Situationen för kvinnor som tvingas leva gömda

Motion 2022/23:1680 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)

av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas i syfte att kvinnor med skyddad identitet via skarpare lagstiftning ska kunna leva ett liv utan risk för att bli röjda och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas som ser över hur kvinnor som lever med skyddad identitet inte ska lida ekonomisk skada på grund av att de lever gömda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvinnor med skyddad identitet självständigt ska kunna ansöka om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra lagstiftningen så att kvinnor som lever gömda inte ska behöva riskera att röja sin identitet på grund av offentlighetsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dom om våld i nära relation ska ha betydelse vid beslut om vårdnad och umgänge vid vårdnadstvister och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Under pandemin vande vi oss vid att inte få träffa vänner, familj eller övriga släktingar som vi brukar. Vi visste inte riktigt hur våra gamla föräldrar mådde och barnen fick inte träffa sina morföräldrar.

Under de år som vi levde isolerade, i ett stängt samhälle, har det varit frustrerande och jobbigt och vi har känt oss begränsade i tillvaron. Många medborgare ifrågasatte både nödvändigheten och lagligheten i de beslut som riksdagen fattade. Tillfredsställelsen är stor nu när samhället återgått till det normala. Äntligen får vi resa nästan vart vi vill och träffa vem vi vill!

Men det ”normala” gäller inte alla medborgare i Sverige. Det gäller inte de som tvingas leva isolerade från gamla vänner varje dag, varje månad, varje år. De som tvingas riva upp sin vardag, ta barnen från skolan, flytta till en ny adress på en ort där de inte känner någon. De som tvingas klippa alla band med sin familj. Jag pratar om kvinnor som tvingas leva gömda, för att deras liv och hälsa hotas av en man som de tidigare haft en relation med.

Dessa kvinnor får sina liv beskurna på ett långt mycket värre sätt än vad vi fick genomleva under pandemins restriktioner. De tvingas själva bekosta sin flytt och betala sina omkostnader för larm och säkerhetsanordningar. De riskerar att myndigheter eller bekanta röjer deras identitet. De får flytta igen. De nekas ofta lån av banker för att köpa hus, för de kanske måste flytta snart igen… Deras försäkringspremier är högre än andras, de har begränsade möjligheter att skaffa telefonabonnemang. Jämställdhetsmyndigheten har ett uppdrag att undersöka livssituationen för gömda kvinnor och komma med förslag på åtgärder för att underlätta deras situation. Men det räcker inte. Situationen ska inte underlättas, den ska upphöra. Kvinnor som tvingas leva gömda ska inte behöva stå för kostnaderna och deras vardag ska så snabbt som möjligt återgå till det som vi andra människor tar för givet, nämligen ett liv fritt från våld.

Kvinnors fundamentala mänskliga rättigheter åsidosätts, när våldsamma mäns rörelsefrihet ofta väger tyngre än kvinnor och barns trygghet och säkerhet. Det är kvinnor som måste fly, gömma sig, medans män fortfarande har friheten att söka upp, eller på annat sätt kontakta kvinnan och därmed fortsätta hoten och trakasserierna.

Idag kan mannen söka upp kvinnans vistelseort när ett kontaktförbud upphör. En kvinna ska kunna leva ett liv fritt från påfrestningen av oron att kontaktförbudet slutar att gälla

Idag går inte heller utvidgat kontaktförbud att ansöka om, när kvinnan har skyddade personuppgifter, skyddad folkbokföring eller lever gömd.

Det finns exempel där kommuner tvingats lämna information om huruvida en gömd kvinna arbetar inom kommunen eller inte, trots att kvinnan haft skyddad identitet. Offentlighetsprincipen väger tyngre än kvinnans rättssäkerhet. Detta måste ändras på.

Ibland måste dessutom den gömda kvinnan medverka till att barnen får träffa pappan, som fortfarande kan ha umgängesrätt med gemensamma barn. Samma person som alltså utgör en sådan fara för mamman att hon för sin egen säkerhet fråntas rätten att leva ett normalt liv. Vilket ansvar och press läggs på barnen i en sådan situation?

Vi menar att en dom om våld i nära relation ska ha en tydlig inverkan på bedömningen om förälders lämplighet, vid beslut om vårdnad o umgänge vid en vårdnadstvist. Riksdagen har fattat beslut om stärkt barnrättsperspektiv i mål om vårdnadstvister, men för att det ska få effekt behöver kompetenskrav höjas hos dem som är yrkesverksamma i familjerättsmål.

Där är vi inte än, det visar tydligt utredningen som Jämställdhetsmyndigheten redovisade 2021, ”Våld är inget undantag”. Där framkommer att våld eller risk för våld i mycket ringa omfattning ligger till grund för beslut om vårdnad och umgänge.

13 000 kvinnor i vårt land lever med någon form av skyddad identitet. De får inte ett friare liv, inte heller efter pandemin när restriktionerna har lättat.

 

 

 

Helena Vilhelmsson (C)

Anne-Li Sjölund (C)

Stina Larsson (C)

 

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-11-23 Granskad: 2022-11-23 Hänvisad: 2022-12-01

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)