Utgiftsområde 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning

Motion 2007/08:Ub484 av Mats Pertoft m.fl. (mp)

1Sammanfattning

Miljöpartiet de gröna prioriterar omfattande satsningar på de studerande. Nivån på studiemedlet för heltidsstuderande är alltför låg. Vi höjer därför bidragsdelen i studiemedlet med motsvarande 900 kronor i månaden. Miljöpartiet gör också stora satsningar på ökade möjligheter till praktik för högskolestudenter och högskolornas arbete med att underlätta för studenterna att få kvalificerat arbete. Vi har ett förslag på inriktning på regeringens läsa-räkna-skriva-satsning. För en fylligare bild av Miljöpartiets politik hänvisar vi till kommittémotionen 2007/08:Ub566. I den här motionen redovisar vi de förslag som har direkt bäring på regeringens budgetproposition.

2Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställningen i motionen.

Anslag		Anslagsförändring (miljoner kronor)
		2008	2009	2010
Summa för utgiftsområdet		3 984	4 044	4 103
25:2	Studiemedel	3 936	3 996	4 055
25:6	Bidrag vid vissa kortare studier	48	48	48

1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställningen i motionen.

Anslag		Anslagsförändring (miljoner kronor)
		2008	2009	2010
Summa för utgiftsområdet		140	220	320
25:70	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	100	200	300
25:78	Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning	20	20	20
25:73	Högskoleverket	20

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen på regeringens läsa-skriva-räkna-satsning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsningen på lärares fortbildning även bör inkludera förskollärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att inriktningen står fast vad gäller den särskilda satsningen på kunskap om pojkars resultat i skolan.

3Utgiftsområde 15 Studiestöd

3.1Studiemedel

I dag ligger studiemedlet på knappt 7 400 kronor i månaden vid heltidsstudier. Av denna summa är cirka 2 500 kronor bidrag. Att få ekonomin att gå ihop med så knappa resurser till sitt förfogande är för många en utmaning. De flesta studenter klarar sig inte på detta belopp, utan tvingas att arbeta vid sidan av sina heltidsstudier. Arbete i stor omfattning vid sidan av studierna riskerar att påverka de studerandes resultat negativt. Många tvingas också låna pengar av familj och vänner.

Miljöpartiet vill höja bidragsdelen i studiemedlet med ytterligare 900 kronor i månaden. Höjningen ska börja gälla från och med den 1 januari 2008. Anslag 25:2 höjs för detta syfte med 3,6 miljarder kronor om året från och med 2008.

Regeringen minskade i budgetpropositionen för 2007 stödet till kommunerna för vuxenutbildning. Till följd av detta beräknade man att statens kostnader för studiemedel skulle minska med 240 miljoner kronor. Eftersom Miljöpartiet återför resurserna för vuxenutbildning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner så återför vi även pengar till studiemedlet. Med vår höjning av studiemedlet med 900 kronor i månaden blir den summa som återförs 336 miljoner kronor årligen till anslag 25:2.

Anslag 25:2 ökar ytterligare på grund av satsningen på praktikplatser inom högskolan år 2009 med 60 miljoner kronor och år 2010 med 120 miljoner kronor. Se vidare om denna satsning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

4Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

4.1Högskolan

4.1.1Praktik för högskolestudenter

Mycket tyder på att återkommande kontakter med arbetsmarknaden under utbildningstiden gör det lättare att få jobb efter examen. Egna kontakter med arbetsgivare är ofta avgörande för hur man får sitt första jobb. För studenterna är det dessutom viktigt att under studietiden få erfarenhet av olika sätt att tillämpa den kunskap man skaffar sig. Mer praktik innebär också att fler arbetsgivare får erfarenhet hur högutbildade kan bidra till deras verksamhet. Miljöpartiet vill därför införa ett övergripande mål om minst tio veckors praktik för alla högskoleutbildningar som omfattar tre år eller mer. Denna praktik ska inte vara obligatorisk, men det ska vara en rättighet för studenter som så vill. Lärosätena ska vara skyldiga att anordna en kvalitativ och utvecklande praktik åt alla studenter som vill ha praktik. Målet sätts år 2008 och ska vara uppfyllt år 2013.

Lärosätena ska ha stor frihet att avgöra hur praktiken ska utformas och hur den ska inlemmas i utbildningen. Praktiken ska dock ske i form av kurser som ger poäng och som berättigar till studiemedel. Det är enormt viktigt att praktikplatserna håller hög kvalitet. Lärosätena kommer att tilldelas medel för praktiken och förutsätts använda en del av pengarna för att ge handledare viss utbildning. Högskoleverket får ansvar för att göra en övergripande utformning av systemet samt följa och utvärdera praktikverksamheten bland annat ur kvalitetshänseende.

Miljöpartiet ökar för detta ändamål anslag 25:70 med 50 miljoner kronor 2008, 100 miljoner kronor 2009 och 200 miljoner kronor 2010. Medlen ska fördelas till lärosätena för arbetet med praktikplatser inom högskoleprogrammen. Målet ska vara uppnått 2013 och då kommer 400 miljoner kronor att fördelas för detta ändamål. Högskoleverket tilldelas 20 miljoner kronor år 2008, för att utarbeta ett system för vårt förslag med tio veckors praktik på alla högskoleutbildningar och börja arbetet med detta.

4.1.2Studenternas övergång mellan studier och arbete

Vi vill förbättra lärosätenas stöd till att förbereda studenterna och att hitta en väg ut på arbetsmarknaden. Det kan handla om att ordna praktik, hitta samarbeten kring examensarbete eller på annat sätt förmedla kontakter mellan studenter och arbetsgivare. Uppgiften är särskilt viktig för studenter från studieovana hem, som ofta saknar egna kontakter med potentiella arbetsgivare, och kunskap kring akademikers arbetsmarknad.

På de flesta lärosäten förekommer det olika former av aktiviteter för att hjälpa studenter ut på arbetsmarknaden. Men dessa verksamheter är underdimensionerade för behovet. Högskolorna har för lite pengar för att på allvar kunna hjälpa studenterna med övergången från studier till arbetsliv. Exempelvis finns det vid Stockholms universitet ett Career Center med två personer som ska hjälpa 37 000 studenter. Det är förstås alldeles otillräckligt.

Anslag 25:70 rymmer därför en satsning om 50 miljoner kronor 2008 och 100 miljoner kronor 2009 och 2010 för att lärosätena ska utveckla sin verksamhet för att stötta studenterna i övergången mellan studier och arbete. Medlen placeras i detta anslag för att sedan fördelas ut till respektive lärosäte.

4.1.3Myndigheten för nätverk och samarbete

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning har i uppdrag att främja och stödja arbetet vid universitet och högskolor i frågor som gäller breddad rekrytering, pedagogisk utveckling och IT-stödd distansutbildning.

Regeringen anser att myndigheten bör läggas ned och avser att påbörja avvecklingen 2009. För 2008 minskar man anslaget med 20 miljoner kronor eftersom man menar att lärosätena själva ska få ett ökat ansvar för att ”säkerställa breddad rekrytering och pedagogisk utveckling”. Miljöpartiet motsätter sig en nedläggning av Myndigheten för nätverk och samarbete och föreslår därför att myndigheten ska få behålla de 20 miljoner kronor som regeringen vill minska anslaget med. Att dra in dessa medel utan att ge ett tydligt uppdrag till lärosätena att arbeta med breddad rekrytering och pedagogisk utveckling och tillföra mer medel till lärosätena för detta är inte ansvarsfullt.

Miljöpartiet anser att arbetet med breddad rekrytering är viktigt. I Sverige har vi en tradition av att arbeta för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Tyvärr finns det fortfarande en del strukturella hinder som gör att vissa grupper i praktiken har sämre förutsättningar för att ta del av högskoleutbildning. Högskolestudenternas sammansättning speglar inte befolkningens, utan social och etnisk bakgrund spelar roll.

4.2Grundskola och gymnasium

4.2.1Läsa-skriva-räkna-satsningen

Förskolepersonalens kunskaper om barnen i förskolan är något som i dag ofta glöms bort när barnen lämnar förskolan och börjar i 6-årsverksamheten och senare i grundskolan. Det är viktigt att ta till vara dessa kunskaper och använda dem för att stödja barnens utveckling. I dag måste lärarna i grundskolan bygga upp kunskapen om barnen från början. Det gynnar inte barnen. Tvärtom, det skulle vara en stor hjälp för dem om kunskapen om deras svagheter och styrkor kunde förmedlas från förskolan till grundskolan. Allt i syfte att tidigt, redan i första klass, kunna stödja de barn som behöver stöd och hjälp på rätt sätt och individanpassa undervisningen. Detta borde göras i stället för att avvakta till till exempel de nationella proven i årskurs 3 och först då ingripa med stöd och hjälp.

Därför föreslår Miljöpartiet att regeringens så kallade läsa-skriva-räkna-satsning i budgetpropositionen används till ett försöksprojekt där man använder sig av specialpedagoger som får i uppdrag att följa personalen och barnen under de sista två förskoleåren, under förskoleklassen och in i grundskolan under de första två åren där. Dessa specialpedagoger ska inte i första hand arbeta mot barnen utan i stället stödja pedagogerna i deras arbete i förskolan, samla på sig kunskaper om vilket stöd barnen kommer att behöva när de börjar skolan samt förmedla denna kunskap till grundskolan och dess personal.

4.2.2Lärarlyftet

Regeringen gör en omfattande satsning på lärares kompetens, det så kallade lärarlyftet. Miljöpartiet ser positivt på denna satsning, särskilt på de delar som rör fortbildning och vidareutbildning. Vi skulle dock vilja se att satsningen även inkluderar förskollärare.

4.2.3En ny skollag

Regeringen skriver i budgetpropositionen att man avser att återkomma till riksdagen med förslag på en ny skollag. Miljöpartiet vill understryka vikten av att ett förslag till ny skollag har en bred politisk förankring. Skolan behöver stabila regelverk som ger arbetsro. En ny skollag innebär en genomgripande förändring och för att undvika att kasten blir för tvära vid regeringsskiften är det viktigt att en bred majoritet står bakom en ny skollag.

4.2.4Pojkars resultat i skolan

Regeringen skriver att det är viktigt att jämställdheten främjas. Det är positivt, även om regeringen inte presenterar några förslag på hur detta ska ske. Miljöpartiet fick under samarbetet med den förra regeringen igenom en satsning på 10 miljoner kronor under fyra år för att fördjupa kunskaperna om olikheterna mellan pojkars och flickors resultat i skolan. Det är oroväckande att pojkars resultat i skolan ligger så mycket lägre än flickors och av jämställdhetsskäl är det angeläget att få veta vilka orsaker som ligger bakom detta. Regeringen skriver i propositionen att medlen kommer att kvarstå, men att inriktningen kan komma att ändras. Miljöpartiet anser att det är av stor vikt att inriktningen förblir den fastslagna.

4.3Vuxenutbildning

4.3.1Statligt stöd för utbildning av vuxna

Regeringen skar i budgetpropositionen för 2007 ned det statliga stödet för utbildning av vuxna med 600 miljoner kronor. Samhällsutvecklingen och den snabba strukturomvandlingen av arbetsmarknaden ställer krav på framför allt dem med lägst utbildning. Utan ett livslångt lärande och möjligheten att även i vuxen ålder läsa in kunskap man missat tidigare blir det mycket svårt för dem som inte riktigt uppfyller arbetsmarknadens kompetenskrav att komma tillbaka i sysselsättning. Miljöpartiet satsar därför 600 miljoner kronor på vuxenutbildningen. Dessa redovisas i den anslagsmotion som behandlar utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Stockholm den 4 oktober 2007
Mats Pertoft (mp)
Bodil Ceballos (mp)	Gunvor G Ericson (mp)
Ulf Holm (mp)	Jan Lindholm (mp)
Thomas Nihlén (mp)	Peter Rådberg (mp)