Straffskärpning för hot mot politiker

Motion 2016/17:2297 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffen för hot mot förtroendevalda politiker genom att låta det klassas som demokratibrott och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Förtroendevalda har idag en lång rad uppgifter gentemot vårt samhälle, och tack vare demokratin är offentlighetsprincipen kring det politiska arbetet väl förankrat. Att vara en offentlig person i demokratins tjänst medför dessvärre också mindre roliga händelser. De som drabbas hårdast är kontroversiella och särskilt inflytelserika personer, men i skymundan sker också omfattande påhopp på lokalpolitiker (som ofta inte ens är heltidspolitiker). Som följd av dessa hot har ett flertal förtroendevalda valt att avsluta sitt politiska engagemang, och i flera fall har förövaren lyckats tysta politiska budskap. Dessa hot är per definition angrepp mot vår demokrati, när åsikts- och yttrandefriheten inskränks. Dessvärre varierar säkerheten i olika delar av landet och endast ett fåtal av dessa brott klaras upp. För de som döms är straffet i många fall förhållandevis lågt vilket föranleder att flera förövare utan problem kan fortsätta med sitt antidemokratiska beteende, med mer lidande och ett svårare politiskt klimat som följd.

För att polisen lättare skulle utreda demokratibrott mot förtroendevalda och journalister inrättades de så kallade demokrati- och hatbrottsgrupperna i våra tre storstadsregioner Malmö, Stockholm och Göteborg. Verksamheterna är numer permanenta med syftet att utreda hatbrott och demokratibrott mot politiker och journalister. Problemet med utredningen av brott riktat mot lokalpolitiker ligger främst i hanteringen av brottsrubricering. Det finns nämligen ingen brottsrubricering som kallas ”demokratibrott”, trots att det är precis vad det är. Istället förpassas offentliga personer till att lämna in en anmälan om olaga hot, vilket gör att brottet nedprioriteras och nedvärderas. Det gör likaså att svårigheten för att kartlägga antalet demokratibrott blir svårare, då statistik på företeelsen saknas.

Regeringen bör snarast inrätta brottsrubriceringen demokratibrott där hot mot politiker inkluderas.

Markus Wiechel (SD)

Johan Nissinen (SD)