Biståndet till Angola

Motion 1991/92:U224 av Birger Hagård m.fl. (m)

av Birger Hagård m.fl. (m)
I sju motioner (1984/85:844, 1985/86:U213,
1986/87:U235, 1987/88:U220, 1988/89:U233, 1989/90:U658
och 1990/91:U237) har påtalats situationen i Angola och
Sveriges ensidiga engagemang till förmån för MPLA-
regimen i Luanda. Under lång tid utsattes
motståndsrörelsen UNITA för en konstant nedvärdering.
Svenska medier återgav länge okritiskt den
kommunistiska propagandan, som också satte sin prägel på
den syn, som förmedlades av den svenska ambassaden i
Luanda. Såväl dåvarande utrikesministern Sten Andersson
som kabinettssekreterare Pierre Schori förföll till att
använda invektiv som ''banditer'' och ''terrorister'' om
UNITA och anslöt sig därmed till det kommunistiska
språkbruket. I vissa fall kan det ha varit fråga om en
''spontan'' sympati för en marxistisk regim, men till större
delen torde det ha rört sig om en fullständig brist på
kunskap om förhållandena i Angola i allmänhet och om
UNITA i synnerhet.
USA har under senare år givit ett visst stöd, ekonomiskt
och politiskt, åt UNITA, medan Kuba och Sovjetunionen
stödde MPLA med såväl stora vapensändningar som
trupper. Som mest räknade den kubanska truppstyrkan
60.000 man. Sedan UNITA lyckats slå tillbaka
motståndaren i ett avgörande slag vid Mavinga i sydöstra
delen av Angola på våren 1990, och sedan Sovjetunionen
klargjort att man inte längre kunde ge samma stora stöd
som tidigare, tvingades dock MPLA-regimen att sätta sig
vid förhandlingsbordet med UNITA och dess ledare Jonas
Savimbi. Efter många turer ingicks ett fredsavtal i Estoril i
Portugal den 31 maj 1991.
I september i år skall allmänna och fria val hållas, varvid
det inte är osannolikt att UNITA kommer att triumfera.
Jonas Savimbi kan bli den förste folkvalde presidenten.
UNITA har flyttat sitt högkvarter från Jamba till
huvudstaden Luanda.
Ett mödosamt återuppbyggnadsarbete förestår i
Angola. Inte mycket fungerar, kaos och anarki råder på
många håll. Deserterande MPLA-soldater förvandlas till
''banditer''. FN, som övervakar vapenvilan, har
rapporterat, att av de ursprungligen 150 000 
soldater, som angavs ingå i MPLA-regimens armé,
återstår bara 115.640.
Kriminaliteten är skrämmande hög och korruptionen
inom regimen är omfattande. I en slutrapport för ett drygt
halvår sedan skrev en svensk biståndsledare bl a: ''Det
makthavande partiet MPLA har under minst de senaste fem
åren allt mer hänsynslöst utnyttjat makten mer för
partimedlemmarnas privata vinning än för förbättring för
folket. Det finns framför allt i Luanda och i rikets ledning
en uttalad korruption, vilken påverkar alla
samhällsfunktioner. Denna grad av korruption har jag
personligen tidigare inte kommit i kontakt med.'' Samme
rapportör tillade: ''Personligen tycker jag att det är fel att
idag stödja en statsapparat som för varje dag den sitter vid
makten för in landet i en allt djupare katastrof. De flesta
bistånd till Angola, vilka går in på ministerienivå, har med
all sannolikhet effekten att förlänga och förvärra denna
katastrof.''
Med tanke på den nöd och det elände som råder i Angola
vill vi inte motsätta oss det föreslagna biståndet. Men vi
motsätter oss att något bistånd går till den korrumperade
MPLA-regimen. Det svenska stödet till denna regim har
givit Sverige ett dåligt anseende. Inför möjligheterna till en
total regimförändring i Angola bör Sverige snarast etablera
goda relationer med UNITA, som också kan förmedla en
del av det svenska biståndet, t ex till sin vid senaste
årsskiftet nyöppnade klinik i Luanda. Där behövs
mediciner och sjukvårdsattiraljer av skilda slag. Det finns
också anledning att närmare skärskåda den hittillsvarande
förmedlingen av biståndet. Det har antytts, att det finns
svenskar, som alltför mycket solidariserat och lierat sig med
personer på MPLA-sidan.
I regeringens budgetproposition anges, att
biståndspolitiken skall få en ny inriktning, där följande fyra
mål betonas: demokratisk utveckling, mänskliga fri- och
rättigheter, utvecklingen av marknadsekonomi samt
effektiviteten i biståndets användande. För Angolas
vidkommande gäller alltså särskilt den sistnämnda punkten.
Svenska skattebetalare har ingen anledning att ge stöd åt
korrumperade MPLA-anhängare. Effektiviteten i biståndet
till Angola bör särskilt uppmärksammas. Särskild vikt bör
läggas vid att noga se till att varje form av bistånd verkligen
hamnar, där det är avsett.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det svenska biståndet till
Angola också bör kanaliseras via UNITA,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att effektiviteten i biståndet
särskilt bör uppmärksammas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige och svenska
myndigheter snarast bör upprätta goda relationer med
UNITA.

Stockholm den 25 januari 1992

Birger Hagård (m)

Gullan Lindblad (m)

Hugo Hegeland (m)

Ulf Melin (m)

Peeter Luksep (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 1992-01-27 Bordläggning: 1992-02-06 Hänvisning: 1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (7)