Barnens rättigheter

Motion 2008/09:So374 av Kerstin Engle (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa FN:s konvention om barnets rättigheter som svensk lag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa de lagändringar som krävs för att införliva den europiska konventionen om utövandet av barns rättigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta en barnbalk.1

1 Yrkande 3 hänvisat till CU.

Motivering

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989. Idag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Därmed har landet bundit sig folkrättsligt till att förverkliga barnkonventionen. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna.

Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.

Barnkonventionen har införts som svensk lag i föräldrabalken och socialtjänstlagen.

I många officiella dokument som t ex i statens och kommunernas budgetar talas om barnperspektivet. Men det krävs mer för att stärka barnens rättigheter. Alla som arbetar med barn och ungdomar måste stärka sin barnkompetens och kunskap om konventionen.

Barnens rättsliga ställning måste stärkas. Europarådet utarbetade 1996 den europeiska konventionen om utövande av barns rättigheter. Syftet var att stärka barnets ställning i familjerättsprocesser. Sverige har undertecknat men ej ratificerat konventionen. För att ett barn ska tillåtas delta i det rättsliga förfarandet i Sverige bör man överväga lagändringar.

Förutom de prioriterade områdena i regeringens skrivelse 2007/08:111, strategiska arbetet med att genomföra barnkonventionen, stödet till föräldraskapet, arbetet med att bekämpa våld mot barn samt arbetet med att främja barns psykiska hälsa så bör man se över om föräldrabalken ska göras om till en barnbalk. Nuvarande lag utgår ifrån föräldrarnas rätt till sina barn istället för att utgå ifrån barnets rätt till sina föräldrar. I nuvarande lagstiftning väger föräldrarnas intresse tyngre, vilket strider mot FN:s barnkonvention.

Stockholm den 3 oktober 2008

Kerstin Engle (s)