Utvecklade företagsdata för ett starkare näringsliv

Motion 2022/23:1551 av Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S)

av Markus Selin och Mathias Tegnér (båda S)

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av utvecklad kunskap om tillväxtpolitiken och politikens effekter när det gäller näringslivets utveckling och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens arbete med att harmonisera statistikanvändandet till grundläggande EU-standard och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

EU:s inre marknad och den fria rörligheten har varit en motor för tillväxten och utvecklingen i Europa. Mer än 70 procent av Sveriges export går till EU:s marknad – export som skapat jobb och tillväxt i Sverige. Om företag i Europa även i framtiden ska vara konkurrenskraftiga måste handelshinder fortsätta att rivas och än mer nytta dras av den fria rörligheten för varor och tjänster. Detta bör gå hand i hand med stärkta rättigheter för medborgare, med en lön som går att leva på och schyssta arbetsvillkor. Det finns idag cirka 1,2 miljoner företag i Sverige. Flertalet av dessa, drygt 96 procent, är småföretag med färre än 10 anställda. Små och medelstora företag, med 0249 anställda, utgör tillsammans 99,9 procent av samtliga företag. De stora företagen med 250 eller fler anställda utgör således endast en promille av det totala antalet företag.

För att skapa ett starkare samhälle behöver Sverige ett konkurrenskraftigt näringsliv, byggt på såväl stora exportföretag som små och medelstora företag. När Sverige tillvaratar växtkraften i företag och entreprenörskap stärks näringslivsklimatet så att befintliga företag och potentiella nya företag kan växa, exportera och anställa fler. Med växande företag, export och fler jobbtillfällen skapas mer resurser till vår gemensamma välfärd.

Under 2021 försattes 6 900 företag, med sammanlagt 10 600 anställda i konkurs. Detta är en typ av siffror som är användbara. Ett företags livscykel kan dock bestå av, och delas in i, flera olika faser. Från exempelvis födelse, till tillväxtfas, mognadsfas och nedgångsfas. Olika faser medför olika behov för företaget, och med detta olika möjliga mätetal och tänkbara officiella data.

Förslag ligger idag på regeringens bord om att nya statistikområden kan formas ur officiella svenska data. Dock kvarstår stor potential kring företagens demografi, ur offentliga svenska data även i relation till EU-statistik. Även den senaste expertgranskningen av Statistiska centralbyråns, SCB:s, verksamhet som gjordes inom EU pekade på otydligheter i den praktiska tillämpningen av begrepp och officiell statistik, såväl i relation till europeisk statistik och annan offentlig statistik.

SCB hanterar exempelvis data kring företagens produktion, försäljning, ekonomi, nystartade företag och internationella företag. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har i uppdrag att utveckla kunskap för tillväxtpolitiken och studerar politikens effekter för näringslivets utveckling där de analyserar, utvärderar och redovisar effekter av statens insatser. Finansinspektionens statistik i sin tur kan behandla finansiella företag. Eurostat, EU:s statistikkontor, publicerar europeiska statistikuppgifter och indikatorer så att olika länders och regioners företagande kan jämföras.

Med mycket ringa, om ens någon, ökad byråkrati för enskilda företag i Sverige så skulle lättfångade, eller ompaketerade data kring tendenser hos företag, företags överlevnad och nedläggning kunna utvecklas. En grundläggande implementerad EU-standard över statistikanvändandet skulle även ge mer kunskap, ge företag bättre förutsättningar att växa och utvecklas, ge samhället bättre underlag för beslut och regelförenkling. Med bättre kunskap kan fler företag växa och anställa. Samhället ska stötta företag så att de vågar starta, investera, växa och anställa. Bättre sammanställda data och vid behov nya statistikfält ger ökade möjligheter härom.

 

 

Markus Selin (S)

Mathias Tegnér (S)

 

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2022-11-23 Granskad: 2022-11-23 Hänvisad: 2022-12-01

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)