Ändrade skatteregler för dubbel bosättning m.m.

Motion 1997/98:Sk616 av Bo Lundgren m.fl. (m)

Ändrade skatteregler för dubbel bosättning m.m.

Framtidens arbetsmarknad kommer att ändras på många sätt. Projektanställningarna blir fler. Människor kommer att byta arbetsgivare oftare än vad som varit fallet tidigare. Behovet av specialistkompetens på många områden gör att människor kommer att behöva resa mer i framtiden. En väl fungerande infrastruktur kommer att göra detta möjligt. Sannolikt kommer det inte att vara vare sig möjligt eller önskvärt att byta bostad i samma utsträckning. Särskilt i familjer med två vuxna och barn innebär det alltid en omställning att bryta upp från de lokala nätverk som bildats. Samhället måste därför bejaka möjligheterna för människor att söka sig till arbeten på andra platser än bostadsorten. De skatteregler som begränsar möjligheterna till dubbel bosättning behöver därför ses över.

Gällande svenska regler om avdrag vid dubbel bosättning

Avdragsrätt föreligger i princip för alla kostnader som är nödvändiga för förvärvande av tjänsteintäkter. Avdrag för den skattskyldiges levnadskostnader medges å andra sidan inte.

En skattskyldig, som på grund av sitt arbete flyttat till ny bostadsort, har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader om bostad behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av

• makes eller sambos förvärvsverksamhet,

• svårighet att anskaffa fast bostad på verksamhetsorten eller

• annan särskild omständighet.

Ytterligare krävs för rätt till avdrag för dubbel bosättning att övernattning på arbetsorten äger rum och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

Avdraget medges under högst tre år för gifta/sammanboende och ett år för ensamstående. Avdrag kan dock medges för längre tid, om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.

Historik

Vid kommunalskattelagens tillkomst och fram till 1963 hade lagen, såvitt nu är i fråga, sådan avfattning att avdrag för merkostnader genom dubbel bosättning kom att medges i mycket begränsad omfattning. I prop. 1963:120 pekar departementschefen på denna begränsade avdragsrätt och tillägger att en liberalisering ”sedan länge framstått som ett angeläget önskemål” (s. 69). Den lagtext som efter vederbörlig riksdagsbehandling (BevU 43) då beslutades hade följande lydelse:

Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skattskyldiges bostadsort, åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranledes av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till sådant avdrag, skall, där makarna ej överenskommit om annan fördelning, det sammanlagda avdraget tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som 52 § 2 mom. sägs.

Ovan återgiven lagtext från 1963 ändrades i och med den senaste skattereformen (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650). I Reformerad inkomstbeskattning Del I Skattereformens huvudlinjer, SOU 1989:33, skriver utredningen bl.a. (s. 110): I sina huvuddrag behålls de nuvarande grundläggande förutsättningarna för rätt till avdrag vid tillfällig anställning utanför bostadsorten eller på grund av dubbel bosättning. Möjligheten att erhålla avdrag vid dubbel bosättning utvidgas till att – i viss utsträckning – gälla även för ensamstående samt vidare omfatta den situationen att den gemensamma bostaden flyttas till ena makens nya arbetsort medan den andra maken under en övergångsperiod kvarstannar på den tidigare gemensamma bostadsorten.

Tidsgränser införs för de olika avdragsfallen. Avdrag på grund av dubbel bosättning medges under högst tre år för skattskyldig som är gift medan annan berörd skattskyldig får sådant avdrag under högst ett år. Möjlighet skall finnas att förlänga tidsgränserna om anställningens natur eller andra skäl talar för det. Bedömningen av förutsättningarna skall göras av skattemyndigheten.

Huvudregeln skall vara att avdraget skall motsvara faktisk fördyring. Vissa schablonavdrag får emellertid användas. Någon basbreddning beräknas denna förändring inte ge.

Den lydelse som lagtexten gavs genom skattereformen har ändrats två gånger. Sålunda har schablonbeloppen för avdrag för ökade levnadskostnader relaterats till basbeloppet (prop. 1992/93:127, SkU14, SFS 1992:1596). Den andra ändringen gjordes 1993, varvid lagtexten om avdrag för merkostnader vid dubbel bosättning fick sin nuvarande lydelse (prop 1993/94:90, SkU10, SFS 1993:1515). Redan tidigare gällde att ökningen i kostnaderna för måltider och småutgifter beräknades antingen enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek eller schablonmässigt och att den schablonmässiga ökningen skulle beräknas till ett belopp per dag som utgjorde 30 procent av maximibeloppet. Ändringen 1993 innebär att den schablonmässiga ökningen skall beräknas till ett belopp per dag som utgör 30 procent av maximibeloppet eller normalbeloppet.

Tillfälligt arbete

Lagstiftningen skiljer på dubbel bosättning och tillfälligt arbete, såtillvida att avdrag för dubbel bosättning medges för högst två år, medan för tillfälligt arbete gäller tre år för sammanboende och ett år för ensamstående skattskyldiga.

Sammanfattning

För att möta den moderna arbetsmarknadens krav och göra det möjligt för människor att vara rörliga på arbetsmarknaden, menar vi att det nu är lämpligt att förändra skattereglerna för tillfälligt arbete och dubbel bosättning. Ovanstående redovisning av lagtexternas utveckling visar att det hela tiden varit nödvändigt att anpassa sig till rådande samhällsutveckling. Denna går nu i en allt snabbare takt och därför ökar behovet av en ytterligare anpassning. Regeringen bör därför återkomma med förslag som innebär att de tidsbegränsningar som i dag finns i kommunalskattelagen slopas helt eller åtminstone utökas kraftigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för tillfälligt arbete, dubbel bosättning m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 26 september 1997
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)	Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)	Carl Erik Hedlund (m)
Ola Sundell (m)	Inga Berggren (m)
Jerry Martinger (m)	Stig Rindborg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)