satsas också på fönsterbyten för att förbättra isoleringen mot
trafikbullret. Kommunernas bullersaneringsarbete har underlättats av det stöd
som man fick i Infrastrukturpropositionen.
Inom EU pågår ett viktigt arbete kring samhällsbullerfrågorna. För ca två
år sedan publicerades ett Green Paper, "Future Noise Policy", av European
Commission. Efter beslut i EU-parlamentet drivs detta arbete vidare med hög
ambition med sikte på ett slutligt kommissionsdirektiv för samhällsbuller
år 2002. Detta arbete måste följas och stödjas intensivt från svensk sida
eftersom europeisk samverkan är absolut nödvändig i flera bullerfrågor.
Bulleremissionen från vägfordon i normal trafik förorsakad av
däck/vägbanebuller och bulleremissionen från godståg är två exempel.
1 Ljudklassning av bostäder
2
En svensk standard för ljudklassning av bostäder har också utarbetats och
fastställts. Den är ett instrument som möjliggör för dem som avser hyra
eller köpa en bostad att få erforderlig konsumentupplysning beträffande
bostadens ljudkvaliteter. Tyvärr kommer det antagligen att dröja länge
innan man kan räkna med att en hög andel av bostadsbeståndet är
ljudklassat, eftersom klassningen är frivillig och huvudsakligen antas
komma till användning i nyproduktionen. Det är angeläget att intensifiera
arbetet med att ljudklassa även bostäder i det befintliga beståndet
åtminstone vad avser utomhusbullret.
Insatserna mot buller får emellertid inte stanna vid att man bygger vallar,
skärmar etc. och byter fönster. Insatsernas effekt både vad gäller bullernivå
och upplevd miljöförbättring för de berörda människorna måste följas upp
ordentligt. Denna uppföljning är idag otillräcklig. Eftersom de totala
investeringarna i enskilda fall kan vara höga är erfarenhetsåterföringen i
form av kontrollprogram en mycket viktig del av bullerskyddsåtgärderna.
Naturvårdsverket har emellertid prioriterat ner sina insatser inom buller-
området vilket är ytterst beklagligt. Detta går stick i stäv mot intentionerna i
riksdagens beslut om handlingsplanen.
3 Vägtrafikbuller
4
I fråga om vägtrafikbuller har vi i Sverige sedan flera decennier tillbaka
haft som långsiktigt mål att nå en utomhusnivå i bostadsområden lägre än
55 dB räknat som s.k. A-vägd ekvivalentnivå. Detta är ett mål som man
försöker arbeta efter även i många andra länder.
Samtidigt som man tyvärr måste konstatera att det är en mycket långsiktig
uppgift att överallt uppfylla denna målsättning - det lär under åtskilliga
decennier framöver fortfarande finnas många bostäder med högre
utomhusnivå än 55 dB - skall man samtidigt ha klart för sig att 55 dB inte är
en god miljö; det är långt ifrån tyst. I utredningen SOU 1993:65 definierades
den goda miljön som en ekvivalentnivå om högst 40-45 dBA i urban
bostadsbebyggelse. Vid riksdagens behandling av Handlingsplanen instämde
den dåvarande regeringens talesman i denna bedömning. "I propositionens
bakgrundsavsnitt, avsnitt 3.2, återges dock utredningens bedömning att en
god yttre miljö i tätort innebär en medelljudnivå understigande 40-45 dBA.
Därför kan man förutsätta att det är detta som avses med god ljudmiljö."
Självklart är denna lägre nivå än svårare att nå ner till generellt, men
dessbättre kan den ofta innehållas i bebyggelse som inte direkt vetter mot
trafikleder. Detta bör komma till uttryck på ett tydligt sätt i det långsiktiga
arbetet. Det gör det emellertid inte på något sätt i de propositioner som lagts
fram efter 1994 av den socialdemokratiska regeringen.
Alldeles särskilt i de fall när man inte kan innehålla 55 dBA vid fasad mot
trafikled av tekniskt/ekonomiska skäl är det viktigt att tillse att de boende
därför också får tillgång till en tyst sida med god ljudmiljö, dvs en ekviva-
lentnivå understigande 40-45 dBA. Den ger de boende en god ljudmiljö
inom räckhåll i den egna bostaden. Det går bra att ha öppet fönster mot den
tysta sidan utan att bullret blir särskilt besvärande; det går däremot inte vid
ett utomhusbuller om 55 dB. I propositionen 1993/94:215 Handlingsplan mot
buller togs principen om den tysta sidan  upp och den har tilldragit sig stort
intresse både nationellt i Sverige och internationellt.
Det blir vidare alltmer ont om områden som är tysta och där människor
således kan uppleva tystnad utomhus. En viktig aspekt av det långsiktiga
bullerbekämpningsarbetet är därför att slå vakt om kvarvarande tysta om-
råden; icke minst sådana som kan finnas i tätorternas närhet.

5 Hemställan

5 Hemställan
6
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka takten i bullerarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Naturvårdsverket får ett tydligt, långsiktigt uppdrag att arbeta
med bullerfrågorna mer målinriktat,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man vad avser buller från markbunden trafik skall eftersträva
att även ge boende tillgång till en god ljudmiljö.1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att med hög prioritet driva bullerfrågorna internationellt, särskilt
inom EU,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ökad vikt skall läggas vid att bevara hittills tysta miljöer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att så stor del av det svenska bostadsbeståndet som möjligt blir
ljudklassat enligt svensk standard.1

Stockholm den 28 oktober 1998
Harald Nordlund (fp)







1Yrkandena 3 och 6 hänvisade till BoU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)