Kulturpolitik

Motion 2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
2012-10-05
Numrering
2012-10-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut2

Kulturpolitisk inriktning3

Avveckling av den mångkulturalistiska kulturpolitiken3

Kulturarvet och den nationella identiteten3

Kulturarvsfond4

Kulturarvs-ROT4

Nationell kulturkanon4

Kyrkoantikvarisk ersättning5

Kulturarvsbevarande uppdrag för radio och tv i allmänhetens tjänst6

Friluftsorganisationerna och det immateriella kulturarvet6

Ökat stöd till den samiska kulturen6

Kultur i livets olika skeden6

Skapande förskola6

Kultur för äldre7

Läsfrämjande insatser för barn och ungdomar7

En helhetssatsning för att överkomma funktionshinder8

Kultursektorns förutsättningar8

Arbetsfrämjande insatser8

Insatser för att försvara den konstnärliga friheten9

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avveckla den mångkulturalistiska kulturpolitiken.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvet och den nationella identiteten.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur i livets olika skeden.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultursektorns förutsättningar.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en statlig kulturarvsfond.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om framtagandet av en nationell kulturkanon.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvs-ROT.1

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den kyrkoantikvariska ersättningen.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett kulturarvsbevarande uppdrag för radio och tv i allmänhetens tjänst.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om friluftsorganisationerna och det immateriella kulturarvet.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat stöd till den samiska kulturen.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skapande förskola.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur för äldre.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om läsfrämjande insatser för barn och ungdomar.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en helhetssatsning för att överkomma funktionshinder.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsfrämjande insatser.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att försvara den konstnärliga friheten.2

1 Yrkande 7 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 17 hänvisat till JuU.

Kulturpolitisk inriktning

Avveckling av den mångkulturalistiska kulturpolitiken

Den svenska kulturpolitiken har länge varit starkt präglad av den mångkulturalistiska ideologin. Enligt denna ideologi är en gemensam nationell identitet av ondo och den svenska nationens kultur skall inte ha någon särställning i förhållande till främmande kulturer från andra delar av världen. Utlänningar som flyttar till Sverige skall följaktligen inte uppmuntras att ta seden dit de kommer utan istället ges statligt stöd för att bibehålla sin ursprungliga kultur och identitet.

Då förverkligandet av de mångkulturalistiska idéerna har visat sig ha en starkt negativ inverkan på samhällsklimatet i form av ökade motsättningar, allvarliga värderingskonflikter, segregation, rotlöshet, ökad kriminalitet och ökade kostnader, förordar Sverigedemokraterna en snabb avveckling av den mångkulturalistiska politiken, inom kulturområdet såväl som andra samhällsområden.

Merparten av de statligt finansierade kulturverksamheterna har idag en mångkulturalistiskt inriktning. Den primära orsaken till detta är utformningen av de statliga direktiven och regleringsbreven. Sverigedemokraterna förordar således en genomgång och revidering av samtliga direktiv och regleringsbrev där skrivelser som befrämjar mångkulturalism byts ut mot nya skrivningar som istället lägger fokus på ett stärkande av kulturarvet och återupprättandet av den gemensamma nationella identiteten.

Parallellt med förändringen av direktiven bör också en avveckling av stödet ske till mångkulturalistiska verksamheter såsom Världskulturmuséet, Mångkulturellt centrum, mångkulturkonsulenterna, litteraturstödet till böcker på invandrarspråk och bidraget till etniska organisationer.

Kulturarvet och den nationella identiteten

Varje samhälle präglas av gemensamma kulturella drag. För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i politiken och samhällsbygget. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv, som är värt att bevara och belysa. Vår kultur har formats under tusentals år och vår historia påverkar än idag vårt sätt att leva. Vår kultur är till stor del ett resultat av de levnadsbetingelser som rått i landet, och den har vuxit fram i nära samspel med den svenska naturen. Vi har dock också frivilligt tagit till oss idéer utifrån, oftast från våra grannar eller andra delar av den västerländska kulturgemenskapen, och anpassat dem till vårt sätt att leva och därigenom utvecklat unika seder och bruk.

Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhället. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling. Sverigedemokraterna menar därför att kulturpolitiken bör syfta till att lyfta fram och levandegöra vårt kulturarv och därigenom också stärka den gemensamma nationella identiteten. Det är vår åsikt att detta bör införlivas i de kulturpolitiska målen.

Kulturarvsfond

Som ett led i Sverigedemokraternas långsiktiga strävan efter att stärka kärnan i den svenska kulturen och återupprätta en gemensam nationell identitet föreslår vi en kraftig utökning av stödet till bevarandet av kulturarvet och levandegörandet av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. Med inspiration från bland annat Norge vill vi därför inrätta en särskild fond dit privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.

Utöver att bidra med rena ekonomiska medel skulle en särskild kulturarvsfond också skicka en tydlig signal om att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv.

Kulturarvs-ROT

En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedömts vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.

Till skillnad från det allmänna ROT-avdraget som endast kan sökas av privatpersoner ska detta riktade avdrag beviljas alla som ansvarar för K-märkta byggnader – även kommuner, organisationer och stiftelser. Dock ska statliga förvaltare även i fortsättningen äska stöd genom direkta anslag.

Det finns idag bidrag att söka från länsstyrelser för att utföra nödvändigt renoveringsarbete på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Medlen fördelas dock från begränsade potter, vilket innebär att inte alla sökande kan beviljas stöd. Införandet av kulturarvs-ROT syftar till att komplettera dessa bidrag genom att bevilja skattelättnader för de renoveringsarbeten som inte får ta del av bidragen. Innan ROT-avdrag beviljas är det alltså tänkt att länsstyrelsen ska intyga dels att byggnaden i fråga bedöms ha kulturhistoriskt värde, dels att renoveringsarbetet inte redan fått stöd i form av bidrag.

Nationell kulturkanon

2005 beslutade den borgerliga danska regeringen med stöd av Dansk folkeparti att låta sju kommittéer påbörja arbetet med att ta fram förslag över verk som kunde anses vara en särskilt värdefull del av det danska kulturarvet och tillsammans utgöra en dansk kulturkanon. När arbetet presenterades år 2006 hade antalet områden ökat till nio och varje område innehöll en lista på tolv verk. De områden som berördes var arkitektur, bildkonst, design och konsthantverk, film, litteratur, konstmusik, populärmusik, scenkonst och barnkultur.

Det primära syftet med kulturkanonen var att den skulle fungera som en introduktion till det danska kulturarvet och stimulera till tankar och debatt kring konst och kulturfrågor. Projektet bidrog starkt till att blåsa liv i den danska kulturdebatten och lyfte kulturpolitiken till en position på den politiska och mediala dagordningen som den aldrig tidigare varit i närheten av.

Sverigedemokraterna tror att det även i Sverige finns ett starkt behov av en breddad och fördjupad diskussion kring ämnen som kultur, historia och identitet. I en tid som är präglad av ett utbrett ointresse för kulturpolitiska frågor, rotlöshet, ifrågasättande av den svenska kulturens själva existens och samhällelig fragmentering bedömer vi att det skulle finnas ett stort värde i att uppmuntra till ökad reflektion kring kulturarvet och dess betydelse för vårt samhälle.

Vi förordar därför att ett arbete med framtagandet av en svensk nationell kanon snarast inleds. Liksom i Danmark ska kanonen syfta till att lyfta fram de delar av kulturarvet som kan anses vara särskilt värdefulla eller särskilt betydelsefulla för formandet av den svenska identiteten och som vi därför vill bära med oss in i framtiden. Vid urvalet av de verk som ska ingå bör de svenska medborgarna beredas möjlighet att vara delaktiga.

Kyrkoantikvarisk ersättning

Sverige har varit ett kristet land i tusen år. Ingen annan idé och institution har varit lika betydelsefull för formandet av den svenska kulturen som kristendomen och den svenska kyrkan. Bevarandet av det kristna kulturarvet är således en angelägenhet för alla svenskar, troende såväl som icke-troende. De kyrkliga kulturminnena utgör också den största samlade delen av det materiella svenska kulturarvet.

Den kyrkoantikvariska ersättningen har i förhållande till de ursprungliga löftena och Statskontorets prognoser varit underfinansierad. Kyrkan har tvingats bära den ekonomiska bördan av denna underfinansiering. Det har man inte alltid mäktat med, och i stället har delar av de kyrkliga kulturminnena fått förfalla. För att lägga ytterligare sten på bördan har regeringen också börjat beskatta kyrkans så kallade prästlönetillgångar, vilket innebär ett hårt slag mot kyrkans förmåga att vårda de kyrkliga kulturminnena, särskilt i små glesbygdsförsamlingar.

För att komma tillrätta med problemen och förbättra förutsättningarna för bevarandet av vårt kristna kulturarv vill Sverigedemokraterna höja nivån på den kyrkoantikvariska ersättningen. Vi vill också se över det regelverk som omger ersättningen så att kyrkan får rätt att använda ersättningen både till administration kopplad till det kyrkoantikvariska arbetet samt till bevarande av även den immateriella delen av det kristna kulturarvet.

Kulturarvsbevarande uppdrag för radio och tv i allmänhetens tjänst

I de nuvarande sändningstillstånden för radio och tv i allmänhetens tjänst slås det fast att bolagen har ett ansvar att värna det svenska språket och verka för en stark nordisk kulturgemenskap. Sverigedemokraterna ställer sig positiva till detta men vill också, med inspiration från Danmark, att det i framtida sändningstillstånd skrivs in att bolagen skall verka för att bevara och levandegöra det nationella kulturarvet.

Friluftsorganisationerna och det immateriella kulturarvet

Genom ratificeringen av Unescos konvention till skydd för det immateriella kulturarvet har Sverige förbundit sig att skydda och bevara ”kunskap och sedvänjor rörande naturen”. Sverigedemokraterna tror att de svenska friluftsorganisationerna kan ha en viktig roll att spela i detta arbete. Vi anser därför att man bör öka bidraget till friluftsorganisationerna med syftet att de på temat ”naturen i kulturen” skall kunna intensifiera sitt arbete med att höja medveten hos framförallt barn och ungdomar kring den del av det svenska immateriella kulturarvet som är kopplad till naturen.

Ökat stöd till den samiska kulturen

Förutom satsningar på det svenska kulturarvet vill Sverigedemokraterna också se en ökning av stödet till den samiska kulturen. Sametingets kulturbudget har frusits på samma nivå sedan 1993, vilket med hänsyn taget till inflationen innebär att detta stöd i realiteten har minskat kraftigt under en lång tid.

Förutom att öka stödet bör staten också ge Sametinget ett ökat inflytande över hur medlen skall fördelas.

Kultur i livets olika skeden

Kulturen spelar inte bara en avgörande roll i samhället utan även för den enskilda individen. Kulturen ger oss upplevelser och erfarenheter som för oss bortom den vardagliga verkligheten. Genom kulturen kan vi både få nya intryck och återknyta kontakten med våra rötter. Att skapa och ta del av kulturupplevelser bidrar till den personliga utvecklingen och höjer livskvaliteten.

Sverigedemokraterna ser det som självklart att denna möjlighet ska finnas för människan genom hela hennes liv. Vi förespråkar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionshindrades rätt till kultur särskilt beaktas. Därför anser vi att kulturpolitiken bör syfta till att säkerställa tillgängliga kulturupplevelser för individer i livets olika skeden och att detta perspektiv tydliggörs i de nationella kulturpolitiska målen.

Skapande förskola

Vi ser positivt på de satsningar som redan genomförts för att införliva kulturen i grundskolan. Projektet Skapande skola har på ett par år växt från att ursprungligen riktas enbart till högstadieelever till att numera omfatta hela grundskolan. Bidrag har de senaste åren fördelats till hundratals skolor som via dessa medel kunnat ge sina elever tillfällen att uppleva fantastiska föreställningar och stärka sin kreativitet genom eget skapande och deltagande.

Regeringen har i år aviserat att den ämnar utöka satsningen till att omfatta även förskoleklassen. Det är ett steg på vägen, men inte tillräckligt. Då även förskolan har ett kulturuppdrag i sin läroplan anser Sverigedemokraterna att även den bör införlivas i satsningen.

Kultur för äldre

Precis som vi anser det vara viktigt med tidiga möten med kultur är det vår mening att kulturen bör följa människan genom hela hennes liv. Sedan en tid tillbaka står detta också klart för såväl regering som flertalet kommuner, och satsningar har genomförts för att som en del av det hälsofrämjande arbetet för våra äldre medborgare erbjuda kulturella aktiviteter. Det är glädjande att många av Sveriges kommuner valt att införliva kulturverksamhet i äldrevården, och Sverigedemokraterna ser gärna ett utökat statligt stimulansstöd till denna typ av verksamhet.

Sedan 2007 har vårt grannland Norge ett särskilt riktat nationellt stöd, Kulturelle spaserstokken, dit kommuner kan vända sig för att söka bidrag till kulturverksamhet inom äldreomsorgen. Målen med denna satsning är att sörja för högkvalitativ konst- och kulturförmedling till äldre, ge förutsättningar för ett utökat samarbete mellan kultur- och omsorgssektorn samt säkerställa att ett brett kulturutbud finns tillgängligt för äldre i deras vardag. Satsningen kan alltså jämföras med Skapande skola, fast riktad till äldre istället för grundskoleelever.

Sverigedemokraterna är av åsikten att satsningen på kultur för äldre snarast bör struktureras på nationell nivå och vill därför införa en svensk motsvarighet till den norska satsningen. Det är vår mening att denna bidragsfond för skapande äldreomsorg skulle hjälpa till att permanenta och lyfta kommunernas befintliga satsningar, på samma sätt som skolors kulturverksamhet förstärkts och nått helt nya nivåer tack vare Skapande skola.

Läsfrämjande insatser för barn och ungdomar

Läskunnighetens och läsförståelsens betydelse för både den enskilde individen och samhället kan knappast underskattas. Den som i dagens kunskapssamhälle besitter en låg eller obefintlig läsförståelse riskerar inte bara att gå miste om de positiva känslor och den personliga utveckling som en riktigt bra roman eller en riktigt vacker dikt kan ge. Han eller hon riskerar också att hamna i ett permanent utanförskap med små möjligheter att klara sin försörjning och ännu mindre möjligheter att fullt ut kunna delta i det demokratiska samtalet eller att anta ett politiskt förtroendeuppdrag. I värsta fall förs detta utanförskap vidare till nästkommande generation.

Tyvärr har läsförståelsen bland barn och ungdomar gradvis försämrats under senare år, vilket till stor del beror på att andelen unga med annat modersmål än svenska har ökat.

Sverigedemokraterna ser med spänning fram emot den litteraturutredning som bland annat skall presentera förslag på lösningar till problemet med försämrad läsförståelse. I avvaktan på nya åtgärder vill vi dock stärka de redan befintliga insatserna på området och anser därför att de medel som Kulturrådet har att fördela till läsfrämjande projekt för barn och unga bör ökas.

En helhetssatsning för att överkomma funktionshinder

Alla individer har inte samma förutsättningar i livet. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att fysiska förutsättningar inte ska utgöra hinder för att ta del av kulturlivet och -upplevelser. Vi välkomnar det uppdrag som regeringen har tillskrivit Statens kulturråd om att kartlägga hur den digitala tekniken kan användas för att tillgängliggöra kulturen för personer med funktionshinder, men anser inte att det är en tillräcklig insats.

Sverigedemokraterna menar att befintliga åtgärder och projekt som syftar till att tillgängliggöra kultur för dem med funktionshinder bör stärkas samt att nya projekt bör uppmuntras, redan under den tid kartläggningen pågår. Därutöver bör större fokus läggas på att tillgänglighets- och säkerhetsanpassa kulturlokaler efter ett funktionshinderperspektiv samt översätta olika medier till teckenspråk respektive punkskrift.

Kultursektorns förutsättningar

För en betydande del av den svenska befolkningen är kulturen inte bara ett berikande inslag i livet utan även ett arbete. Sverigedemokraternas uppfattning är att staten har ett tungt ansvar för att skapa goda grundförutsättningar för ett levande kulturliv, säkerställa en god infrastruktur för kulturarbetare genom att bland annat tillhandahålla utbildningar och statliga kulturinstitutioner av hög kvalitet liksom ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Det är vår övertygelse att Sveriges kulturskapare är en kompetent och kreativ grupp som är fullt kapabla att i något högre utsträckning än idag ta ansvar för sin försörjning och för spridandet av sina verk. Vår uppfattning är därför att graden av direkta och indirekta subventioner riktade till samtidskulturen och enskilda kulturskapare skulle kunna vara något mindre än idag. Staten varken kan eller ska garantera anställningar åt alla kulturskapare.

I de kulturpolitiska målen bör tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att samtidskulturen i något högre utsträckning än idag bör kunna stå på egna ben.

Arbetsfrämjande insatser

Tack vare en samsyn mellan Sverigedemokraterna och de rödgröna partierna, som tvingade de borgerliga partierna i kulturutskottet att vika ned sig, fattades våren 2011 ett beslut i riksdagen om att tillkännage för regeringen att kulturarvsområdet och våra länsmuseer behöver mer fokus och stöd. Som inspiration till beslutet användes det tidigare projektet Access, som genom subventionerade anställningar gav kulturarbetare på en ansträngd marknad projektanställningar som syftade till bevarande, digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvet. Det var kulturutskottets, och riksdagens, mening att ett liknande projekt borde återinföras.

Regeringen lanserade i samband med budgetpropositionen för 2012 satsningen Kulturarvslyftet, med intentionen att bereda utförsäkrade med nedsatt arbetsförmåga arbete med att vårda, digitalisera och lyfta fram kulturarvet. Det är positivt och glädjande att riksdagsbeslutet har resulterat i en faktisk åtgärd, men dessvärre har resultatet hittills varit långt under den presenterade ambitionsnivån. Sverigedemokraterna påpekade redan under föregående riksmöte att inriktningen mot utförsäkrade är alltför snäv. Förr oss är det självklart att även arbetslösa kulturarvsarbetare borde inkluderas, inte minst då de besitter kunskaper och erfarenheter som är oumbärliga vid ett så viktigt arbete som bevarandet av vårt kulturarv.

Det är därför vår mening att den av regeringen föreslagna satsningen bör omarbetas så att arbetslösa med kompetens inom kulturbevarande arbete ges förtur till de arbeten och tjänster med lönebidrag som erbjuds. Det är möjligt att en sådan omarbetning resulterar i något färre anställningar på kort sikt, då kompetent arbetskraft med full arbetsförmåga rimligtvis har högre löneanspråk. Det är dock vår mening att arbete i första hand bör gå till dem som kan branschen och har ett genuint intresse av det jobb de har att utföra. Dessutom är det vår övertygelse att det på lång sikt har större och mer positiv verkan på arbetsmarknaden om människor som står utan arbete får etablera sig inom den sektor de är utbildade för.

Insatser för att försvara den konstnärliga friheten

Yttrandefriheten är en av demokratins bärande pelare. I yttrandefriheten ingår rätten att fritt uttrycka sig i form, rörelse och bild. I takt med att polariseringen i samhället ökat under de senaste decennierna har tyvärr också hot mot konstnärer och försök att inskränka den konstnärliga friheten blivit vanligare. Sverigedemokraterna vill se skärpta straff för den som genom hot och våld försöker inskränka yttrandefriheten och kväva den konstnärliga friheten. Vi förordar också framtagandet av en nationell handlingsplan i syfte att förebygga hot och våld mot kulturarbetare samt tydliga riktlinjer för hur institutioner och arbetsgivare bör agera vid en krissituation och tips om var man kan vända sig för att få stöd och råd.

Stockholm den 3 oktober 2012

Jimmie Åkesson (SD)

Björn Söder (SD)

Mattias Karlsson (SD)

Yrkanden (17)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avveckla den mångkulturalistiska kulturpolitiken.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvet och den nationella identiteten.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur i livets olika skeden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultursektorns förutsättningar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en statlig kulturarvsfond.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om framtagandet av en nationell kulturkanon.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvs-ROT.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den kyrkoantikvariska ersättningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett kulturarvsbevarande uppdrag för radio och tv i allmänhetens tjänst.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om friluftsorganisationerna och det immateriella kulturarvet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat stöd till den samiska kulturen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skapande förskola.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur för äldre.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om läsfrämjande insatser för barn och ungdomar.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en helhetssatsning för att överkomma funktionshinder.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsfrämjande insatser.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att försvara den konstnärliga friheten.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.