Om att förenkla för företagande

Motion 2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S)

av Mathias Tegnér m.fl. (S)

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en väg in för företagare och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att operationalisera målen för förenklingspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av en översyn av implementering av EU-regler och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av främjandeuppdrag hos myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av konsekvensutredningar och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av att se över Regelrådets uppgifter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I grund och botten är vårt företagsklimat viktigt eftersom att det skapar tillväxt i vårt land och därmed är med och finansierar både vårt välfärdssystem och vårt samhällsbygge. Det är förstås viktigt att dra sig till minnes att en viktig del av företagsklimatet är centrala välfärdssystem som garanterar människor trygghet och förutsägbarhet. Alltså måste förenklingsarbetet kombineras med politik för sammanhållning och jämlikhet, om det ska få riktig effekt. Detta är också viktigt eftersom tillit mellan medborgare är en central del i en fungerande samhällskropp och kan vara en del av att bekämpa korruption.

Under de senaste decennierna har många av våra regelverk som påverkar företag blivit mer komplicerade, ofta i takt med att vår värld blir mer komplex. De företag som drabbas hårdast av komplicerade regelsystem är mindre företag, då det ofta saknas ekonomiska resurser för att följa regelutvecklingen. Under de senaste årtiondena har det varit i just små- och medelstora företag som de nya jobben växt fram.

Att förbättra företagsklimatet kan göras på många sätt. Många företagare upplever att regler och regleringar i Sverige är krångliga och minskar möjligheten att växa. De två regeringarna Reinfeldt hade som mål med regelförenklingsarbetet att åstadkomma en märkbar skillnad i företagens vardag.  Dock förefaller inte de flesta företagare tycka att reglerna blivit enklare. (Riksrevisionen granskar: Offentliga finanser. Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet. RIR 2012:6. S. 9.).

Det är också glädjande att den tidigare socialdemokratiska regeringen såg värdet av dessa frågor. De fem målen för förenklingspolitiken som beslutades 2021 var välavvägda, men behövde operationaliseras på flera sätt för att kunna användas fullt ut. Dessa processer är idag i full gång. Det är viktigt att dessa inte stoppas av en ny regering som av kommunikativa skäl vill välja inriktning. Det är av vikt att Tillväxtverket fortsatt utvecklar hur kostnader för regler kan följas upp. På samma sätt är det centralt att Statskontorets metod används och utvecklas gällande målet som för digitalisering av myndighetskontakter. 

Ett sätt att konkret underlätta för företag är att skapa det som kallas för ”en-väg-in”. Detta handlar i grunden om att öka kraven på samordning mellan myndigheter, dvs att olika myndigheter inte ska begära samma eller snarlika uppgifter mer än en gång. Detta har föreslagits av flera utredningar, men har inte på riktigt lämnat idéstadiet. Förslaget behöver genomföras.

Generellt kan sägas att det är enklare att införa nya regler än att ta bort gamla. Ibland anförs principer som ”en-regel-in en-regel-ut” som goda principer för att hantera detta problem. Risken med denna princip är att regler kommer med olika kostnader och därför riskerar att bli ett slag i luften. Internationell erfarenhet visar istället att sammanhållna sektoriella regelgenomgångar har mycket större effekt. Inom ramen för Livsmedelsstrategin sjösattes en sektoriell översyn av regelgivningen inom livsmedelssektorn. Fler systematiska sektoriella regelöversyner behöver genomföras.

Det har ofta visat sig att den totala regelbördan inom en sektor i stor utsträckning beror på EU-reglering eller olika typer av myndighetsbeslut. Det är därför av stor vikt att en översyn hur implementeringen av olika EU-regler kan förbättras i ljuset av svensk konkurrenskraft. Vidare behöver uppdragen till våra myndigheter ha ett tydligare främjandeuppdrag gentemot företag, där kortare handläggningstider och bättre service är några beståndsdelar.

Grundläggande för att regleringar ska bli ändamålsenliga är att de finns välgrundade konsekvensanalyser. De konsekvensanalyser som idag görs i olika sammanhang är ofta gjorda pliktskyldigt och i ett sent läge. Detta behöver förändras. Konsekvensanalyserna vid lagstiftning behöver förbättras och instruktionerna förtydligas. Vidare behöver de näringspolitiska perspektiven förtydligas.. I detta arbete behöver Regelrådets uppgifter ses över.   

 

 

Mathias Tegnér (S)

Anna Vikström (S)

Markus Selin (S)

Serkan Köse (S)

 

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-11-23 Granskad: 2022-11-23 Hänvisad: 2022-12-01

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (7)