Avskaffande av Djurskyddsmyndigheten

Motion 2005/06:MJ221 av Cecilia Widegren m.fl. (m, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa Djurskyddsmyndigheten.

Motivering

Djurskyddsmyndigheten i Skara är ett exempel på betalning för regeringsmakten, av Socialdemokraterna till Miljöpartiet. Djurskyddsmyndigheten är ett exempel på en onödig myndighet, som nu bl.a. försöker skapa opinion i djurhållningsfrågor och driva fram hårdare, näringsfientliga regler utan att invänta politiska beslut och ställningstaganden. Att lägga ned myndigheten skulle med stor sannolikhet inte innebära några större problem. Jordbruksverket skulle enkelt kunna återta sina uppgifter och ta över djurförsöksfrågorna, och det praktiska inspektionsarbetet utförs ändå av kommunala inspektörer.

Sverige har en av världens bästa djuromsorgslagar och behöver inte fler myndigheter eller byråkrater utan snarare en aktivare tillsyn och ökad tilltro till näringens gedigna kunskap.

Djurskyddsmyndigheten har arbetat sedan januari 2004. Under denna korta tid har den vid flera tillfällen varit på kollisionskurs med lantbruksnäringen, trots att samarbete med näringen borde vara det viktigaste om man vill se till djurens bästa. Man får hoppas att de tidiga utspelen från myndigheten bara handlar om missriktad nybörjarentusiasm och en vilja att sätta myndigheten på mediekartan. Risken är dock att det inte stannar vid detta, eftersom en myndighet hela tiden måste komma med utspel för att visa att den har ett existensberättigande. Behovet att synas och ge intryck av att vara pådrivande gör att myndigheter frestas att skapa nya regler och krav utan att invänta att riksdag eller regering tagit ställning.

I december 2003 presenterade Riksrevisionen en granskningsrapport om det svenska djurskyddet. I den framkom bl.a. att det i var tionde kommun inte förekommer någon djurskyddstillsyn alls. Riksrevisionens rapport lyfte även fram kritik mot de många huvudmännen, för bristande samordning, för mängden byråkrater i förhållande till antalet inspektörer och för de skiftande nivåerna på tillsynen i kommunerna. I skuggan av sådan kritik är det inte en myndighet som står överst på önskelistan för alla dem som vill att våra djur ska ha det bra.

Det blir dessutom än mer missvisande mot lantbruksnäringen när den socialdemokratiska regeringen nu med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet låter Djurskyddsmyndighetens verksamhet växa. Dessa resurser skulle bättre komma näringen till del genom t.ex. ökad tillsyn samt minskade produktionskostnader, skatter och avgifter. Vad svenskt jordbruk behöver är likvärdiga konkurrensvillkor med andra länder i stället för fler byråkrater.

Stockholm den 22 september 2005
Cecilia Widegren (m)
Holger Gustafsson (kd)	Birgitta Carlsson (c)