Smartare elmätning

Motion 2009/10:N269 av Lars Tysklind m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en övergång till timvis elmätning och mervärdestjänster för samtliga elkunder.

Motivering

Kostnaden för att producera elenergi varierar starkt beroende på vilken primärkälla som används. För vattenkraften ligger den rörliga kostnaden på några öre per kWh medan kolkraft ligger på någon krona per kWh. Även miljöbelastningen varierar starkt. Vattenkraften ger ca 5 g CO2/kWh medan kolkraft släpper ut 700 g CO2/kWh.

Ett problem är att vi hela tiden måste ha balans mellan produktion och konsumtion, vilket gör att vi ibland tvingas importera kolkraft från Danmark och Tyskland.

Sverige är unikt i världen genom att vi har så mycket direktverkande elvärme. Denna kan till 75 procent ersättas genom installation av värmepumpar, som då även ger en möjlighet att styra effektuttaget. Genom att bygga om våra villor med direktverkande el så att de blir temperaturtröga kan elleveransen brytas under ett antal timmar utan att inomhustemperaturen sjunker särskilt mycket.

Vi kan då få en effektreserv i det svenska kraftnätet som är gratis till skillnad från i dag då Svenska Kraftnät avsätter 250 miljoner kronor för att upphandla effektreserv med olika metoder.

Om vi ska utnyttja denna potential måste vi byta från elmätare med månadsavläsning till elmätare med timavläsning och mervärdestjänster.

Ett exempel kan vara att en temperaturgivare som gjuts in i en betongvägg används för att styra temperaturen som ackumuleras i väggen. Villaägaren kan då teckna ett avtal med sin elleverantör om att använda värmesystemet som regulator och ”ladda” in värme i byggnadsstommen i förskott om prognosen visar på att vi behöver importera kolkraft från Danmark.

För att vara mer konkret så kan vi med exemplet tänka oss att forskningsinstitut och utvecklingsbolag utvecklar givaren, institutioner på högskolorna forskar i potentialen i effektreserv i våra byggnader, elförsäljningsbolag levererar tjänsten med styrning, värmepumpstillverkarna förser sina pumpar med styrmöjlighet och nya groddföretag från högskolorna hjälper till med produkt- och tjänsteutvecklingen. Vi måste även beakta att förnybara energikällor som vindkraft, solenergi och vågkraft genererar energi när det blåser, solen skiner och vågorna rullar. Förmågan att styra och lagra energiuttag är begränsad.

Problemet med obalans i elnätet kan lösas genom timvis elmätning och mervärdestjänster som laststyrning och tidstariffer.

När nätbolagen nu bytt elmätare inför lagen om månadsavläsning som började gälla den 1 juli 2009 så är ca 90 procent av elmätarna förberedda för timavläsning och andra mervärdestjänster. Därför är steget till smartare elmätning inte särskilt stort medan nyttan för samhälle, elkunder, eldistributörer och miljö kommer att vara mycket stora. Omvänt gäller att om vi inte går över till smartare elmätning så förlorar vi stora belopp i rena pengar och möjligheter till en bättre miljö.

Här är det även viktigt att nätbolagen som ansvarar för elmätare och kringutrustning inte ska låsa in sina kunder vid sitt eget elförsäljningsbolag utan alla aktörer som arbetar med elförsäljning ska kunna leverera mervärdestjänster.

Om elpriset kan variera med hjälp av timprissättning ges incitament för användning av el under de tider då det finns god tillgång på el och då till lägre pris. Mer vindkraft i elnätet, utvecklingen av plug-in-hybridbilar samt stark utveckling av teknisk kommunikation är exempel på faktorer som vid realtidsprissättning av el underlättar en ökad energieffektivisering som blir lönsam för både kund och elleverantör.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars Tysklind (fp)
Cecilia Wigström i Göteborg (fp)	Hans Backman (fp)