Alkoholmissbruket

Motion 1988/89:So257 av Erik Holmkvist m.fl. (m)

av Erik Holmkvist m.fl. (m)
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:So257

av Erik Holmkvist m.fl. (m)
Alkoholmissbruket

Ett flertal utredningar de senaste åren visar att alkoholmissbruket ökar. Det
finns beräkningar som visar att kostnaderna för stat, kommun och landsting
uppgår till 70—80 miljarder kr årligen. Vad det dessutom kostar enskilda
och deras familjer i form av problem och bekymmer går inte att beräkna i
pengar.

En mycket stor andel av vårt lands sjukvårdskostnader är att hänföra till
missbruk av alkohol. Stor andel av brottsligheten emanerar också från missbruket
av alkohol och narkotikaanvändning, som ofta blir en följd av alkoholmissbruket.

200 000 barn beräknas idag växa upp i hem där den ena eller båda föräldrarna
har alkoholproblem. I hundratusentals hem i vårt land lever föräldrar
och barn med ständig ångest för vad just den här dagen/veckan/månaden
skall föra med sig av bekymmer och problem med alkoholmissbruk.

Alkoholproblemen på våra arbetsplatser växer. Antalet olyckor ökar, där
alkoholförtäring ingår som en avgörande faktor.

Sveriges riksdag har ställt sig bakom WHOs Europaregions målsättning
att minska alkoholkonsumtionen med 25 procent fram till år 2000. En tuff
målsättning kan det tyckas, men ytterst angelägen att nå. Vi tvingas dock
konstatera, att den under några få år nedåtgående trenden ännu en gång
vänt. Konsumtionen ökar och då framför allt bland de yngre och kvinnor.

Åtgärder riktade mot den vuxna generationen i vårt land har haft en
mycket begränsad genomslagskraft. Visst måste vi fortsätta med åtgärder
riktade mot de något äldre, men huvudparten av våra resurser skall riktas
mot familjerna, barnen och ungdomen.

Det är de unga vi måste nå. Med aktivare och mer medveten information.
Det är familjer, barn och ungdom, vi måste nå, om vi långsiktigt skall kunna
vända trenden.

Radiomonopolets roll i opinionsbildningen behöver uppmärksammas
mer än som sker. TVs genomslagskraft är underskattad när det gäller viss
glorifiering av alkoholdrickandet. Undersökningar visar, att alkoholdrickandet
i TV inte kan jämföras med vad som är brukligt i hemmen i vårt land.
Denna alkoholliberala framtoning, som blir följden av TVs programutbud,
är inte ett stöd för en annan samhällsattityd till alkoholförtäring.

Statliga och kommunala bidrag skall inte kunna gå till alkoholförtäring
hos bidragsmottagarna. Det är inte rimligt att skattepengar skall anslås till
exempelvis ungdomsorganisationer för deras verksamhet och sedan användas
till spritförtäring vid fester eller andra sammankomster.

Informationen i skolorna måste förbättras. I dag ofta kluvna budskap

från lärare i informationen till eleverna ger inte avsedd effekt. Skolan måste
kunna ta ställning mot alkoholkonsumtion.

1 utbildningen av lärare, journalister, socionomer etc skall alkoholfrågorna
ingå som en viktig del.

Ungdom skall inte tillåtas gå utan utbildning eller arbete någon längre
tid. Sysslolöshet och att vara utanför normal gemenskap skapar ofta problem
med alkohol.

Arbetsgivare och fack har en viktig uppgift i att medverka till att få färre
missbruksproblem på våra arbetsplatser. Den dolda alkoholismen skapar
allt fler skador och olyckor. Kamrater emellan på våra arbetsplatser måste
oftare och snabbare än nu ta upp dessa problem. Det är falsk solidaritet att
låta en missbrukande kamrat få fortsätta sitt missbruk på den gemensamma
arbetsplatsen.

Samverkan mellan polis, skola och sociala myndigheter förutom också
familjerna kan förbättras. Viktigt är att familjerna tidigt blir medvetna om
de problem som är på väg att växa fram.

Vi behöver ökad forskning om orsakerna till ungdomens alkoholmönster
och allt tidigare alkoholdebut. Den allt tidigare alkoholdebuten skapar
ökad risk för medicinska och sociala skadeverkningar. Ökade kostnader i
detta avseende skall samhället ta på sig, när så mycket står att vinna.

Vi bör stimulera tillkomsten av fler alkoholfria miljöer. I dag är ungdomen
alltför ofta hänvisade till miljöer, där vin och sprit är en viktig del i
umgänget människor emellan. Inkörsporten in i ungdomslivet blir således
för de allra flesta den första och bestående kontakten med alkoholförtäring.

Prissättningen på alkohol kan ges rollen som pådrivare i en aktivare
alkoholpolitik. Priset på vin och sprit skall minst följa den allmänna inflationstakten.

Informationen om alkohol kan intensifieras genom bland annat en koncentrerad
information varje vecka i anslutning till kvällsekot eller Rapport/Aktuellt.
På bästa tänkbara sändningstid. Med den allra bästa effekt.

Ett krav vi alla skall ställa är att vi måste komma till rätta med den allt
öppnare och destruktiva langningen av alkohol, som sker till unga människor.
Tyvärr medverkar även familjemedlemmar i denna hantering. Det är
en fläck på den svenska folkhedern, att våra ungdomar från 13-årsåldern
och uppåt år efter år och utan att vi reagerar tillräckligt kraftfullt kan berusa
sig på allmän plats i den omfattning som sker. Det måste även i realiteten bli
straffbelagt att langa alkohol i vårt land.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riksdagens tidigare beslut om en 25-procentig
minskning av alkoholkonsumtionen fram till år 2000,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en nödvändig och snar förändring av samhällets
attityd till alkoholförtäring,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

Mot. 1988/89

So257

4

nen anförts om en allför alkoholliberal samhällsattityd, som blir följden
av TVs programutbud och som inte på något sätt speglar de
svenska hemmens alkoholvanor i allmänhet,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det otillfredsställande i att bidrag från stat och
kommun används till alkoholdrickande hos bidragsmottagaren,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande informationen i skolorna,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av utbildning i alkoholfrågor för lärare, journalister,
socionomer m.fl.,2]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om missbruksproblemen på våra arbetsplatser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av en ökad samverkan mellan
familjer och skola-polis-sociala myndigheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett ökat behov av forskning kring ungdomens
allt tidigare alkoholdebut och övriga alkoholmönster,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av tillskapandet av fler alkoholfria miljöer,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda prissättningen som en del i en aktivare
alkoholpolitik,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer medveten och koncentrerad information i
radio och TV under bästa sändningstid,1]

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med den allt
öppnare och destruktiva langningen av alkohol till unga människor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
övrigt i motionen anförts för att kommma till rätta med alkoholproblemen
i vårt land.

Stockholm den 20 januari 1989

Erik Holmkvist (m)

Bertil Danielsson (m) Filip Fridolfsson (m)

Mot. 1988/89

So257

1 1988/89:Kr269

2 1988/89:Ub265

31988/89:Sk651

5

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1989-01-25 Bordläggning: 1989-02-01 Hänvisning: 1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (18)