Det är ett utbrett problem att vårdpersonal som tidigare straffats för grov brottslighet, av olika skäl, tillåts arbeta vidare inom vården. I samband med att patientsäkerhetslagen infördes 2011 tydliggjordes lagstiftningen så att även brott som inte har med vårdyrket att göra ska kunna leda till att legitimationen återkallas.
Det har i media vid flertalet tillfällen uppmärksammats att detta inte fungerar tillfredställande. Det finns idag två grundläggande problem. Ett problem är att Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, allt för ofta inte får information från domstolarna om när vårdpersonal har dömts för allvarlig brottslighet som skulle kunna påverka personernas fortsatta yrkeskarriär. En granskning som Sveriges Radio genomförde under 2014 visade att 53 läkare och psykologer som dömts för brott som skulle ha meddelats till tillsynen aldrig rapporterades in. Domarna rör bland annat barnmisshandel, sexuellt ofredande av patient, narkotikabrott och våldtäkt av barn. Ett annat problem är bedömningsnivån som idag innebär att de allra flesta som rapporteras in till svenska myndigheter ändå tillåts arbeta vidare. Mordbrand, sexbrott och barnpornografibrott är exempel på brottslighet som inte resulterat i indragen läkarlegitimation de senaste åren.
Martin Kinnunen (SD)
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör låta Domstolsverket införa ett automatiserat rapporteringssystem och tillkännager detta för regeringen.
Behandlas i Justitieutskottet Betänkande 2015/16:JuU19 Utskottets förslag: Avslag Kammarens beslut: Avslag
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av lagstiftningen som reglerar återkallande av legitimation för vårdpersonal och tillkännager detta för regeringen.
Behandlas i Socialutskottet Betänkande 2015/16:SoU7 Utskottets förslag: Avslag Kammarens beslut: Avslag