Skyddad yrkestitel för legitimerad skolkurator

Motion 2022/23:1735 av Gudrun Brunegård (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastställa miniminivåer för elevhälsans olika kompetenser i varje skola och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilken kompetens som är lämplig för dem som arbetar som skolkuratorer med möjlighet att inrätta en påbyggnadsutbildning som leder till en yrkestitel som legitimerad skolkurator och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Enligt 2 kap. 25 § skollagen ska skolans elevhälsa omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska vara hälsofrämjande, förebyggande och ska stödja elevernas strävan att uppnå utbildningens mål. Skolans elevhälsa ska förse elevernas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Eleverna ska också ha tillgång till psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens.

Slutförda grundskolestudier med godkända betyg ger ungdomar goda förutsättningar för framtida studier och arbetsliv och minskar samtidigt risken för utanförskap och kriminalitet. Välutbildade skolkuratorer som arbetar enligt evidensbaserade metoder har därvid stor betydelse.

Utformningen av elevhälsan kan variera kraftigt mellan olika skolor och olika huvudmän. Det finns därför behov av att förtydliga de kompetenser och resurser som ska bistå elever och även att ange riktmärke för omfattningen för elevhälsoteamets olika kompetenser.

På skolor med rekryteringsproblem kan det finnas personer med viss kompetens och personlig lämplighet, men som ibland saknar den formella utbildningen som uppdraget kräver. Lämpliga påbyggnadsutbildningar bör därför förtydligas och finnas tillgängliga genom distansstudier på deltid, på liknande sätt som för obehöriga lärare.

När det gäller den medicinska elevhälsopersonalens kompetens finns vissa riktlinjer. Skolläkare bör ha specialistutbildning som barnläkare eller distriktsläkare. En skolsköterska ska vara specialistutbildad sjuksköterska med examen som distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Det finns också en ettårig specialistutbildning till skolsköterska, som kan läsas in på halvfart under två år.

Däremot ställs inga formella utbildningskrav på skolkurator. Den vanligaste grundutbildningen är socionomutbildning, med vidareutbildning inom socialt arbete eller socialt behandlingsarbete. Även examen inom socialpedagogik kan vara en ingång till yrket. Det finns också kuratorer med beteendevetenskaplig utbildningsbakgrund. 16 procent av dem som arbetar som skolkurator saknar socionomutbildning[1].

Från 1 juli 2019 infördes legitimation för kuratorer i hälso- och sjukvård. Yrkestiteln för kuratorer ska vara hälso- och sjukvårdskurator. För att få legitimation krävs hälso- och sjukvårdsexamen på 60 högskolepoäng. Kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvården har fram till 30 juni 2024 möjlighet att bli legitimerade utan att ha en examen som hälso- och sjukvårdskurator. Det som då krävs för att få legitimationen är socionomexamen eller annan relevant grundutbildning med vidareutbildning och minst fem års arbetslivserfarenhet.

För skolkuratorer som saknar formell utbildning som socionom, skulle en kompetenshöjning motsvarande den som erbjuds för legitimation som hälso- och sjukvårdskurator vara rimlig, exempelvis inom psykosocialt arbete i skolan. Det skulle också bidra till att höja attraktiviteten av yrket.

Med hänvisning till ovanstående hemställer jag till riksdagen att ge regeringen tillkänna:

Att fastställa miniminivåer för elevhälsans olika kompetenser i varje skola.

Att utreda lämplig kompetens för dem som arbetar som skolkuratorer med möjlighet att inrätta påbyggnadsutbildning till legitimerad skolkurator.

Gudrun Brunegård (KD)

[1] https://akademssr.se/sites/default/files/files/Kartläggning av skolkuratorer 2021.pdf.