Barnkonto

Motion 1999/2000:So325 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

av Kenneth Johansson m.fl. (c)
Inledning
Astrid Lindgren har i sina böcker fångat barns
uppfinningsrikedom och självständighet. I hennes figurer
känner barn igen sin vardag med glädje och sorg för stort
och smått. Föräldrar ser sina barns energi komma till uttryck
ungefär som när Emil gör hyss eller Pippi ger sig i väg på
sakletning. En bra familjepolitik ger stöd i föräldraskapet
men övertar inte ansvaret för uppfostran och utveckling. En
bra familjepolitik utgår ifrån familjers olika förhållanden och
styr inte in alla i samma mall. En bra familjepolitik bygger
på valfrihet, flexibilitet och rättvisa.
Statens, kommunens och det civila samhällets uppgift är att stötta föräldra-
skapet och ge likvärdiga förutsättningar för alla barn att behålla sin kreativi-
tet och skaparglädje upp i vuxen ålder - inte att styra över hur familjer väljer
att leva. Det ska däremot finnas ett starkt skydd för enskilda barn från
övergrepp och annat som kränker barnens integritet eller hindrar deras
utveckling i att bli kreativa och självständiga individer.
De allra flesta barn i Sverige har det materiellt mycket bra och har
engagerade föräldrar. Men det finns även stora grupper av barn som har det
svårt och som befinner sig i utsatta situationer. Det är barn som lever i
familjer där psykisk ohälsa, missbruk eller misshandel förekommer och barn
som utsätts för övergrepp av olika slag. Barn måste få känna trygghet. De
måste mötas med respekt, och de måste uppleva gemenskap, delaktighet och
tillit. Vi har alla ett stort ansvar för att ge våra barn bästa tänkbara
uppväxt-
miljöer med mycket kärlek och omsorg och fria från våld och droger.
Familjepolitiken måste underlätta för föräldrar att axla föräldrarollen, allt
för att den uppväxande generationen ska bli en trygg och självsäker genera-
tion. Politiken måste också ge stöd till barn i en utsatt situation. Det som
ovan anförts bör ges regeringen till känna.
Familjen
Precis som i Astrid Lindgrens värld ser dagens familjer olika
ut, men det har ingen betydelse för barnens uppväxtvillkor.
Det är i stället omgivningens föreställningar om den
"perfekta" familjen som kan ge föräldrar dåligt samvete eller
barn skuldkänslor för att deras familj inte är en "vanlig"
familj. Samhället eller de politiska beslutsrummen ska inte
motarbeta eller moralisera över vissa familjebildningar. För
oss är alla familjer lika mycket värda. För barn är det viktigt
med trygghet, stabilitet, en lärande miljö och stödjande
sociala nätverk. Familjerna ser mycket olika ut men alla
familjer ska, oberoende av sammansättning, stödjas.
Familjer ska oberoende av sammansättning få acceptans av det omgivande
samhället, myndigheter och i lagstiftning. Nedvärderande synsätt och
moraliserande aspekter på olika familjebildningar skadar barnen.
Jämställdhet
Familjepolitiken måste gynna jämställdheten mellan män
och kvinnor. Barn får inte vara ett hinder för kvinnor och
män att delta i arbetslivet på lika villkor. Vi tror dock inte på
metoder som hindrar föräldrar att själva bestämma hur de
vill utnyttja föräldrapenning eller vilken omsorg de väljer för
sina barn. Det är främst attityder i arbetslivet som ska
påverkas. Det ska vara en merit att ta ut föräldraledighet.
Arbetsgivarnas signaler om t.ex. föräldraledighet är av betydelse. I många
fall möts manliga arbetstagare med skepsis från arbetsgivare och arbetskam-
rater när de vill ta ut föräldraledighet. Men det finns också företag, t.ex.
Ericsson, som inser värdet av att män är tillsammans med barnen när de är
små och därför uppmuntrar till ledighet genom en extra ersättning. Företag
med en modern syn på familjen kommer att bli mer framgångsrika än sina
konkurrenter. Det som ovan anförts bör ges regeringen till känna.
På barnens villkor
Familjepolitiken måste formas med utgångspunkt i att ge
bästa möjliga förutsättningar för en bra uppväxt för alla barn.
Det är föräldrarna som har ansvar för barnens uppväxt.
Statens och kommunernas ansvar ska bara vara stödjande.
Stora delar av den socialdemokratiska familjepolitiken har
genom historien utgått från att föräldrarna inte klarar av att ta
ansvar för barnens uppväxt och uppfostran och att omsorgen
om barnen ska utgå från en och samma mall. Varje familj
ska själv ha makten över hur omsorgen om barnen ska
formas. Familjepolitiken ska ge föräldrarna möjlighet att
stödja sina barn till att bli kreativa och självständiga
individer - inte diktera villkoren för omsorg och uppfostran.
Det är i första hand föräldrarnas ansvar.
Alla föräldrar vill ge sina barn bästa möjliga uppväxt - men alla föräldrar
orkar inte och behöver därför omgivningens stöd. I de fall som föräldrar inte
orkar ta på sig föräldrarollen och inte har möjlighet att ge barnen en säker
och trygg uppväxt måste det finnas ett socialt stöd. I många fall kan den nära
omgivningen, förskola eller skola ge det stöd som krävs, i några fall är det
kommunens socialtjänst eller frivilligorganisationer som fungerar som ett
skyddsnät. Inget barn ska behöva känna sig övergivet eller fara illa. Vi måste
bygga ett samhälle som litar på familjen samtidigt som det ska finnas ett yttre
stöd vid kriser.
Låt barn vara barn
För att ett samhälle ska präglas av trygghet måste både
vuxna och barn känna gemenskap och delaktighet samt
mötas av respekt. Alla vuxna har ett speciellt ansvar för att
möta barns behov av trygghet och tillit även om det är
föräldrarna som i första hand har ansvaret för barnens
uppväxt och fostran.
Barn har speciella behov av skydd och stöd. Barnen har egna rättigheter
och framför allt har barnen ett eget människovärde. Barn är inte miniatyrupp-
lagor av vuxna utan individer med egna unika behov. Barns tillvaro måste
präglas av trygghet. De måste mötas med respekt och få känna gemenskap,
delaktighet och tillit. Då formas barnet till en människa med de bästa
tänkbara förutsättningar för att klara livets alla påfrestningar.
Barn har behov av både aktivitet och stillhet. Många barn
och ungdomar är stressade av föräldrars och omgivningens
krav. Barn måste få vara barn med tid både för lärande,
kravfulla aktiviteter och lek men de måste också tillåtas få
lugn och ro. Barns egen kreativitet utvecklas bäst i en miljö
som är både livfull och lugn.
FN:s barnkonvention
Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig
och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda
behov av omvårdnad och skydd, som också innefattar ett
rättsligt skydd. Konventionen tillerkänner barn grund-
läggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer:
att barnet har rätt till likvärdiga villkor, att barnets bästa ska
beaktas vid alla beslut, att barnet har rätt till liv och
utveckling samt att barnet har rätt att säga sin mening och få
den respekterad.
Det är viktigt att det finns en gemensam grundsyn för allt arbete med barn
och ungdomar. FN:s konvention om barns rättigheter ska vara den självklara
utgångspunkten. Dess grundsyn om barns rätt att åtnjuta respekt för sina
rättigheter, principen om barns bästa, om vikten av att lyssna till barnet och
om dess rätt till liv och utveckling ska genomsyra alla beslut som rör barn.
Europarådets konvention
Inom Europarådet har utarbetats en konvention rörande
barns rättigheter, European Convention on the Exercise of
Children's Rights. Konventionen öppnades för
undertecknande den 25 januari 1996. Sverige har
undertecknat konventionen men ännu inte ratificerat den.
Syftet med konventionen är att förbättra barns ställning i familjerätts-
processer. Konventionen är avsedd att vara ett komplement till FN:s
barnkonvention och ska hjälpa länderna att genomföra barnkonventionen på
ett riktigt sätt. Varje land ska i den nationella lagstiftningen välja ut minst
tre
områden på vilka Europarådets konvention ska vara tillämplig.
Sverige bör ratificera Europarådskonventionen om utövande av barns
rättigheter. Enligt socialutskottets betänkande 1998/99:SoU6 pågår det ett
förberedande arbete inom Justitiedepartementet. Departementet gör över-
väganden kring vilka lagstiftningsåtgärder som bör vidtas för att konven-
tionen ska kunna ratificeras. Det förberedande arbetet har nu pågått under ett
par års tid. Centerpartiet konstaterar att det kommer att dröja ytterligare tid
innan konventionen kan föreläggas riksdagen och ratificeras. Det förbe-
redande lagstiftningsarbetet bör påskyndas och förslag föreläggas riksdagen.
Detta bör ges regeringen till känna.
Barnbilaga till statsbudgeten
Den ekonomiska politiken bör kompletteras med ett
barnperspektiv. Centerpartiet har tidigare krävt att det i den
statliga budgeten bör finnas en särskild budgetbilaga, där
frågor som rör barn och ungdomar redovisas. Det skulle ge
ett starkare stöd för arbetet med att tydliggöra barns rätt och
hur olika förslag och beslut påverkar barnen. Att använda
nyckeltal som är jämförbara år för år är ett sätt att tydliggöra
hur barnens situation förändras. Regeringen har tidigare
uttalat att kommunerna och landstingen ska upprätta system
för att kunna följa upp hur barnens bästa förverkligas i det
kommunala arbetet. Regeringen bör göra likaledes, och ett
sätt är att tillfoga en särskild barnbilaga till budgeten, där
frågor som berör barn och ungdomar redovisas. Detta bör
ges regeringen till känna.
Underlätta föräldraskapet
Föräldrarnas kärlek och omsorg skapar hos barnet en
grundtrygghet som gör det rustat att möta livets olika
påfrestningar. Föräldrarnas överföring av normer och ideal
lär barnet att visa respekt och hänsyn gentemot andra
människor. Att vara förälder innebär ett stort ansvar, ett
ansvar som är ytterst betydelsefullt för hela samhällets
utveckling. Förutsättningarna för föräldrarna att fullgöra sin
viktiga föräldraroll har under några korta decennier
förändrats på ett genomgripande sätt. Alltfler barn lever
tillsammans med bara den ene föräldern, oftast mamman.
Förvärvsfrekvensen bland småbarnsföräldrar har ökat kraftigt, med allt vad
det innebär av slitningar mellan arbete, hem och familj i den stressade
vardagen. Problem till följd av arbetslöshet och ekonomiska åtstramningar
har också bidragit till ökade påfrestningar på barnfamiljerna. I sin viktiga
uppgift att skapa trygga uppväxtvillkor för barnen behöver föräldrarna sam-
hällets stöd mer än någonsin.
I den moderna familjen engagerar sig båda föräldrarna i sina barns upp-
växt. Idag kännetecknas familjelivet av ett ständigt planerande för nya
aktiviteter. Papporna engagerar sig alltmer i sina barn. Den ökade tid som
fäder ägnar åt hemmet, ägnas åt barnen. Även fäder som inte bor med sina
barn satsar alltmer tid för umgänge.
Trots att alltfler föräldrar ägnar alltmer tid åt sina barn finns det många
barn som är otrygga och mår dåligt. Bra ekonomiska förutsättningar för
familjen hjälper föräldrar att vara bra föräldrar - men det hjälper inte om inte
familjen och dess omgivning är trygg. Familjepolitiken ska ha till syfte att
underlätta föräldraskapet. Föräldrar måste få möjlighet att vara föräldrar. Den
ska inte bara ge ett ekonomiskt stöd utan också ett moraliskt stöd. Barn
måste få en trygg uppväxt. Den kan främst föräldrarna ge, men omgiv-
ningens stöd är av stor betydelse för att barn ska växa upp till trygga och
starka individer.
En bra och fungerande förskola och skola kan ge föräldrarna stöd och
underlätta föräldraskapet. Om inte förskolan och skolan fungerar och
föräldrarna inte har möjlighet att påverka inriktningen av dessa kan det vara
ett hinder i föräldraskapet. Barn ska ha tillgång till dagis och förskola, och
de
ska inte riskera att ryckas ur barnomsorgsgrupper beroende på förändrade
förhållanden i hemmet. Samtidigt ska de föräldrar som väljer att vara hemma
med sina barn ha möjlighet till detta. Barn behöver trygghet och stabila
levnadsbetingelser. Det ska vara möjligt för föräldrar att välja på vilket sätt
man bäst skapar trygghet för sina barn.
Föräldrautbildning för båda föräldrarna bör vara en återkommande del
under barnens uppväxt och inte bara under barnens första levnadsår. För-
äldrar med barn i späd ålder har ständig kontakt med mödra- och barn-
hälsovård men i takt med att barnen växer upp minskar den kontakten.
Behovet av råd och stöd i föräldrarollen ökar ofta i takt med att barnens egen
vilja blir starkare. Många föräldrar känner behov av att ha någon att rådfråga
om uppfostran, hur man sätter gränser för droger och vilka beteenden man
bör vara uppmärksam på. Vi vill att föräldrar ska vara föräldrar och därför
kan det behövas ett stöd från det omgivande samhället. Tillgång till föräldra-
utbildning är något som många föräldrar saknar. Behovet kommer sällan till
uttryck eftersom det kan vara svårt att erkänna för omgivningen att man inte
klarar av att hantera sin "stökiga" tonåring. Möjlighet till föräldrautbildning
kan vara ett stöd i föräldraskapet. Utbildning och stöd kan företrädesvis ske i
frivilligorganisationers regi.
Tid, pengar och självbestämmande
Det föds få barn. Nativiteten ligger på en historiskt låg nivå.
En orsak är osäkerhet om framtiden - osäkerhet kring
arbetet, ekonomisk otrygghet, avvaktan på att tiderna ska bli
bättre. Många unga känner också oro för samhällets
allmänna utveckling, t.ex. miljöförstöring, krig, konflikter
och kriminalitet. Ingen förälder vill se sina barn växa upp i
en osäker och konfliktfylld värld. Det behövs en politik för
hållbar utveckling.
Nativiteten är på samma låga nivå som i flera sydeuropeiska länder.
Orsaken till det låga barnafödandet i flera sydeuropeiska länder anses vara
svårigheterna för kvinnor att kombinera barn med karriär. Därför väljer
kvinnor arbete och en självständig ekonomisk tillvaro.
En liknande förklaring finns till den låga nativiteten i Sverige. Tidigare var
det vanligt att barnafödande var ett sätt att komma bort från arbetslöshet. När
unga kvinnor inte fick ett arbete valde man att bli förälder. Förhållandet har
numera förändrats. Idag väntar unga kvinnor med att bilda familj tills man
försäkrat sig om en utbildning och ett arbete. Utvecklingen ser vi som
positiv. Det är bra för jämställdheten och för samhället som helhet.
Barn ska födas av kärlek inte p.g.a. ekonomiska ersättningar, men de
ekonomiska villkoren påverkar barnafödandet. Därför ska de ekonomiska
förutsättningarna vara goda så att föräldrar har en bra ekonomisk trygghet.
Tid är en knapp resurs för småbarnsföräldrar. De flesta föräldrar känner
ständigt att tillvaron är stressig och att det är svårt att få tiden att räcka
till.
Många familjer har släktingar och vänner som hjälper till. Det behövs
insatser för att frigöra tid för småbarnsföräldrar. Lägre skatt på hushållsnära
tjänster skulle hjälpa många föräldrar att få ekonomisk möjlighet att köpa
hjälp utifrån och göra det lättare att få tiden att gå ihop.
Många unga vågar inte ta steget att bli föräldrar eftersom de ser att tiden är
knapp, ekonomin skral och självbestämmandet inskränkt i dagens samhälle.
Politiken behöver förändras så att det föds fler och tryggare barn.
Den samlade familjepolitiken måste bygga på hela familjens omgivning.
Men föräldrarna får aldrig fråntas ansvaret för sina barn. Föräldraskapet
måste återupprättas. Det är så barn kan få en trygg uppväxt och bli lika
självständiga och uppfinningsrika som i Astrid Lindgrens värld. Det som
ovan anförts om att underlätta föräldraskapet bör ges regeringen till känna.
Maxtaxan
Regeringen aviserar ett förslag om att stegvis, fr.o.m. 2001,
införa en maxtaxa inom förskoleverksamhet och
skolbarnomsorg. Centerpartiet avvisar förslaget. Förslaget
utgår från att alla barn ska få sin omsorg i den kommunala
verksamheten. Den privata och kooperativa omsorgen
kommer att missgynnas i förhållande till den offentliga
omsorgen. Alternativa barnomsorgslösningar kommer att få
svårt att hävda sig. Valfriheten inskränks och mångfalden
inom barnomsorgen hämmas.
Centerpartiet vill främja mångfalden inom barnomsorgen och föräldrar ska
ha en reell möjlighet att välja omsorgsform. Utvecklingen och den pedago-
giska förnyelsen inom förskolan främjas om alternativa lösningar tillåts att
växa.
En maxtaxa leder även till att föräldrar med hög inkomst gynnas i
förhållande till familjer med lägre ekonomisk standard, och de familjer som
väljer att lösa omsorgen på egen hand får inte del av subventionen.
Maxtaxan är en dyr reform. Svenska kommunförbundet har beräknat
kostnaden till drygt åtta miljarder kronor. Den höga kostnaden beror dels på
minskade barnomsorgsavgifter, dels på ökad efterfrågan av kommunal
barnomsorg. Kommunförbundets analys visar att skatteintäkterna bara
kommer att öka marginellt, föräldrar kommer inte att öka sin arbetstid i den
utsträckning som regeringen förutspår.
Centerpartiet anser att det är bättre att använda resurserna så att de
kommer alla barnfamiljer till del, och att inte ensidigt gynna en form av
omsorg. Regeringen bör avstå från att lägga fram förslag till riksdagen om
maxtaxan. Detta bör ges regeringen till känna.
Den nya förskolan
Centerpartiet vill införa en allmän förskola och vi har varit
pådrivande för en läroplan för förskolan. Sedan 1 juli 1998
omfattas förskolan i likhet med de övriga skolformerna i
Sverige av en läroplan. Med rätt förutsättningar och attityd
från det offentligas sida kan förskolan bli mycket värdefull i
processen av ett livslångt lärande.
En mångfald förskoleformer med olika organisationsformer innebär att de
olika förskoleformerna kan stimulera varandra och bidra till en utveckling av
hela förskoleverksamheten i Sverige. Etableringsfriheten bör återinföras.
Driften av förskolan är inte det viktiga utan det är den pedagogiska
verksamheten som är det centrala. Föräldrar måste ha möjlighet att påverka
den pedagogiska inriktningen.
Det finns också skäl att skärpa kraven på kommunerna att inte bara
acceptera, utan också uppmuntra alternativa förskoleverksamheter. För-
skolor, familjedaghem och öppna förskolor fyller alla viktiga funktioner för
att erbjuda olika former för omsorgen om barnen. Inom de olika omsorgs-
formerna finns människor med olika utbildning och bakgrund, något som vi
ser som värdefullt. En återinförd etableringsfrihet för familjedaghem, öppna
förskolor och andra alternativa barnomsorgsformer är en viktig valfrihets-
reform. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiets uppfattning är att kvalitet i förskolearbetet är ett resultat av
en pedagogiskt kompetent och kvalitetsmedveten personal. Då spelar inte
förskolans organisationsform någon roll. Fristående förskolor bör få
möjlighet att tillämpa läroplanen och därmed omfattas av den "kvalitets-
stämpel" som i dag är reserverad för den offentligt tillhandahållna förskolan.
Att själv få välja förskola och skola ska vara en självklarhet. Den öppna
förskolan har stor betydelse för många barn som inte har behov av
heltidsomsorg. Centerpartiet vill understryka behovet av att utveckla den
öppna förskolan. Den fyller ett stort behov i synnerhet för utsatta barn. Detta
bör ges regeringen till känna.
Till den allmänna förskolan ska alla barn ha tillträde. Det tar bort proble-
met med att barn mister sin förskoleplats om det får ett syskon eller föräldern
blir arbetslös. Även mindre barn behöver kontinuitet i den dagliga verksam-
heten, och de ska inte riskera att mista sin barnomsorgsplats på grund av
förändrade familjeförhållanden.
Ekonomiska förutsättningar
Centerpartiet vill förnya familjepolitiken så att den utgår
ifrån barnen och familjernas behov. Stödet till familjerna
måste bli bättre anpassat efter olika familjers livsvillkor,
förhållanden och önskemål. Vi vill uppmuntra föräldraskapet
genom bättre ekonomiska förutsättningar. Vi vill att stödet
ska utformas så att det passar alla familjetyper - och vi vill
överlämna ansvaret till föräldrarna att själva bestämma över
sin tid och omsorgen om sina barn.
Centerpartiet vill forma en familjepolitik för 2000-talet som bidrar till
valfrihet, rättvisa och trygghet för den moderna familjen. Politiken måste ge
familjerna mer tid, ekonomiska resurser och ett större självbestämmande.
Staten ska inte agera med pekpinnar utan ge ett stöd som underlättar
föräldraskapet. Vi vill ge tillbaka självbestämmandet till föräldrarna. De har
bäst möjlighet att avgöra hur tid och resurser ska fördelas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Barnbidraget är en omfördelning från familjer utan barn till familjer med
barn och är främst avsett för konsumtion. Barnbidraget är lika för alla barn
och det gör det därmed rättvist och enkelt att fördela. Centerpartiet stöder
regeringens förslag till höjning av barnbidraget.
Höjd garantinivå för bättre
grundtrygghet
Centerpartiet anser att garantinivån i föräldrapenningen bör
höjas. För att få en inkomstbaserad föräldrapenning under
hela föräldraledighetsperioden krävs att man varit försäkrad
för en sjukpenning i minst 240 dagar i följd. Det innebär till
exempel att den som just avslutat sin högskoleutbildning inte
får mer än 60 kronor per dag i föräldrapenning. Med dagens
förvärvsmönster, där många t.ex. väljer att starta ett eget
företag, har tillfälliga anställningar eller projektanställningar,
leder det stelbenta regelverket till stor osäkerhet för många
föräldrar. Det nya samhällets styrka är att nya lösningar
växer fram och att människor väljer olika sätt att leva.
Politiken måste ge en mer likvärdig grundläggande nivå så
att människor vågar pröva sina vingar utan att riskera att
falla igenom samhällets skyddsnät.
Grundnivån bör höjas för att garantera en något högre standard för
föräldrar som inte haft möjlighet att försäkra sig enligt kraven för att få
inkomstbaserad föräldrapenning. Garantinivån har legat still på samma nivå,
60 kronor om dagen, i över tio års tid. När föräldrapenningen infördes, år
1974, bestämdes garantinivån till 25 kronor per dag. Grundnivån i föräldra-
penningen bör vara högre än socialbidragsnormen. Detta bör ges regeringen
till känna.
Centerpartiet vill höja garantinivån till 150 kronor per dag i ett första steg.
En höjd grundnivå minskar behoven av behovsprövade bidrag. Centerpartiet
lägger förslag till en höjning av garantinivån till 150 kronor från och med
den 1 januari 2000 i den ekonomisk-politiska motionen.
Barnkonto i stället för maxtaxa
Barnomsorgen måste organiseras utifrån barnens behov och
föräldrarnas önskemål. Föräldrarna ska fritt kunna välja den
omsorgsform som passar bäst för deras barn och familj. Lika
väl som det ska finnas tillgång till barnomsorg, så att båda
föräldrarna kan förvärvsarbeta, ska det också vara möjligt att
med samhälleligt ekonomiskt stöd kunna avstå från
förvärvsarbete på hel- eller deltid medan barnen är små.
Vi vill förnya familjestödet och ge familjen ett barnkonto som den kan
disponera. Det ger familjen, oberoende av hur den ser ut, större möjligheter
att skapa en trygghet med utgångspunkt i de omgivande förutsättningarna.
Om föräldrar får större möjlighet att välja barnomsorg och styra över sin
egen tid blir också barnen tryggare.
Centerpartiet vill införa ett beskattat barnkonto som föräldrarna fritt kan
disponera under barnets förskoleår. Föräldrarna kan använda pengarna för att
minska sin arbetstid, delta i förskolans aktiviteter, köpa omsorgstjänster eller
använda för konsumtion.
Pengarna beskattas när "de tas ut" från kontot och läggs på den övriga
inkomsten. Hög inkomst leder till hög skatt och i lägre inkomstlägen blir
skatten lägre. Barnkontot leder till ett minskat beroende av inkomstprövat
bostadsbidrag och minskat behov av försörjningsstöd från socialtjänsten.
Barnkontot ska fritt kunna disponeras under förskoleåldern. Detta bör ges
regeringen till känna.
Föräldrar behöver tid med sina barn
Föräldrar ska ha möjlighet att själva ta hand om sina barn
under det första året. Idag utgår föräldrapenning för detta.
Centerpartiet vill stimulera båda föräldrarna att ta ansvar för
hem och familj. Barn behöver kontakt med båda föräldrarna.
Mamma-pappa-månaden, som den borgerliga regeringen
införde, har givit tydliga signaler till fäder att öka sin tid med
barnen. Fortfarande är skillnaden stor mellan hur mycket tid
och ansvar som kvinnor respektive män använder
tillsammans med sina barn. Men alltfler män inser
betydelsen av att ha nära kontakt med sina barn i unga år.
Pappornas uttag av föräldrapenning ökar, men mycket
långsamt. Arbetsgivares och arbetskamraters attityder är av
avgörande betydelse för att fäder ska ta ledigt. Detta bör ges
regeringen till känna.
Lägre skatt på tjänster ger mer tid för barnen
För många familjer är bristen på tid det stora problemet -
och väldigt få föräldrar har med dagens skattesystem
ekonomiska möjligheter att köpa tjänster utifrån.
Centerpartiet föreslår en femtioprocentig skattereduktion på
hushållstjänster som utförs i hemmet, ett s.k. RUT-avdrag.
Reduktionen gäller enligt vårt förslag en arbetskostnad upp
till 20 000-25 000 kronor per år. Det möjliggör för fler
människor att använda hushållstjänster och ökar valfriheten.
Möjligheten skulle vara befriande för många
småbarnsfamiljer.
Dessutom kommer åtskilliga arbetstillfällen att skapas. Den "svarta" sektor
som finns inom området kan övergå i en "vit" och arbetstagarna införlivas i
trygghetssystemen. Definitionen av hushållsnära tjänster måste vara tydlig
och avgränsad så att existerande företag inte utsätts för en orimlig
konkurrens från staten. Begreppet hushållstjänster omfattar tjänster som
utförs i hemmet som tvätt, städning, omsorg och trädgårdsskötsel.
Skatteavdrag för barnomsorg
Föräldrar måste få känna trygghet i att vara välkomna på
arbetsmarknaden. Det måste vara möjligt att förena
förvärvsarbete med mer tid för barnen. Föräldrar ska inte
pressas ekonomiskt att avstå från förvärvsarbete och därför
bör barnomsorgskostnaderna vara avdragsgilla gentemot
förvärvsinkomsten. För att få göra avdrag måste man kunna
styrka sin barnomsorgskostnad. Det leder till att många av de
föräldrar som i dag är hänvisade till "svart" barnomsorg
motiveras att redovisa barnomsorgskostnaden.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för familjepolitiken, 1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av jämställdhet i familjepolitiken, 1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ratificeringen av Europarådets konvention
rörande barns rättigheter i Sverige bör påskyndas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en barnbilaga till statsbudgeten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att underlätta föräldraskapet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avstå från att lägga förslag om maxtaxan, 2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en återinförd etableringsfrihet inom förskolan, 2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utveckla den öppna förskolan, 2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge tillbaka självbestämmandet till föräldrar-
na, 2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad grundtrygghet i föräldrapenningen, 1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barnkonto i stället för maxtaxa, 1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att båda föräldrarna har tid för barnen.1

Stockholm den 1 oktober 1999
Kenneth Johansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Gunnel Wallin (c)
Agne Hansson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Margareta Andersson (c)
1 Yrkandena 1, 2 och 10-12 hänvisade till SfU.


2 Yrkandena 6-9 hänvisade till UbU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (24)