Stärkt tillgång till riskkapital via entreprenörskonton och generösare riskkapitalavdrag

Motion 2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka tillgången till riskkapital och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa entreprenörskonton och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa generösare riskkapitalavdrag och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är företag och företagare som utgör grunden för jobb, trygghet, välstånd och ekonomisk tillväxt. Det är viktigt att Sverige har ett gott företagarklimat som gör det enklare och mer lönsamt att starta, driva och utveckla företag. I dag tar svenska entreprenörer stora risker. De lämnar ofta en trygg anställning bakom sig och förlorar därigenom sitt skyddsnät. I de minsta företagen är ägarens och företagens ekonomier ofta sammanknutna i form av personlig borgen och inteckningar. Riskerna behöver balanseras på ett bättre sätt än i dag, och nya finansieringsformer behövs. Vi måste minimera riskerna och låta dem som tar dessa risker i högre grad få behålla frukterna av sitt risktagande. Det är en bättre väg än höga skatter och krångliga och diskriminerande regler för den som vågar stå på egna ben och bidra till byggandet av samhället.

Framtidens tillväxtpotential finns hos dagens små och medelstora företag. Sverige förlorar tillväxtkraft när vi inte har möjlighet att finansiera och stötta de många verkligt goda idéer som finns i existerande och framtida företag. Det är därför av allra största vikt att vi skapar bättre förutsättningar för riskkapital. Vi behöver således underlätta för privatpersoner att våga investera i tidiga skeden som normalt medför hög risk. En ”vanlig” riskkapitalist investerar inte i dessa lägen. Risken är inte försvarbar när avkastningen ska mätas alternativt på aktiemarknaden. Företagen måste ha kommit långt i sin utveckling, och därigenom fått en lägre riskfaktor, innan riskkapital av traditionell modell blir intressant. Erfarenheter från länder som infört riskkapitalavdrag är att kostnaden i skatteintäkter kompenseras mer än väl av de arbetstillfällen som skapas i små företag. Eftersom sparkvoten bland svenskar är låg och skattetrycket högt finns det skäl att anta att riskkapitalavdrag kommer att ge minst lika bra resultat i Sverige.

Regeringen lade i budgetpropositionen för 2013 fram ett förslag om ett investeraravdrag. Detta var mycket glädjande och ledde en bra bit framåt även om problem kvarstod kring avdragets storlek och omfattning. Många bolag behöver uppföljningsinvesteringar, och med ett normalt kapitalbehov på 2–3 miljoner kronor leder de avdragsbelopp som fanns i förslaget till att många entreprenörer blir tvungna att skaffa mer än en investerare för att uppnå tillräcklig finansiering. Detta i sin tur innebär problem vid efterföljande kapitaltillskott, då finansiärer i de skedena ofta undviker att investera i bolag med alltför spridd ägarkrets. Dessutom är reglerna kring löneunderlag i uppstartsbolagen hämmande liksom reglerna kring värdeöverföring till investeraren. Reglerna kring ett riskkapitalavdrag bör vara minst lika generösa som det brittiska Enterprise Investment Scheme för att ge tillräckliga incitament till investeringar.

Sverige behöver mer privat entreprenörskap, där människor driver sina egna företag och förvaltar egna pengar. Det enskilda ägandet i landet behöver stärkas, och det finns stora behov av riskvilligt kapital till framförallt de små och medelstora företagen. Tillgången på riskkapital för små och växande bolag behöver kompletteras. Ett sätt att komplettera utbudet av riskkapital vore att införa ett så kallat entreprenörskonto efter skogskontomodellen. Grundtanken med skogskonton är att yrkesverksamma jord- och skogsbrukare kan utjämna inkomsterna över flera år. Användningen av de medel som är insatta på skogskonton är reglerad i lag. För att kunna göra skattefria avskrivningar måste ägaren återinvestera inom jord- och skogsbrukets verksamhetsområde. Liknande regleringar bör gälla för entreprenörskontona.

Entreprenörskonton skapar möjlighet för privatpersoner och företag att skjuta (vinst)skatt framför sig. Exempelvis kan vinster från tidigare investeringar beskattas först fem år efter realisering. Under dessa fem år har den skattskyldige möjlighet att återinvestera vinsten i andra bolag och därigenom främja tillväxten. Därför bör regeringen överväga att införa entreprenörskonton, efter skogskontomodellen, i syfte att skapa en möjlighet att skjuta upp kapitalbeskattningen, ett uppskov vid återinvesteringar i onoterade bolag.

Dessa i motionen anförda förslag skapar en stimulans för många idérika personer med affärsidéer att etablera nya företag samt utveckla och expandera existerande företag. Det skulle också med all sannolikhet göra det lättare att skaffa riskvilligt kapital.

Pionjärmarknadsinitiativet, som är en del av EU:s innovationsstrategi, öppnar för entreprenörskonton och riskkapitalavdrag. Pionjärmarknadsinitiativet syftar till att underlätta marknadsintroduktion av innovativa produkter och tjänster genom regelförenkling, offentlig upphandling och andra åtgärder som är inriktade mot insatser där kommissionen och medlemsstaterna kan påverka. Den typ av åtgärder som föreslås är bland annat rekommendationer för management och en förstärkt tillgång till riskkapital. Kommissionens förordning 1998/2006 tillåter ett försumbart stöd till ett företag på små belopp som inte medför att samhandeln påverkas negativt. Stödet kan ges i form av riskkapitalåtgärder, under förutsättning att stödet till vart och ett av mottagarföretagen ligger under taket för stöd av mindre betydelse.

Ulrika Karlsson i Uppsala (M)