Bra boendemiljö och bra boende för miljön

Motion 2004/05:Bo308 av Lars Tysklind m.fl. (fp)

av Lars Tysklind m.fl. (fp)

Sammanfattning

  • Strategi mot hälsovådliga ämnen i byggnadsmaterial.

  • Problemet med radon löses bäst via kunskap och information.

  • Fokus på inomhusmiljöer för barn.

  • Gröna områden bidrar till god boendemiljö och hälsa.

  • God planering för trygga stadsmiljöer.

  • Bullerproblematiken.

  • Bra luftkvalitet.

  • Åtgärder inom boendet för minskad växthuseffekt.

  • Folkpartiets syn på miljömålet God bebyggd miljö.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Innehållsförteckning2

Förslag till riksdagsbeslut3

En bostadspolitik för friska hus4

Radon5

Bra miljöer där barn vistas5

En bra yttre boendemiljö6

Tillgång till rekreation och natur6

Trygga stadsmiljöer8

Buller8

Bra luftkvalitet9

Ett bra boende för miljön10

Växthuseffekten10

Konkreta åtgärder som kan åstadkomma det önskade scenariot11

Boendet och den biologiska mångfalden11

Återvinning och sophantering11

Folkpartiets syn på miljömålet God bebyggd miljö12

Delmål 1: Planering12

Delmål 2: Skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010)13

Delmål 3: Minskat buller (2010)13

Delmål 4, 5, 6 samt 9 och 1013

Uttag av naturgrus (2010)14

Minskat avfall (2005)14

Standard på avfallsdeponier (2008)14

Matavfall från hushåll, restauranger m.m. (2010)14

Matavfall från livsmedelsindustrier m.m. (2010)14

Delmål 7: Energianvändning m.m. i byggnader (2010)15

Delmål 8: God inomhusmiljö (2020)15

Behovet av nya delmål15

Forskning15

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprätta strategier mot allergiframkallande (sensibiliserande) ämnen i byggnadsmaterial.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förlängning av byggarens ansvar från nuvarande tvåår till tio år.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka vilka metoder som kan användas för att stärka konsumentskyddet när det gäller bostäder och radon.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inleda diskussioner med Kommunförbundet om vilka åtgärder som krävs för bättre innemiljö för barn.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tydliggöra att statliga myndigheter och bolag har ett särskilt ansvar för att agera så att bra boendemiljöer bibehålls, återskapas och att ytor för rekreation och naturupplevelser skapas och skyddas.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkra tätortsnära natur.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att betona vikten av möjligheter till exempelvis fritidsodling, sportfiske och ridning i tätortsnära natur.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av PBL med utgångspunkt i frågeställningen om förändringar krävs för att öka möjligheterna till planering för trygga stadsmiljöer.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tydliggöra att bullernivån beaktas vid bostadsplanering även när det kolliderar med riksintressen kring t.ex. infrastrukturutbyggnad.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överväga att ta fram ett delmål för partiklar inom miljömålet Ren luft.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en höjning av taxeringsvärdet på grund av energibesparande investeringar inte leder till höjd fastighetsskatt.2

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändra delmål för Miljömålet God bebyggd miljö.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av forskning inom bostadssektorn.

1 Yrkande 2 hänvisat till LU.

2 Yrkande 11 hänvisat till SkU.

En bostadspolitik för friska hus

Enligt Byggnadsmiljöutredningen befinner vi oss inomhus ca 90 procent av vår tid. Det är därför av största vikt både för vår hälsa och för vårt välbefinnande att vi befinner oss i en bra inomhusmiljö. Tyvärr är detta långtifrån alltid fallet. Alltför ofta kommer rapporterna om hus som trots att de är relativt nybyggda drabbas av mögelskador. Rapporterna om byggmaterial som innehåller farliga kemikalier, som när de åldras eller kommer i kontakt med fukt avger farliga gifter, är också tyvärr fortfarande alltför förekommande. Detta trots att asbest, flytspackel och blåbetong innehållande radon borde ha lärt oss bättre. Det finns ett antal steg som måste tas för att se till så att framtidens hus är friska hus. Huvudansvaret måste ligga hos byggare och tillverkare av byggmaterial men tydliga krav från samhället är en god hjälp. En del i detta arbete är en större förståelse för de hälsorisker som byggmaterial kan orsaka. Ett arbete som är viktigt i detta sammanhang är skapandet av en ny europeisk kemikaliepolitik (REACH). Inom EU pågår nu detta arbete och det är viktigt att REACH blir det verktyg för kunskap om och krav på kemikalier som det har möjlighet att bli. Sverige måste därför vara drivande för att ett antal viktiga principer inkluderas i arbetet. Det gäller bland annat principen att kunskap om kemikalier och deras effekter förs vidare till varje led i produkt- och produktionskedjan.

I nuläget finns det ett antal kemikalier bland annat polymerer som inte ingår i REACH. Det är viktigt att det för relevanta polymerer i byggbranschen tas fram grundläggande kunskap kring säkerhetsaspekter. Polymerer i sig är sällan hälsovådliga utan här rör det sig mer om riskerna vid åldrande av produkter och samverkan mellan fukt, ålder och angrepp från t.ex. svamp och mögel. Det är viktigt att det uppmuntras till forskning kring dessa områden. Det är också viktigt att de ekonomiska konsekvenserna av ett felaktigt byggande inte drabbar konsumenten. Vi anser därför att byggarens ansvar för fel orsakade vid byggnationen bör förlängas från nuvarande 2 år till 10 år. Vi tror också att detta ökar byggarnas incitament att arbeta med kvalitetsuppföljning under byggnationen. Det är uppenbart att många fel som uppstår under ett bygge beror på dålig samordning. Detta är ett problem som måste lösas av byggindustrin och ett tydligare ansvar för konsekvensen av fel bör leda till att intresset för kvalitetsfrågorna ökar.

Det är också allt tydligare att emissioner av specifika kemikalier så som formaldehyd och enligt senaste forskarrönen ftalater kan orsaka allergi och astma. Regeringen bör ta fram en tydlig strategi mot allergiframkallande (sensibiliserande) ämnen i byggnadsmaterial. Lösningen skall inte bara innehålla lagstiftning utan även kartläggningar av t.ex. förekomst av olika ämnen kan bli aktuellt.

Radon

Radon är efter rökning den främsta orsaken till lungcancer i Sverige. Cirka vart sjunde fall av lungcancer beror påöverexponering för radon, enligt en undersökning vid Karolinska Institutet. Radonproblematiken är fortfarande allvarlig i Sverige och mycket tyder på att delmålet rörande radon i miljömålet Bra bebyggd miljö inte kommer att uppnås. Målet är utformats enligt följande krav:

Delmålet om inomhusmiljön innebär att byggnader och deras egenskaper år 2020 inte ska påverka hälsan negativt. Som ett led i detta ska radonhalten i alla skolor och förskolor vara lägre än 200 Bq/m3 senast år 2010 och att radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m3 luft år 2020.

De åtgärder som nu genomförs är inte tillräckliga. Framför allt görs ej radonundersökningar i tillräcklig omfattning. Regeringen bör se över vilka ytterligare åtgärder som krävs för att uppnå målen. Framförallt bör regeringen få i uppdrag att undersöka vilka metoder som kan användas för att stärka konsumentskyddet när det gäller bostäder och radon. Det bör vara möjligt att veta om den lägenhet som man bor i eller det hus man ämnar köpa har radonhalter över gränsvärdena. Då information kring hälsoriskerna med radon anses vara den enskilt viktigaste metoden för att medvetandegöra allmänhet och skapa drivkrafter för sanering bör regeringen verka för ökade informationssatsningarna på området. Specielltviktigt attsatsningar göras riktat till dem som befinner sig i situationen att de skall köpa hus. Inte minst för att köparen via sin undersökningsskyldighet även skall se till att radonundersökning görs.

Besiktningsmannens ansvar bör utvidgas att även gälla radon. Folkpartiet anser att generella åtgärder så som information är viktigare än bidrag för ombyggnad av hus. Det bör ligga i varje husägares egen intresse att säkra sin inomhusmiljö och vi anser därför att bidragen till radonsanering kan dras ned medan åtgärderna för information bör ökas.

Bra miljöer där barn vistas

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) har under åren 1978 till 1997 undersökt mer än 220 skolbyggnader, vilket sammanfattats i en rapport. De konstaterar att den vanligaste skadan är mögel i byggnadsdelar. Rapporten sammanfattas med att den bild som ges "kan antas vara representativ för ett större antal skolbyggnader" och "bilden är dyster och i viss mån generell för byggnadsbeståndet i svenska skolor". Det är mycket oroande att de offentliga miljöer där barn vistas i inte håller bra standard. Detta gäller både skolor, förskolor och fritidshem. Med tanke på de risker för hälsan i form av allergier och astma som mögel och dålig inomhusluft i allmänhet utgör bör det vara av högsta prioritet för samhället att garantera bra inomhusmiljöer där barn vistas. Detta gäller också andra miljöproblem så som buller och radon. Boverket anser t.ex. att det kommer att ta minst 12 år innan alla skollokaler uppfyller radonmålet. Det finns flera aktörer som är ansvariga för skolmiljöerna. Framför allt är det naturligtvis skolorna själva och deras huvudmän i kommunerna, men även Skolverket och Arbetsmiljöverket kan spela en stor roll. Mycket tyder på att dålig skolmiljö ofta beror på dåliga kunskaper och dålig samordning mellan olika funktioner framför allt i kommunerna. Regeringen bör inleda diskussioner med Kommunförbundet om vilka åtgärder som krävs för bättre innemiljö för barn. Vi anser också att detta bör bli ett särskilt delmål inom miljömålet God bebyggd miljö.

Offentliga lokaler där barn vistas stadigvarande skall ej orsaka vare sig kortsiktiga eller långsiktiga hälsoproblem. Vi är medvetna om att detta redan delvis inkluderas i delmål 8 God inomhusmiljö men anser att frågan kan få det särskilda fokus som det behöver om man bryter ut det till ett eget delmål. Boverket, Skolverket och Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att vidareutveckla detta delmål med tidsgränser, mätbara mål och åtgärdsplaner. Dessa skall inkludera, men behöver inte begränsas till, mål rörande barns risker att få cancer, allergier, astma, tinnitius och stressrelaterade problem av inomhusmiljön i skolor och förskolor. Det måste bli ett slut på att vi accepterar dåliga inomhusmiljöer för våra barn.

En bra yttre boendemiljö

Tillgång till rekreation och natur

Tillgången på grönytor och vild natur är mycket ojämnt fördelad och i våra stadsmiljöer finns stora brister på grönytor. Modern forskning visar på entydiga samband mellan vår hälsa och omfattningen av vårt umgänge med naturen.

Vidare visar det sig att människor med närhet till natur eller naturparker är friskare och hämtar sig snabbare efter sjukdom än de med längre avstånd. Också vid mycket korta skogspromenader visar det sig att vår puls sjunker och mängden stresshormoner minskar. Undersökningar visar även att förskolebarn som dagligen ges möjlighet att leka i skog och mark har en snabbare motorisk utveckling och högre koncentrationsförmåga än andra barn.

Behovet av rekreation är alltså viktigt och när allt fler bor i städer blir de gröna områdena i och kring städer allt viktigare. Samtidigt är konkurrensen om markanvändningen stor, både mellan olika typer av fritidsverksamhet som golf, löpning, hästsport och vanliga promenader och för annan användning framför allt utbyggnad av städerna. Riksdagen har beslutat om 300 miljoner under perioden 2004-2006 till tätortsnära natur. Detta är bra men det är viktigt att medlen används så effektivt som möjligt. Vi vill varna för att alltför stor andel av medlen används till inköp av mark utan rekommenderar att man i första hand använder sig av dessa resurser för att sluta civilrättsliga avtal där markägare. Avtalen kan dels röra kompensation för att markägare avstår från möjligheten att fullt ut använda sin mark för rationellt skogs- eller jordbruk när den anpassas för rekreationsmöjligheter, dels röra ersättning för att man håller t.ex. gång- och ridstigar i gott skick på sin mark. Regeringens bidrag ges endast till kommuner. Vi anser att det också skall vara möjligt för frivilliga organisationer, t.ex. Friluftsfrämjandet, att söka medel.

Det är också rimligt att finna vägar för att de som använder mark till rekreation kan vara delaktiga i skötsel och finansiering av olika typer av anläggningar. Det skulle t.ex. kunna ske på liknande sätt som man bildat fiskevårdförbund med fiskevårdsavgifter. Man skulle kunna bilda organisationer som via gemensamma avgifter finansierar utbyggnad och skötsel av t.ex. ridstigar. För rekreation gäller det inte bara att värna om den tätortsnära miljön utan här har också parker och andra stadsmiljöer en stor betydelse. Vi anser att en del av de satsningar som görs på tätortsnära miljöäven kan få användas till parker.

Tillgången till naturen och en bra boendemiljöär ett av huvudskälen till att många väljer att bosätta sig på landsbygden. Det är därför av stor vikt att man bevarar de goda boendemiljöerna på landet. Folkpartiet utvecklar i vår glesbygdsmotion ett antal idéer om landsbygden och behovet av en bra landskapsplanering i vår landsbygd. Här vill vi särskilt peka på behovet av att statliga aktörer agerar på ett sådant sätt att man bidrar till att bevara goda boendemiljöer och tillgängligheten till mark för rekreation. Detta gäller både i staden och på landet. Vi vill peka på att det är mycket olyckligt att statliga verk, så som Fastighetsverket, och statliga bolag, så som Sveaskog, inte alltid ses som föredöme i miljöarbetet. Regeringen bör göra det tydligt att statliga myndigheter och bolag har ett särskilt ansvar för att agera så att bra boendemiljöer bibehålls, återskapas och att ytor för rekreation och naturupplevelser skapas och skyddas.

Behovet av samband mellan tillgång till gröna miljöer och hälsa bör vara föremål för ytterligare forskning.Ett intressant område att vidareutveckla är användningen av rehabiliteringsträdgårdar. Framför allt de större tätorterna borde i större utsträckning finna vägar att erbjuda även de som inte har trädgård eller kolonilott att aktivt vara delaktiga i t.ex. skötsel av rehabiliteringsträdgårdar men kanske också allmänna grönområden. Trädgårdsföreningar eller andra lokala aktörer bör i en större utsträckning kunna ta del i utvecklingen av grönområdena.

Fritidsodlingens betydelse både för hälsa, rekreation och stadsmiljö underskattas ofta. Det är viktigt att se och inkludera de miljöer som villaträdgårdar och kolonilotter utgör i stadsplaneringen. Fritidsodling lär vara en av de vanligaste fritidssysselsättningarna och är en värdefull del av många människors liv. Samtidigt som vi konstaterar detta kan man också konstatera att detta är ett område som även om det skall ses som en viktig del av människors liv troligen mår bäst av att i huvudsak lämnas till den privata sfären och inte är i behov av politisk styrning.

Även andra behov av rekreation är beroende av en god fysisk planering. Det kan t.ex. gälla anläggningar för ridning och sportfiske.En förutsättning för det senare är att man säkrar en ekologiskt hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Av stor betydelse är också säkrandet av fiskens vandringsvägar i våra utbyggda älvar, t.ex. med laxtrappor. Ändringar i vattendomar kan vara nödvändigt. För ridningens del gäller att kommunerna arbetar med att säkra tillgången på ridstigar. Än viktigare är att bli av med de stela regler som många kommuner och länsstyrelser tillämpar som skyddsavstånd till hästanläggningar. Här finns mycket att lära från den forskning som bedrivs vid SLU Alnarp kring hästen i landskapsplaneringen. Här pekar man på hur man genom god landskapsplanering kan åstadkomma skyddszoner genom t.ex. vegetation. Mycket beror också på hur landskapet ser ut i det aktuella fallet. Skyddszoner mellan bebyggelse och t.ex. hästgårdar bör alltså bedömas mer individuellt och efter förutsättningarna på platsen. Det är överhuvudtaget viktigt att ta till vara den resurs hästhållningen innebär både för samspelet mellan stad och land, för upprätthållande av det öppna landskapet och för landsbygdsutvecklingen.

Trygga stadsmiljöer

En av de viktigaste frågorna när det gäller huruvida parkmiljöer används eller ej är om det känns tryggt att vistas i dem. Detta kan tyckas vara en i huvudsak polisiär fråga men minst lika viktigt är hur man utformar miljön som sådan. Vi anser att det finns all anledning att uppmana kommunerna att satsa mer kring utformningen av säkra stadsmiljöer. Regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av PBL avseende om förändringar krävs för att underlätta planering av trygga stadsmiljöer. Vid all bostads- och infrastrukturplanering skall alltid trygghetsaspekterna beaktas, som t.ex. placering av busshållplatser, belysning, passager under vägar m.m. För detta krävs det kunskap och vi anser att ett intressant forskningsområde är just forskning kring hur man skapar trygga stadsmiljöer.

Buller

Buller är ett av det moderna samhällets gissel. Alltför många människor utsätts för bullrande miljöer, det gäller buller från bilar, tåg och flyg men också från ventilations­anläggningar och arbetsplatser. Inte minst barn utsätts för mycket buller både i skol- och daghemsmiljöer. I miljömålet God bebyggd miljö har följande delmål för buller fastlagts:

Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.

Gällande riktvärden:

  • 30 dBA ekvivalentnivå inomhus

  • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid

  • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad

  • 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad

Enligt trafikverkets rapport 1998 utsattes 2 miljoner svenskar för buller nivåer utomhus påöver 55 dBA. Dessutom är det uppenbart att tillgången miljöer befriade från ljud orsakade av det moderna samhället blir allt färre. Förutom trafikbuller från flyg, tåg och bil utgör i inomhusmiljön buller från t.ex. ventilation m.m. ett ökande problem.

Folkpartiet anser att följande åtgärder är viktiga för att minska bullerproblematiken:

Regeringen bör tydliggöra för Vägverket och Banverket att arbetet med att minska bullerstörningar från trafik och järnväg har hög prioritet. Det är inte rimligt att nya väg- och järnvägsbyggnationer görs på ett sådant sätt att befintlig byggnation inte uppnår riksdagens fastställda normer. Det är heller inte rimligt att utbyggnad sker på ett sådant sätt att övrig markanvändning allvarligt försvåras. Det senare gäller framför allt i tätorterna.

Utvecklingen av tekniska lösningar för bättre fungerande bulleravskärmning via bullerplank, nya typer av vägbeläggning etc. uppmuntras. Vägverket kan t.ex. ges i uppdrag att vid upphandlingar efterfråga vägbeläggning som minskar bullernivån.Även teknisk utveckling och forskning vad avser enskilda bullerkällor är viktigt. Här bör regeringen t.ex. verka för att man på EU-nivå arbetar för att minska bullernivåerna från biltrafiken. Teknikutveckling och forskning kring hur man minskar högfrekvent buller bör förstärkas. Här bör också frivillig märkning av produkter uppmuntras för att stärka konsumenternas möjlighet att välja bort bullrande produkter.

Tystnad blir en alltmer sällsynt företeelse i vårt moderna samhälle. Framförallt i våra mer tätbebyggda landsdelar är det svårt att hitta platser där man inte störs av buller från trafik, industri och annan mänsklig verksamhet. Flera kommuner och regioner har pekat ut skyddsvärda tysta områden i sina planer. Regeringen bör tydliggöra att dessa områden skall beaktas även när de kolliderar med riksintressen kring t.ex. infrastrukturutbyggnad.

Samtidigt som buller är ett allvarligt hälsoproblem kan vi inte reglera det så långt att bullerreglerna helt blockerar utbyggnad i centrala delar av våra städer. Det är rimligt att anta att den som väljer att bosätta sig i stadsmiljö inser att detta innebär en något högre grad av buller än om man bor på landsbygden. I dessa miljöer bör fokus framför allt vara på att uppnå en bra inomhusmiljö vad avser buller. Bullerproblematiken berörs också i vår motion "Samhällsplanering för valfrihet".

Bra luftkvalitet

Mycket tyder på att luftföroreningar så som marknära ozon och små partiklar orsakar hälsoproblem framför allt i våra städer. Amerikanska undersökningar har bland annat visat att barn som växer upp i en miljö med luftföroreningar få sämre lungkapacitet och att detta följer med individen livet igenom. Mycket tyder också på att partiklar förorsakar astma, lungbesvär, men även problem relaterade till hjärtbesvär.

Amerikanska undersökningar där man jämfört olika mindre städer visar också på ett tydligt samband mellan ökade hälsorisker och för tidig död med halten av små partiklar. Detta gäller särskilt för partiklar med en diameter på mindre än 2,5 µm. Mycket av partiklarna kommer från biltrafiken men uppvärmningen av fastigheter är också en förekommande källa. I det senare fallet kan vi se att det finns ett visst motsatsförhållande mellan småskalig eldning med biobränsle för uppvärmning, vilket är bra ur klimatsynpunkt när det ersätter oljeeldning, och målet med minskade partikelemissioner.

Med tanke på att partiklar alltmer anses orsaka allvarliga hälsorisker borde regeringen se över gränsvärdena för små partiklar. Man borde ocksåöverväga att inte enbart ha ett gränsvärde för partiklar mindre än 10 µm utan också införa ett gränsvärde för partiklar mindre än 2,5 µm. Vidare bör mer systematiska mätningar göras av partikelhalterna i storstäderna i områden där risken är uppbar för att man överträder gränsvärdena. Enligt trafikverket har de blivande EU-gränsvärdena för 10 µm partiklar redan vid vissa tillfällen överskridits på platser i Stockholm och Göteborg.

Förutom trafiken kan även ventilationssystemen vara orsaken genom att de värms upp och små partiklar frigörs. Även inom detta område krävs ytterligare forskning. Viktigt är att här påpeka att rimliga avvägningar görs, så att bostadsbyggandet inte stoppas i exempelvis centrala Stockholm och Göteborg. Regeringen bör ocksåöverväga om man inte bör ta fram ett delmål för små partiklar inom miljömålet Ren luft.

Ett bra boende för miljön

Växthuseffekten

Det är framför allt tre sektorer som pekas ut som bidragande till växthuseffekten: industrin, transporter och boende. Enligt Boverket svarar bebyggelsen för 40 procent av Sveriges totala energianvändning och ca 30 procent av koldioxidutsläppen. Bostadssektorn har under de senaste åren varit en sektor som minskat sitt bidrag till växthuseffekten. Trots detta anser flera bedömare att bostadssektorn fortfarande har stora möjligheter att utan negativa konsekvenser minska sitt bidrag till växthuseffekten. Vi anser att Sverige bör ha som mål att bostadssektorn minskar sitt bidrag till koldioxidutsläppen med 50 procent till 2025 gentemot utsläppen 1995 och med 80 procent till 2050. Det bör framför allt inom uppvärmningssidan finnas goda möjligheter att t.ex. skifta till biobränslen. Sverige bör ha som mål att ingen fjärrvärme produceras med fossila bränslen 2020.

Konkreta åtgärder som kan åstadkomma det önskade scenariot

Staten är ägare till ett stort antal fastigheter. Då investeringar i energibesparande åtgärder i allmänhet är lönsamma även i ett ganska kort perspektiv bör det vara acceptabelt att dessa görs även om upplåning är nödvändigt. Denna typ av investeringar bör kunna göras utan att påverka budgettaket. Regeringen bör ge tydliga direktiv till Fastighetsverket och de statliga fastighetsbolagen som t.ex. Akademiska Hus att prioritera åtgärder som effektiviserar användningen av energi.

Folkpartiet anser att fastighetsskatten successivt skall avvecklas. Då vi för närvarande inte fått gehör för detta anser vi att fastighetsbeskattningen omedelbart måste reformeras så att en höjning av taxeringsvärdet p.g.a. energibesparande investeringar inte slår igenom som höjd fastighetsskatt. Ett sådant förhållande måste ses som kontraproduktivt.

Än mer orimligt ter det sig när det har utgått statliga stöd för åtgärder som i nästa skede gett högre fastighetsskatt.

Fjärrvärme är än så länge i huvudsak en uppvärmningsform för tätorterna. Folkpartiet anser dock att man bör underlätta också för småskalig utbyggnad av fjärrvärme, vilket kanske framför allt är intressant på landsbygden. En ökad användning och produktion av biobränslen inom jordbruket borde gynna en sådan utveckling. Här skulle t.ex. LBU-programmen kunna stödja lantbrukare som vill diversifiera sin verksamhet till att också bli fjärrvärmeproducenter.

Boendet och den biologiska mångfalden

Boendet kan påverka den biologiska mångfalden både positivt och negativt. Villaträdgårdarna och fritidsodlingen bidrar t.ex. både med miljöer för olika insekter och fåglar och med att bibehålla den biologiska mångfalden vad gäller de odlade växterna. Samtidigt kan fritidsodlingen bidra med att arter som inte hör hemma naturligt i Sverige så som mördarsniglar och jättebjörnloka sprida sig okontrollerat.

Återvinning och sophantering

Det är uppenbart att bostadspolitiken har en stor betydelse för området som rör återvinning och sophantering. Folkpartiet utvecklar djupare sin syn pååtervinning och sophantering i sin miljömotion "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling". Speciellt viktigt inom bostadsektorn är planeringen och utformningen av bostäder som gynnar källsortering samt återvinning av byggmaterial. Folkpartiet vänder sig dock mot den tillfälliga skattelättnad som regeringen föreslår för investeringar för källsortering i flerfamiljsfastigheter. Denna typ av tillfällig stimulans orsakar bara en ryckig politik där investeringar inte sker på det mest optimala sättet. Det är betydligt viktigare att ha en långsiktig styrning för ökad källsortering. Folkpartiet anser t.ex. att skatt på deponi och förbränning av osorterat avfall är bättre metoder.

Folkpartiets syn på miljömålet God bebyggd miljö

Riksdagen har som ett av sina övergripande miljömål målet God bebyggd miljö. Detta är ett viktigt mål som berör både inomhusmiljö och yttre miljö. Det är viktigt att detta mål skall gälla hela landet och inte bara stad och tätort. Det är olyckligt att det idag finns flera delmål som begränsat sig till att i huvudsak gälla tätorterna. Även om problembilden framför allt när det gäller yttre miljö troligen är större i många tätorter än på landsbygden finns det all anledning att inkludera också landsbygden och landsbygdens yttre miljö i arbetet. Det finns idag tio delmål inom miljömålet God bebyggd miljö.

Delmål 1: Planering

Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för

  • hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,

  • hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas,

  • hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas,

  • hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas.

Folkpartiet anser att det är viktigt att detta delmål inte automatiskt skall innebära en förtätning av boendet. En förtätning gynnar i och för sig transportsystemen men missgynnar flera andra delar i vad människor upplever som goda boendemiljöer. Det måste vara individernas definition på vad de anser vara god boendemiljö som styr om samhället går mot en förtätning av tätorterna. Det är också så att situationen i landet är mycket olika och medan en förtätning säkert ses positivt i vissa områden har den ringa eller till och med negativ verkan i andra områden. I det arbetet måste därför även beaktas hur man får en bra infrastruktur även om utglesningen av tätorterna fortsätter. Folkpartiet anser att delmålet framför allt bör ta fasta på en utfasning av användningen av fossila bränslen för transportsektorn. Det vill säga att fokus inte bara kan vara på minskad bilanvändning och resurssnåla transporter utan även på möjligheten till användningen av alternativa drivmedel.

Biologisk mångfald och grön- och vattenområden i tätorter behöver utvecklas. Här är det viktigt så som t.ex. Boverket framhållit att man får bättre sammanhållande planeringssystem av grönytor och vattenområden. Folkpartiet vill påpeka att detta inte bara gäller tätorter utan också landsbygden och vill se en bredare syn på detta delmål som inkluderar framför allt tätortsnära landsbygd. Vi vill också peka på att detta är ett av de delmål som kan befinna sig i konflikt med diskussioner kring förtätningen av tätorten. Det är viktigt att i delmålet Ändamålsenlig bebyggelse förutom trafikplanering och behovet av bättre kollektivtrafik ta upp frågor som berör säkerhet. Detta berör när det gäller miljömålen i första hand byggnaders fysiska säkerhet t.ex. skydd mot översvämningar. De senaste årens ständiga översvämningsproblem tyder på att dessa frågor inte i tillräcklig utsträckning varit en del av samhällsplaneringen. Vi vill också här som tidigare påpeka betydelsen av stadsplaneringen för trygga miljöer när det gäller skydd för människor mot brott.

Delmål 2: Skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010)

Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Kulturhistoriska och estetiska värden tas tillvara och förstärks. Det är viktigt att detta delmål inte leder till en allt för statisk syn på stadslandskapet. Det är viktigt att bevara kulturhistoriska världen men samtidigt måste stadens landskap få förändras framför allt för att kunna uppnå den senare delen av målet nämligen en förstärkning av de estetiska värdena. Det är också viktigt att man i målet inkluderar inte bara bevarandet av miljöer utan också bevarandet av miljöernas historia och att man sprider denna kunskap till berörda parter.

Delmål 3: Minskat buller (2010)

Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Det är mycket oroande att detta är ett av de delmål som verkar svårast att uppnå. Folkpartiet utvecklar sin politik mer specifikt i andra avsnitt i denna motion. Vi vill särskilt lyfta fram statliga verks, såsom Banverket och Vägverkets, ansvar för att utvecklingen går i rätt riktning.

Delmål 4, 5, 6 samt 9 och 10

Samtliga dessa delmål behandlar avfallshantering och resursanvändning:

Uttag av naturgrus (2010)

2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen.

Minskat avfall (2005)

Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå, samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar.

Standard på avfallsdeponier (2008)

Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall.

Matavfall från hushåll, restauranger m.m. (2010)

Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.

Matavfall från livsmedelsindustrier m.m. (2010)

Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.

Flera av dessa delmål verkar kunna uppnås under perioden, vilket är bra. Folkpartiet anser dock att dessa delmål skulle kunna sammanföras till ett delmål inkluderande samtliga frågor kring avfallshanteringen. Vi anser vidare att de nyligen tillkomna delmålen som berör matavfall är allt för detaljerade och inte alls har samma tyngd som de övriga delmålen. Det har också från flera experter diskuterats om miljönyttan med rötning kontra andra återvinningsformer vad avser biologiskt avfall. Vi skulle hellre se att mer övergripande mål vad avser dels avfall, dels recirkulationen av fosfor och andra viktiga näringsämnen till åkermark togs fram. Vi anser därför att delmålet kring kompostering stryks som delmål inom miljömålet God bebyggd miljö.

Delmål 7: Energianvändning m.m. i byggnader (2010)

Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska.

Här anser Folkpartiet att det kan vara relevant med en skärpning av målet när det gäller energiförbrukning. Det gäller framför allt att tydliggöra ett mål för inte bara energibesparing utan framför allt en minskning av bostadssektorns utsläpp av växthusgaser. Vi anser att Sverige bör ha som mål att bostadssektorn minskar sitt bidrag till koldioxidutsläppen med 50 procent till 2025 gentemot utsläppen 1995 och med 80 procent till 2050.

Delmål 8: God inomhusmiljö (2020)

År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att

  • samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,

  • radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m³ luft,

  • radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m³ luft.

Vi anser att detta är ett av de viktigaste delmålen för miljömålet God bebyggd miljö och har mer i detalj utvecklat våra ståndpunkter ovan i kapitlet En bostadspolitik för friska hus.

Behovet av nya delmål

Folkpartiet anser som vi tidigare beskrivit i denna motion att regeringen bör ta fram ett nytt delmål som rör barns miljö. Delmålet kan ges rubriken "Offentliga lokaler där barn vistas stadigvarande skall ej orsaka vare sig kortsiktiga eller långsiktiga hälsoproblem" och regeringen bör ges i uppdrag att definiera mätbara mål för detta nya delmål.

Forskning

I motionen har vi pekat på några forskningsområden som vi anser vara viktiga när det gäller boende och boendemiljö.

  • Forskning kring hälsovådliga ämnen i byggmaterial

  • Forskning om sambandet mellan tillgång till gröna miljöer och hälsa

  • Forskning om hur man skapar trygga stadsmiljöer

  • Forskning om enskilda bullerkällor och högfrekvent buller.

  • Forskning kring ventilationssystemen och partiklar i luft.

Vi kan med andra ord konstatera att det krävs forskning inom många områden när det gäller boende och boendemiljön och det krävs att resurser säkras för detta. Vi anser t.ex. att man bör överväga att vid något universitet inrätta en s.k. forskarskola inom området god boendemiljö. Vi har också tidigare presenterat vår syn på att Formas bör avvecklas, detta bör dock inte minska de externa forskningsmedlen för bostadssektorn.

Stockholm den 4 oktober 2004

Lars Tysklind (fp)

Nina Lundström (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Gunnar Andrén (fp)

Solveig Hellquist (fp)

Axel Darvik (fp)

Lennart Fremling (fp)

Sverker Thorén (fp)

Anita Brodén (fp)

Heli Berg (fp)

Gunnar Nordmark (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Bostadsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (13)