Bättre villkor för småföretagen

Motion 2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD)

av Tobias Andersson m.fl. (SD)

Innehåll

Förslag till riksdagsbeslut

Motivering

Undanröj onödigt regelkrångel och administration

Näringsfrämjande myndigheter

Starta eget-bidrag

Översyn av 3:12-reglerna

Sänkta kostnader för småföretag

Knallarna

Turism och besöksnäring

Kompetensförsörjning och Arbetsförmedlingen

ROT och RUT är bra för företag, jobb och välfärd

Offentlig upphandling

Brott som drabbar småföretagare

Socialt skydd för småföretag

Kommunala tillsynsavgifter

Minskade sjuklönekostnader för små företag

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka tiden för tjänstledigt för att bedriva näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett systematiserat regelförenklingsarbete och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av 3:12-reglerna i syfte att ta fram ett enklare och mer generellt system och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkta skatter och avgifter för småföretag och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverk och regeltillämpning som hämmar små företag och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kompetensförsörjning och lokala utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rot- och rutavdragen och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling ska utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all brottslighet som drabbar landets företagare måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda det sociala trygghetssystemet för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa åldersgränsen för egenföretagare och möjliggöra att efter 55 års ålder fritt ändra karenstid i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av lagkrav kring efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera sjuklöneansvaret för mikro- och småföretag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Småföretagen har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och stärkt samhällsekonomi. Företagande kan också vara en väg in på arbetsmarknaden för personer som svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Näringspolitiken bör därför inriktas på att ta bort de hinder som finns för att få fler företag att starta och växa. Det gäller inte minst onödig byråkrati och regelkrångel men också att skatter och kostnader inte kväver företagandets drivkrafter.

Undanröj onödigt regelkrångel och administration

Många företagare upplever att exempelvis regelverken om skatt för fåmansbolag och mervärdesbeskattning skulle behöva förenklas. Det är viktigt att vi har en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder. Företag ska inte på ett orimligt sätt bli drabbade av att rättsprocesserna inte fungerar tillfredsställande. Åtgärder av karaktären straffbeskattning, eller skattetillägg, ska inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Det finns behov av att Skatteverket utarbetar konkreta förslag för tydligare skatterättslig gränsdragning mellan verkligt uppsåt och oavsiktliga felaktigheter. I vår regelförenklingsmotion driver vi en rad ytterligare skarpa förslag exempelvis om ett systematiserat regelförenklingsarbete där näringslivsorganisationerna årligen bjuds in för att lyfta vilka regler som är mest kostsamma i förhållande till nyttan. Regeringen ska sedan svara på varje enskilt förenklingsförslag i en skrivelse till riksdagen. Ett konkret delmål vore att följa upp det tillkännagivande riksdagen riktade till regeringen om att inte överimplementera EU-direktiv och säkerställa att det efterlevs.

Näringsfrämjande myndigheter

Myndigheter bör generellt erbjuda användarvänliga och enkla, digitala verktyg för företag som är skyldiga att lämna uppgifter. Förvaltningsmyndigheter har en viktig kontrollfunktion men småföretagande och entreprenörskap får inte motverkas av statliga pekpinnar och fyrkantighet från myndigheter. Myndigheterna ska fokusera på att hjälpa företagare att göra rätt. Regeringen skall därför ge tydliga instruktioner till myndigheterna för att förenkla och verka för regelförenkling för småföretagen. En översyn av regeringens regleringsbrev för berörda myndigheter behöver ske där det måste vara tydligt att myndigheterna har ett ansvar att främja företagande och näringslivsklimat i Sverige. Mot denna bakgrund är det positivt att riksdagen riktat tillkännagivande till regeringen i denna fråga.  

Starta eget-bidrag

För att fler skall ta steget och starta sin dröm om ett eget företag föreslår vi ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Ersättningen ska motsvara den som råder för arbetslöshetsersättning men utan nedtrappning i ersättningsnivå utöver maxtiden. För att få ingå i programmet ska det ställas höga krav där affärsidén exempelvis kretsar kring en ny innovation och där potential bedöms finnas för tillväxt. Det kan diskuteras om ersättningen ska utgöras av ett rent bidrag eller om det ska omvandlas till ett förmånligt lån om företaget överlever en viss tid och får upp sin omsättning över en viss gräns. Redan idag finns en lag om rätt till tjänsteledighet för att bedriva näringsverksamhet (Lag 1997:1293 om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet) under vissa fastställda kriterier, exempelvis att verksamhet inte får konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Detta är givetvis bra, men kan dock ske i högst sex månader, vilket bör förlängas till minst tolv månader.

Översyn av 3:12-reglerna

Det komplexa systemet kring 3:12–reglerna vars syfte är att förhindra att näringsidkare inkomstväxlar, det vill säga att ta ut en lågbeskattad utdelning från företaget vilken vanligtvis beskattas som inkomst av kapital, istället för en betydligt högre beskattad inkomst av tjänst. Det innehåller även ett system för att räkna ut gränsbelopp, under vilket företagaren kan göra en utdelning till en lägre skattesats. Systemet är komplicerat. Fåmansbolagsskattesystemet behöver göras enklare och mer lättbegripligt. En utredning behövs som kan föreslå ett enklare och mer generellt system.

Sänkta kostnader för småföretag

För att gynna företagen och därmed jobben och ekonomin är det viktigt att sänka arbetsgivaravgiften och minska sjuklönekostnader. På detta sätt sänks företagens kostnader och deras utsikter att växa stärks. Partiet föreslår exempelvis ett utökat växa-stöd, den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda och utvidgar den till att omfatta upp till tre anställda.

Knallarna

Marknadsknallarna är inte många men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp. Jokkmokks marknad, Skänninge marknad, Kiviks marknad, Vimmerby marknad med flera. Sedan 2014 är knallarna ålagda att ha kvittoskrivande kassasystem som måste fungera oavsett om de har tillgång till el eller om mobilnätet blir överbelastat. Dessutom ska kassasystemen tåla fukt och kyla vilket de inte är konstruerade för. Ingen tillverkare kan idag tillhandahålla system som lever upp till de svenska kraven. Regeringen måste se över detta.

Turism och besöksnäring

Turismen möjliggör för svenskar att se och lära sig mer om sitt land och den fungerar som ett skyltfönster för semestrande turister. En undersökning från Tillväxtverket från 2018 visar att 7 procent, motsvarande omkring 25 000 av Sveriges små och medelstora företag har en stor försäljning till tillresta besökare. Ett problem för företagens tillväxt i branschen är regler och tillämpningar av desamma som är obsoleta eller rent av hämmande. Detta behöver åtgärdas genom en bred översyn. I vår besöksnäringsmotion redogör vi bland annat för våra förslag bland annat gällande personalliggare, Visit Sweden, cateringtillstånd och danstillståndet.

Kompetensförsörjning och Arbetsförmedlingen

Utbildning och kompetensförsörjning är nyckelfaktorer för små företags möjlighet att växa. På grundskole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom så kallade teknikcollege. Ytterligare ett sätt att möta företagens behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar. Lokala utbildningar med anknytning till lokalt företagande ska bevaras och utvecklas, gärna i direkt samarbete med företagen. Arbetsförmedlingen spelar en roll för att matcha arbetssökande mot företagens behov och reformeringen av Arbetsförmedlingen måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Samt att vikten av myndighetens närvaro på landsbygden beaktas.

ROT och RUT är bra för företag, jobb och välfärd

ROT-avdraget, skattereduktionen för arbetskostnad vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad har gjort svarta jobb vita. Detsamma gäller rutavdraget, skattereduktion till privatpersoner för hushållsarbeten i en bostad. Den senare är också en viktig åtgärd för att möjliggöra mer av kvinnligt företagande. Vita jobb ger skatteintäkter som kan användas för att stärka välfärden, till skillnad från dess motpart som i stället leder till att medel lämnar landet eller finansierar kriminell verksamhet. Avdragen är dessutom särskilt positiva till personaltunga företag eftersom de riktar sig mot kostnaden för arbetsinsatsen. Därför är vi också för en utökning av ROT-avdraget till 50 procent och vi har även föreslagit en utvidgning av avdragsmöjligheter till trygghetsområdet.

Offentlig upphandling

Höga trösklar som stänger ute småföretag från upphandling skall motverkas. Mindre företag ska kunna vara delaktiga i upphandling, även när kollektivavtal saknas. Offentlig upphandling behöver utvecklas till att bli modern och kostnadseffektiv. Upphandling skall inte användas till föråldrad arbetsmarknadspolitik. För att möjliggöra att fler små företag ska kunna delta i upphandlingar vore det positivt ifall fler stora upphandlingar delas upp i mindre, alternativt att låta små företag gå samman om en stor upphandling. Direktupphandlingar, som kan förklaras som en upphandling som inte behöver annonseras och där anbuden inte behöver ges i viss form, är inte offentliga idag. Det är viktigt att öka transparensen i direktupphandlingen för att motverka risken för korruption samtidigt som fler småföretag skall ta del av den offentliga affären. Vi vill därför höja gränsen för direktupphandlingar samtidigt som vi vill utreda hur transparensen i direktupphandlingen säkerställs.

Brott som drabbar småföretagare

Den livshotande gängbrottsligheten och annan grov brottslighet skymmer lätt att det även finns andra typer av vardagsbrottslighet som går under radarn, men som skapar problem för inte minst småföretagare. Exempelvis fakturabedrägerier och bolagsmålvakter. Fakturabedrägerier är ett utbrett problem och det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte agerat på området, trots att utredningen Fakturabedrägerier (SOU 2015:77) presenterade sin slutrapport redan 2015. Svensk Handels Trygghetsbarometer visar att över 4 av 10 handlare utsattes för brott under första kvartalet 2021, vilket är en kraftig ökning jämfört med det fjärde kvartalet 2020. De brottstyper som ökade mest jämfört med det fjärde kvartalet 2019 var butiksstölder och hotfullt beteende från besökare. All brottslighet som drabbar landets företagare måste bekämpas. Våra förslag på området finns utvecklat i en separat motion.  

Socialt skydd för småföretag

Att företagare inte tar del av trygghetssystemet på samma villkor som alla andra är ett problem. Egenföretagares sociala trygghet har brister och dagens system behöver ses över genom en utredning. Småföretagare har med egenavgifterna en möjlighet att välja sjukförsäkringsavgift med tillhörande antal karensdagar. Näringsidkaren kan då antingen välja en högre avgift med kortare karenstid eller lägre avgift med längre karenstid. Företagaren gör därmed en bedömning som innefattar både kostnader och risker vid en eventuell sjukdom. Den grundläggande karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare är sju dagar, men det finns även en möjlighet att fritt välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar enligt vissa restriktioner. Men en egenföretagare som har fyllt 55 år kan dock inte byta till en kortare karenstid. Därför bör 55-årsregeln tas bort, vilket även stöds av SOU 2020:65.

Kommunala tillsynsavgifter

Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för småföretag, särskilt när de startar och är på väg att etablera sig i en kommun. Avgifterna bestäms på kommunal nivå och skiljer sig åt från kommun till kommun. Rättviks kommun har valt en annan väg och som inspirerat många andra kommuner. Där började man istället med att bland annat att fakturera tillsynsavgifterna i efterhand och en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhandsdebitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska effekter däremot att det ger god effekt för företag i form av lägre avgifter och vad de avser.

Minskade sjuklönekostnader för små företag

I ett led att ge mikro- och småföretagen bättre förutsättningar finns ett behov av att reformera sjuklöneansvaret. Många företag drar sig för att anställa okända personer som kanske också bär på en risk att bli sjuka. Enligt gällande regler kan företaget tvingas stå för hela sjuklönekostnaden vid sjukdom, vilket förstärker utanförskapet genom att individer med sjukdomshistorik har svårare att få anställning. Det är viktigt att på alla sätt bryta utanförskapet i Sverige både ekonomiskt och kulturellt för ökad sammanhållning och starkare ekonomier såväl i hushållen som i offentliga sektorn. Vårt förslag är att ett avdrag i sjuklönekostnaderna som motsvarar de faktiska kostnaderna för ett småföretag med upp till nio anställda ska införas. För företag med fler anställda betalas enbart de sjuklönekostnader som överstiger schablonavdraget.

Tobias Andersson (SD)

Alexander Christiansson (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-01 Granskad: 2021-10-04 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (16)