Lands- och glesbygd med stark samhällsutveckling

Motion 2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP)

av Elin Söderberg m.fl. (MP)

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftigt förbättra förutsättningarna för investeringar i lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för finansiering för att bygga på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stöd till bo- och byggemenskaper och till kollektiv- och generationsboenden och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statens Bostadsomvandling AB ett utökat uppdrag att bygga äldrebostäder i kommuner med svaga ekonomiska förutsättningar, för att därigenom bidra dels till äldreboenden, dels till att befintliga bostäder kan erbjudas nya köpare, och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lokal elbonus som ger kommunerna betalt för den förnybara el de producerar och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till arrende från vindkraftsbolagen och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende till vindkraft rätt till andelsägande och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man ska skatta där man bor, även vid kortare boende som sommar- eller säsongsboende, och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja hälsa och minska skillnaderna i hälsa i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och region i folkhälsofrågor och stärka kopplingen till miljömålen och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla validering och snabbspår för att ta till vara kunskap och erfarenhet som nyanlända har och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet utbildningsplatser inom vårdyrken vid lärosätena och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna inom vården att dra nytta av digital teknik och e-hälsa och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kunskapen om hur digitala hjälpmedel kan stärka skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tillgång till offentlig service i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla tillgång till service och satsa på snabbt bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka digitaliseringen för små och medelstora företag på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra besöksnäringens förutsättningar genom digitala tjänster och tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statliga kulturinstitutioner ska verka för kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter ska öka och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och utöka mediestödet för att skapa bättre förutsättningar för oberoende, granskande journalistik och en mångfald av medier över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
  22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhället och dess samverkan med offentliga verksamheter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vi lever i en global urbaniseringstrend som leder till att en lägre och lägre andel av befolkningen lever och verkar i lands- och glesbygd. Samtidigt är vi alla beroende av varandra, samhällsnyttor som skapas i lands- och glesbygd kan inte skapas i städer och vice versa. Samhället måste finnas för oss alla i hela landet och ge alla människor förutsättningar till personlig utveckling och likvärdig tillgång till välfärd och samhällsservice. Under alltför lång tid har dock klyftor mellan stad och landsbygd ökat i Sverige. Vilket lett till att vi idag lever under ojämlika villkor och förutsättningar. Ojämlikheter leder till förlorade möjligheter för såväl individer som samhället i stort. Nu krävs insatser för att stärka lands- och glesbygden!

Investeringar i land- och glesbygd måste möjliggöras

Investeringar krävs för att såväl upprätthålla en verksamhet långsiktigt och för att kunna utveckla nytt. Idag vittnar såväl företag som privatpersoner om hur svårt det är att få lån till investeringar i lands- och glesbygd. Ett företag som går otroligt bra får inte lån för att investera i sin industrifastighet bara för att den ligger där den ligger, en familj som vill ta jobb i en glesbygdskommun och renovera ett hur eller bygga nytt för att bilda sig ett hem på den nya orten får inte lån vilket också i sin tur försvårar rekryteringar för såväl offentlig som privat sektor. Detta förhållande gör att behövda reinvesteringar och investeringar i lands- och glesbygd uteblir. Detta måste åtgärdas skyndsamt med åtgärder som kraftfullt förbättrar förutsättningarna för investeringar i lands- och glesbygd brett och åtgärder som stödjer bostadsbyggande i lands- och glesbygd.

Kommunernas ekonomi är också avgörande för investeringar och utveckling i lands- och glesbygd. Genom att införa en lokal elbonus som ger kommunerna betalt för den förnyelsebara el de producerar ges lands- och glesbygdskommuner mer resurser att investera i samhället. Lands- och glesbygdskommuner med många fritidshus tampas idag med utmaningen att tillhandahålla samhällsinfrastruktur samtidigt som de boende inte betalar skatt i dessa kommuner. Dessa kommuners ekonomi skulle ytterligare stärkas om alla skulle skatta där man för tillfället bor, även vid kortare boende som sommar- eller säsongsboende. Skatteintäkter som kommer såväl tillfälligt boende som åretruntboende till del genom stärkt välfärd och samhällsservice.

God och tillgänglig välfärd i lands- och glesbygd

Att erbjuda kvalificerad vård för människor i landsbygd eller mindre orter möter särskilda utmaningar. Det är svårt att rekrytera personal, att behålla specialistkompetens när operationer görs sällan och vården blir ofta dyr. Det är viktigt att stärka den nära vården och patientsäkerheten i hela landet. Genom att fortsätta utveckla möjligheter inom e-hälsa, ambulerande sjukvård och mindre vårdenheter för inläggning och bevakning. Den forskning och utveckling kring glesbygdsmedicin som redan finns i bland annat Västerbotten kan utvecklas vilket stärker glesbygdsmedicin i hela landet.

God tillgång till service, hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för att hela Sverige ska leva. En grundläggande faktor för detta är tillgång till bredband för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Lokala servicekontor bör byggas ut för att samordna offentlig och kommersiell service och bidra med stöd och rådgivning. Sådana center kan bidra med ombudssystem för till exempel apotek, post och Systembolaget, samt erbjuda så kallade egenvårdcentraler där patienter träffar vårdpersonal via videolänk. Här kan människor komma i kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller Skatteverket via videolänk.

För ett socialt hållbart samhälle med likvärdiga möjligheter finns stora behov att främja god hälsa i hela Sverige och minska skillnaderna i hälsa mellan olika delar av landet.

Stärkt samhällsservice i lands- och glesbygd

Digitala kommunikationer är idag en förutsättning för att delta i samhället fullt ut såväl som att driva företag eller annan verksamhet. Bredband av hög kvalitet ska finnas

tillgängligt i hela landet. Det är en förutsättning för att kunna bo, arbeta och driva företag med god tillgång till digitala tjänster oavsett var man bor. Där marknaden inte klarar av att bygga ut bredband behöver staten ta ansvar för att snabb uppkoppling finns tillgänglig där människor lever och arbetar.

Tillgängligheten till statens samhällsservice ska vara likvärdig i hela landet. Statliga myndigheter ska säkra god tillgänglighet i hela landet utifrån sina verksamheter.

Vid snabba industrietableringar är fokus på ett hållbart samhällsbyggande särskilt viktigt. Med anledning av den gröna industriboomen, där flera större företagsetableringar och företagsexpansioner pågår och planeras i exempelvis Norrbottens och Västerbottens län, behövs stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Rådet för hållbara städer har en viktig roll i detta arbete och ett stort fokus behöver finnas på hur berörda kommuner på bästa sätt kan stärkas i sitt arbete med att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta. 

Tillfällig guldrusch i en landsdel när en grön industri etableras får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller att det skapas omfattande spekulation på bostäder på en liten ort. Vi vill införa statliga garantier så att tillfälliga bostäder kan tas fram snabbt där utbildning och etablering leder till dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar. Det räcker inte med bostäder - samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskola, skola, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar utan även kan tänka sig att flytta till en ort.

Levande kultur och civilsamhälle i lands- och glesbygd

Föreningsliv och kultur är en central del av samhällsutvecklingen. Det lokala kulturlivet kan vara riklig och inkluderande genom amatörteater, körer och en aktiv kulturskola, ofta med hjälp av ideella krafter. Civilsamhällets organisationer och aktiviteter, inte minst inom idrotten, skapar tillit och nya personliga kontakter som kan bidra till att minska sociala klyftor i samhället. Det krävs trygga och långsiktiga villkor för idéburna organisationer för att säkerställa utveckling. Detta kan ske via exempelvis idéburna offentliga partnerskap.

I syfte att tillgängliggöra kultur för fler i hela landet bör statliga kulturinstitutioner verka för kultur i hela landet och statliga anslaget till regionala kulturverksamheter öka.

En grundläggande förutsättning för demokratin är att hela befolkningen har goda förutsättningar att delta i samhällsdebatten och följa samhället och politikens utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Genom att modernisera och utöka mediestödet för att skapa bättre förutsättningar för oberoende, granskande journalistik och en mångfald av medier över hela landet stärks även lands- och glesbygden.

För likvärdiga möjligheter i hela landet behöver även civilsamhället och dess samverkan med offentliga verksamheter stärkas.

 

 

 

Elin Söderberg (MP)

Amanda Lind (MP)

Jan Riise (MP)

Ulrika Westerlund (MP)

Katarina Luhr (MP)

Marielle Lahti (MP)

Janine Alm Ericson (MP)

Jacob Risberg (MP)

Daniel Helldén (MP)

Emma Nohrén (MP)

 

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-11-23 Granskad: 2022-11-23 Hänvisad: 2022-12-01

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (22)