Avdrag för personalvårdsförmåner

Motion 2004/05:Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av lagändring för att ge enskilda näringsidkare rätt till avdrag, utan att det tas upp som skattepliktigt uttag, för samma typ av utgifter som arbetsgivare har för anställda i form av personalvårdsförmåner.

Motiv för vårt förslag

Personalvårdsförmåner av mindre värde är skattefria för arbetstagaren och avdragsgilla för arbetsgivaren. Arbetsgivare uppmuntras på så sätt att subventionera bl.a. motion och annan friskvård. Detta är ett sätt förebygga skador och öka arbetskapaciteten.

Det är märkligt att inte enskilda näringsidkare har samma möjligheter. En enskild näringsidkare som försöker dra av kostnader för t.ex. motion i sin näringsverksamhet kommer att få veta att det är en privat levnadskostnad. Om samma företagare i stället har ett aktiebolag så går det utmärkt att aktiebolag et ger den anställde ägaren friskvård i form av t.ex. motionskort och massage. Tyvärr så diskuterades inte frågan av vare sig regeringen eller riksdagen i samband med den senaste ändringen av reglerna för personalvårdsförmåner.

En ägare som är aktiv i sin enskilda näringsverksamhet har samma behov av friskvård som anställda på de stora företagen. Företagsformen blir avgörande för om företaget kan bekosta friskvården eller om företagaren måste betala detta med skattade pengar. Enskilda näringsidkare kan med dagens regler få avdrag för t.ex. rehabilitering, men kraven när det gäller förebyggande rehabilitering är svårtillgängliga.

Det blir likaså märkligt när en enskild näringsidkare har anställda och kan erbjuda de anställda friskvård men inte själv ta del av erbjudandet trots samma arbetsbelastning och behov. Friskvård är ett sätt att se till att arbetskraften (oavsett om de är anställda eller företagare) kan utföra det arbete de ska på liknande sätt som underhåll är ett sätt att se till att maskiner fungerar.

Personalvårdsförmåner ska vara av mindre värde och skattebortfallet bör därför inte vara dramatiskt om enskilda näringsidkare får samma möjlighet till avdrag. Det är inte heller troligt att hela gruppen på cirka 500 000 som redovisar någon typ av enskild näringsverksamhet eller ca 99 000 fysiska personer som redovisar inkomst av handelsbolag kommer att begära avdraget.

Vi anser att enskilda näringsidkare och aktiva delägare i handelsbolag ska behandlas skattemässigt på samma sätt som anställda när det gäller personalvårdsförmåner.

Stockholm den 30 september 2004
Yvonne Ångström (fp)
Elizabeth Nyström (m)	Holger Gustafsson (kd)
Annika Qarlsson (c)	Runar Patriksson (fp)
Jeppe Johnsson (m)	Lars Lindén (kd)
Sven Bergström (c)