Utveckling av råd och stöd inom LSS

Motion 2014/15:1866 av Penilla Gunther (KD)

av Penilla Gunther (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att insatsen råd och stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bör utvecklas.

Motivering

Insatsen råd och stöd enligt 9 § 1 LSS beviljas i för liten utsträckning idag och har ett alltför begränsat innehåll jämfört med vad som var avsikten med insatsen. Antalet personer som beviljades insatsen år 2013 var 4 300, en halvering jämfört med år 2007.  Råd och stöd skulle enligt förarbetena till LSS bestå av insatser av rådgivande och allmänt stödjande karaktär, där medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av funktionsnedsättningen skulle beaktas. Insatserna skulle vara ett komplement till och inte ersättning för t.ex. habilitering, rehabilitering och socialtjänst.

Idag har insatsen råd och stöd begränsats kraftigt, bland annat till följd av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen som innebär att insatsen inte får innehålla behandlande eller habiliterande insatser. Det har försvårat gränsdragningen mot habiliteringen, sjukvården och socialtjänsten, vilket medför att många hamnar mellan stolarna utan att få sina behov av expertstöd tillgodosedda.

Omfattningen och utformningen av råd och stöd skiljer sig dessutom mycket mellan olika landsting. Ett exempel är att habiliteringen i flera landsting inte tar emot barn och vuxna med autism, som inte har diagnosen utvecklingsstörning. Dessa personer omfattas av LSS och har ett stort behov av expertstöd och habiliterande insatser, behov som skulle kunna tillgodoses genom insatsen råd och stöd.

För personer med varaktiga stora funktionsnedsättningar är ett tidigt kvalificerat stöd nödvändigt för att motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningarna och skapa förutsättningar för bästa möjliga utveckling och så hög självständighet som möjligt. Stödet bör ges av tvärprofessionella team där samtliga har särskild kunskap om specifika funktionsnedsättningar och deras konsekvenser i vardagen.

Det finns också ett stort behov av en insats som innefattar samordning. Sådan samordning skulle kunna ske inom ramen för insatsen råd och stöd. Riksrevisionen har konstaterat att det finns stora samordnings- och samverkansproblem när det gäller stöd till barn och unga med funktionsnedsättning och att anhöriga får bära ett tungt samordningsansvar. Stödinsatser är från ett flertal verksamheter med olika huvudmän, handläggare och personalgrupper, och anhöriga måste vara knutpunkt mellan allt från 50 till 200 personer.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning är ofta mer sjukskrivna, oftare arbetslösa och har fler sjukfall och fler dagar med tillfällig föräldrapenning än andra föräldrar. Riksrevisionen har visat att offentligt finansierad samordning kan skapa ett samhällsekonomiskt mervärde. Råd och stöd bör alltså innefatta samordning. Insatsen bör också ges i form av hjälp med en tidig kartläggning av behov av insatser.

LSS-kommitténs förslag om byte av namn på insatsen till särskilt expertstöd bör införas då det tydligare markerar vad insatsen ska innefatta. Insatsen råd och stöd bör vidgas i enlighet med de ursprungliga intentionerna och omfatta dels ett mer utvecklat särskilt expertstöd, dels stöd i form av samordning av insatser.

.

Penilla Gunther (KD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämnad: 2014-11-10 Granskad: 2014-11-10 Hänvisad: 2014-11-12
Yrkanden (1)