Balsgårds betydelse för svensk trädgårdsodling

Motion 1997/98:Jo225 av Ulla Wester-Rudin och Ingegerd Wärnersson (s)

Jämfört med övriga Europa bedrivs svensk trädgårdsodling i
Norden under extrema klimatförhållanden. Stora krav ställs
på tillgång till ett klimatanpassat växtmaterial, varvid
sortvalet måste anpassas till olika delar av landet. Kraven på
minskad användning av bekämpningsmedel medför krav på
sorter som i största möjliga mån är resistenta mot
skadegörare aktuella i olika delar av landet. Balsgård -
institutionen för hortikulturell växtförädling - har under
senare år jämsides med sitt arbete för yrkesodlingen även
producerat nya växtsorter för fritidsodlingen.

Ända från starten av Balsgårds verksamhet 1941 började uppbyggnaden av
baskollektioner för fruktträd och bärväxter, med vilka växtförädlingsprogram
startades. För närvarande finns vidsträckta baskollektioner av både äldre
sortiment, nyintroducerat material, krydd- och medicinalväxter samt nya
växtslag med industriell potential. Dessutom bedrivs ett omfattande
växtförädlingsarbete inom stora delar av det hortikulturella området.

Balsgård har insett att växtgenetiska resurser från den tempererade zonen
är oumbärliga för utvecklingen av nya högvärdiga råvaror för livsmedels-
och läkemedelsindustrin och för omställningen av trädgårdsnäringen till
ekologisk produktion genom introduktion av resistenta sorter. Av denna
anledning etablerades 1993 Enheten för växtgenetiska resurser inom
hortikulturen med finansiellt stöd från K & A Wallenbergs Stiftelse,
Länsstyrelsen i Kristianstads län och Kristianstad kommun. Ingen av dess
satsningar har haft karaktären av nationellt eller nordiskt program, då
finansieringen uteslutande skett genom fonder och privata intressenter,
genom enskilda forskares egna ansträngningar eller genom användning av
medel avsedda för speciella forskningsprojekt.

Från och med 1997-01-01 saknas medel vid Balsgård för den långsiktiga
växtförädlingsforskningen och för bevarande och hållbart utnyttjande av
växtgenetiska resurser inom hortikulturen.

Efter SLU:s genomförda besparingar inom trädgårdsområdet är i dag
Balsgård/Kivik-Rånna den enda vetenskapliga kunskaps- och kompetens-
resurs som finns kvar inom frukt- och bärområdet i Sverige. Då institutionen
numera också är ansvarig för den produktionstekniska utvecklingsverk-
samheten vid försöksstationerna Kivik och Rånna hotas också denna
verksamhet av nedläggning.

En avveckling av verksamheten vid institutionen kommer att få allvarliga
konsekvenser såväl för den yrkesmässiga odlingen av frukt, bär och
prydnadsväxter som för fritidsodlingen. Framställningen av sortmaterial
anpassat till svenska klimatförhållanden och med goda resistensegenskaper
kommer att avbrytas, vilket försvårar utvecklingen mot mer miljövänliga
odlingssystem. Utvecklingen av alternativa produkter för trädgårdsnäringens
primärproduktion kommer också att upphöra. Det är därför viktigt att
resurser även i fortsättningen avsätts för den långsiktiga växtförädlings-
forskningen vid Balsgård. Detta bör också ligga i linje med regeringens
starka och uttalade vilja att skapa ett ekologiskt samhälle. En lämplig modell
för att säkra den fortsatta verksamheten är att tillämpa den modell som sedan
länge används vid Hammenhögs Frö Svalöv/Weibull AB för finansiering av
växtförädling med köksväxter.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om växtförädlingsforskningen vid Balsgård.

Stockholm den 3 oktober 1997

Ulla Wester-Rudin (s)

Ingegerd Wärnersson (s)