Behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter

Motion till riksdagen
1988/89: So490

av Kenth Skårvik och Elver Jonsson (båda fp)
Behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter

Behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter

I 1981 års behörighetskommittés betänkande (SOU 1983:33 Kompetens
inom hälso- och sjukvård) behandlades bl. a. en ny lag om behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvård. Det kan konstateras att gruppen
arbetsterapeuter blev offer för kommitténs allmänna restriktivitet när det
gäller att utfärda nya regler. Kommitténs förslag var att socialstyrelsen
skulle utfärda allmänna råd om den kompetens som krävs för anställning
av arbetsterapeuter.

1 kritiken mot detta förslag nämndes bl. a. att om kommitténs förslag
genomförs kommer sjukvårdshuvudmännens agerande att avgöra vårdkvalitén.

Jag vill här hänvisa till socialutskottets uttalande i samband med behandling
av HSL att man genom behörighetsföreskrifter skall säkerställa
patientsäkerheten i vården och att detta gäller såväl offentlig som privat
vård. I lagens förarbete (prop. 1981/82:97) konstaterades att en god hälsooch
sjukvård förutsätter att det finns välutbildad och kompetent personal.

I samband med behandlingen av betänkandet väcktes en motion av
Kenth Skårvik (fp) 1983/84:2857, förslag om behörighetsföreskrifter för
arbetsterapeuter.

I socialutskottets betänkande 1983/84:32 om behörighet att utöva yrke
inom hälso- och sjukvård m.m. (prop. 1983/84:179) anförs att

Inom regeringskansliet genomförs för närvarande en översyn av förordningen
om behörighet till vissa tjänster inom den landstingskommunala
hälso- och sjukvården och om tillsättning av sådana tjänster. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer frågan om behov av behörighetsföreskrifter
för arbetsterapeuter att behandlas under översynen. Utskottet förutsätter
att de synpunkter som anförs i motionen övervägs i det sammanhanget.

I en reservation till socialutskottets hemställan anförde Ingemar Eliasson
(fp) bl.a. följande:

Enligt utskottets mening är allmänna råd om den kompetens som krävs för
anställning som arbetsterapeut inte tillräckliga. Felaktiga bedömningar
och felaktig behandling hos en arbetsterapeut inom hälso- och sjukvården
kan få mycket allvarliga följder för patienterna. Patientsäkerheten kräver
därför att föreskrifter om kompetenkrav för tjänst som arbetsterapeut blir
bindande.

I 6 § i den med stöd av ett bemyndigande i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) utfärdade förordningen (1982:771) om behörighet till vissa
tjänster inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården och om
tillsättning av sådana tjänster finns, som nämnts ovan (s. 11), behörighetskrav
för bl. a. tjänst som sjukgymnast. Betydande likheter föreligger mellan
sjukgymnaster och arbetsterapeuter i fråga om utbildning och arbetsuppgifter.
I nämnda förordning, som f. n. är föremål för översyn inom
regeringskansliet, bör enligt utskottets mening intas bestämmelser om krav
för behörighet även till tjänst som arbetsterapeut.

Riksdagsdebatten fredagen den 1 juni 1984 angående behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvård m. m.

Anförande 185 — Kenth Skårvik

Det är enligt min mening ett berättigat krav att en patient som för arbetsterapeutisk
behandling inom samhällets hälso- och sjukvård, tillförsäkras
den vårdkvalitet som endast en utbildad arbetsterapeut kan säkerställa.
Jag vill också påminna om att riksdagens intention varit att genom behörighetsföreskrifter
säkerställa att ramlagen, HSL, får ett innehåll som ökar
patientsäkerheten i vården.

Anförande 186 — John Johnsson

Vad gäller arbetsterateuter vill jag framhålla att det pågår en översyn inom
regeringskansliet och att vi mot den bakgrunden f. n. inte har någon
anledning att diskutera frågan. Jag förutsätter att den kommer att tas upp
till behandling igen.

Regeringen fattade sedan beslut om att ge socialstyrelsen i uppdrag att
utfärda allmänna råd för arbetsterapeuter.

Socialstyrelsen har därefter i enlighet med kommitténs förslag och regeringens
beslut utfärdat allmänna råd om kompetenskrav för arbetsterapeuttjänster,
samt föreskrifter om tillämpning av lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonal m. fl. på arbetsterapeuter. Vidare är
de allmänna råden enbart bindande när huvudmannen beslutar att anta
dem som föreskrifter för behörighet till tjänst inom sitt förvaltningsområde.

Socialstyrelsen framförde i sitt remissvar ”Socialstyrelsen anser emellertid
att allmänna råd inte i alla sammanhang kan anses som en tillräcklig
reglering av en yrkesgrupps behörighet till tjänst. De allmänna råd socialstyrelsen
utfärdar blir bindande på landstingskommunal nivå (motsvarande)
endast i den mån huvudmannen beslutar anta dem såsom föreskrifter
för behörighet till tjänst inom sitt förvaltningsområde. I de fall det ur
säkerhetssynpunkt framstår som viktigt att garantera en kvalitativt enhetlig
kompetensnivå på vissa tjänster inom hälso- och sjukvården i landet i
dess helhet behöver behörigheten regleras genom det statliga regelsystemet,
dvs. med föreskrifter.

Socialstyrelsen delar kommitténs uppfattning att det är viktigt att styrelsen
följer utvecklingen och vid behov initierar hos regeringen den form av
rättslig reglering som utöver den nu föreslagna behövs med hänsyn till
patienternas säkerhet.”

Mot. 1988/89

So490

8

Sedan allmänna råd utfärdats och blivit tillgängliga har FSA skrivit till
gruppledarna för de olika partierna i samtliga landsting och de sjukvårdande
kommunerna. Förbundet har fått svar från sju landsting. Övriga har
inte avhörts. 1 två av de sju landstingen kan förväntas att en majoritet
föreligger för antagande av allmänna råd. Såvitt bekant har hittills inte
något landsting fattat beslut om antagande.

Som framgår av vad jag ovan redovisat har inte de beslut som hittills
fattats lett till de åtgärder som socialutskottet förutsatte vid sin tidigare
behandling. Den kvalitet i patientbehandlingen och den säkerhet för patienten
som förutsattes föreligger inte. Det är fortfarande möjligt och förekommer
regelbundet att sjukvårdshuvudmannen som arbetsterapeut anställer
en arbetstagare utan arbetsterapeututbildning. Samtidigt gäller även
för en sådan anställd en skyldighet att föra journal och ett ansvar för
utebliven eller felaktig behandling enligt tillsynslagen. Patienten har inte
anledning att tro att man inom svensk sjukvård kan utsättas för behandling
av personal som titelmässigt och i övrigt ser likadan ut som den som
har en lång utbildning inför sitt yrkesarbete. Jag anser den rådande situationen
djupt otillfredsställande.

Jag kan nu konstatera att frågan återigen bör prövas och att de arbetsuppgifter
som anges i allmänna råd samt tillägg över de arbetsuppgifter
som omfattas av lagen bör utgöra grund för bestämmelser om krav för
behörighet till tjänst som arbetsterapeut.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till behörighetsföreskrifter
för arbetsterapeuter.

Stockholm den 25 januari 1989

Kenth Skårvik (fp) Elver Jonsson (fp)

Mot. 1988/89

So490

9