Arbete och utbildning ska löna sig

Motion 2018/19:426 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M)

av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av en sänkning av marginalskatten och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den nedre brytpunkten och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige tillhör de länder i världen som har högst skatt på arbete. Skatten på arbete kan därför inte öka mer utan måste sänkas. Det måste löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och att ta ansvar. Värnskatten bör avskaffas och färre bör betala statlig skatt. Dessutom måste marginalskatterna bli mer likvärdiga de marginalskatter som finns i våra konkurrentländer.

Värnskatt är namnet på en extra statlig inkomstskatt som infördes 1995. Vid införandet var tanken att skatten skulle vara tillfällig, max 3 år, men den har visat sig bli mycket seglivad trots att den inbringar mindre än 0,3 procent av statens totala skatte­intäkter. Att värnskatten finns kvar är märkligt med tanke på den omfattande forskning som finns i ämnet, vilken visar att dagens värnskatt kan tas bort utan att statens skatte­intäkter skulle minska. Denna uppfattning har framförts i Långtidsutredningen från 2011 men också i rapporter från Finanspolitiska rådet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). I en rapport publicerad av Timbro (augusti 2016) hävdas till och med att staten skulle öka sina skatteintäkter med 3miljarder kronor om värnskatten avskaffades.

Naturligtvis kan man undra varför statens skatteintäkter inte ökar då skattenivån höjs, men olika experter menar att de höga skattesatserna påverkar vårt beteende. Detta var ju också ett av motiven vid alliansregeringens införande av jobbskatteavdragen – en reform som fick stort gensvar bland arbetskraften och som har bidragit stort till att motivera fler att anamma arbetslinjen och därmed bidragit till att öka samhällets skatteintäkter.

Värnskatten i kombination med den avtrappning av jobbskatteavdraget som S/MP-regeringen genomförde för personer som tjänar över 50000 kronor i månaden innebar att marginalskatten för den gruppen höjdes från 57 till 60 procent (63 procent i högskattekommuner). Det är inte rimligt. I synnerhet som vi redan är det land i EU, och i världen, som har högst marginalskatter.

Av en sammanställning som Ekonomifakta har gjort framgår också att få länder kan mäta sig med Sverige då det gäller vid vilken nivå på månadsinkomst marginalskatten slår till. I Sverige ligger den nedre brytpunkten vid månadslöner på drygt 35000 kronor medan man i Finland kan tjäna dubbelt så mycket innan marginalskatten är 52 procent. Detta försvårar naturligtvis för Sverige att vara konkurrenskraftigt vid rekrytering av högutbildade.

Fackförbundet Saco menar att de genomförda skattehöjningarna kommer att få en klart negativ effekt för kompetensförsörjningen. Eftersom de signalerar till presumtiva studenter att det framdeles kommer att löna sig ännu sämre än i dag att utbilda sig. Detta blir kontraproduktivt, något som även bekräftas i en studie från OECD som visar att Sverige är ett av de länder inom OECD där det lönar sig allra minst att utbilda sig.

Med hänvisning till ovan anser undertecknade att skatten på arbete bör sänkas så att arbete och utbildning lönar sig. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Betty Malmberg (M)

Erik Bengtzboe (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-19 Granskad: 2018-11-19 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (3)