Utgiftsområde 21 Energi

Motion 2007/08:N348 av Thomas Östros m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag att förlänga lagen om effektreserv till 2011.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektreserven på elmarknaden senast från 2009 ska skötas av kraftföretagen själva.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för skärpt konkurrens på elmarknaden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en elkundsombudsman.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utbyggnad av överföringskapacitet ska koncentreras till den nordiska elmarknaden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Vattenfall ska erbjuda basindustrin konkurrenskraftiga elpriser samt vara pådrivande i den gröna omställningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges oljeberoende ska brytas till 2020.

8. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt följande:

   Miljoner kronor
   Anslag		2008	2009	2010
   35:2	Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m.	+88	+245	+495
   35:5	Energiforskning	+–0	+1 045	+1 460
   35:10	Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m.	+100	+–0	+–0
   Summa ramen		3 026 (+188)	3 637 (+1 290)	3 858 (+1 955)

Motivering

För att värna vårt klimat och säkra vår energiförsörjning vill vi socialdemokrater bryta Sveriges oljeberoende till år 2020. Då ska inte olja behövas för att värma våra hus och ingen bil ska vara ensidigt hänvisad till bensin eller diesel. Då ska vi kraftigt ha ökat vår förnybara energiproduktion och förbättrat vår förmåga att effektivt använda vår energi. De två största utmaningarna är, att generellt öka energieffektiviseringen i samhället och samtidigt bryta oljeberoendet i vägtrafiksektorn, som till 97 procent är oljebaserad. Därför vill vi fortsätta föra en aktiv och framtidsinriktad energi- och klimatpolitik.

Klimatfrågan kan endast lösas om världens länder väljer att samarbeta. Det internationella arbetet får dock inte, som för regeringen, bli en ursäkt för att inte agera nationellt. Kampen mot klimatförändringarna kräver långsiktiga mål men också konkreta åtgärder på hemmaplan redan nu.

Att ställa om samhället till en långsiktigt hållbar energianvändning innebär stora möjligheter i fråga om tillväxt och arbetstillfällen. Sverige har hittills varit ett föregångsland. En målmedveten socialdemokratisk politik har gjort att vi bättre än andra länder utnyttjar våra tillgångar på förnybar energi och att vi har en framgångsrik exporterande miljötekniksektor. En fortsatt progressiv energi- och klimatpolitik är också en förutsättning för att Sverige ska behålla sin goda konkurrenskraft. Energianvändningen måste i ännu högre grad bygga på förnybara energikällor och effektiviseras ytterligare.

Mot den bakgrunden ser vi socialdemokrater med oro på regeringens ovilja till en aktiv energi- och klimatpolitik och nationella åtgärder. Trots att tillräckligt kunskapsunderlag för att agera redan finns präglas regeringens energi- och klimatpolitik av passivitet. Den borgerliga energikompromissen har visat sig bli just det som många fruktade: en kompromiss som lamslagit i stället för att ge långsiktiga förutsättningar. Det duger inte för att möta framtidens utmaningar. Politiken måste hela tiden utvecklas och ge såväl näringsliv som forskning de spelregler och förutsättningar som krävs för att kunna behålla ledartröjan även i framtiden. Regeringens passivitet hotar därmed på sikt Sveriges konkurrenskraft.

Det är talande att regeringen istället för nya åtgärder har inlett mandatperioden med att avskaffa eller kraftigt skära ned i de redan existerande. Stödet till de villaägare som vill byta ut sin direktverkande el mot fjärrvärme eller pelletspanna har minskat, oljekonverteringsstödet har avbrutits hastigt och i förtid och kraftiga besparingar har gjorts på energirådgivning och informationsinsatser för ökad energieffektivisering. Detta är försämringar som kvarstår även i årets budgetproposition och som dessutom får sällskap av ytterligare ambitionssänkningar. Regeringen visar också en tydlig oförmåga att avsätta resurser mer än ett år åt gången och riskerar därmed ryckighet och svaga resultat. Samtidigt skapas osäkerhet kring spelregler och politisk riktning som ytterligare försämrar förutsättningarna för en framgångsrik energiomställning.

Vi socialdemokrater vill att Sverige ska fortsätta att gå före i energiomställningen. Vi tror inte att det är det land som sist tar steget ut ur fossilsamhället som vinner – utan att det är precis tvärtom. Till skillnad från regeringen vill vi bygga vidare på energi- och klimatpolitiken med hjälp av nya åtgärder och satsningar. Vi vill bland annat utveckla två nya certifikatsystem, som kan komplettera det som redan finns för förnybar el. De nya certifikaten ska driva på för en miljövänligare transportsektor och energieffektivisering. Därutöver vill vi också skapa möjligheter för var och en av oss att agera klimatvänligt i vardagen genom att utveckla en klimatmärkning. Vi vill att den svenska livsmedelsbranschen, energibranschen och företrädare för transportsektorn tillsammans ska arbeta fram en enhetlig klimatmärkning. En klimatmärkning underlättar även för en kommande miljöanpassad offentlig upphandling som tar hänsyn till miljöeffekter och sociala effekter under hela produktionskedjan.

Bryt oljeberoendet

För att värna vårt klimat och säkra vår energiförsörjning formulerade vi socialdemokrater redan 2005 målet att Sveriges oljeberoende ska brytas till år 2020. Då ska olja inte behövas för att värma våra hus, och ingen bil ska vara ensidigt hänvisad till bensin eller diesel. Då ska vi kraftigt ha ökat vår förnybara energiproduktion och förbättrat vår förmåga att effektivt använda vår energi. Detta innebär betydande utmaningar inom transportsektorn och för industrin men även inom bostadssektorn. Bostadssektorn står nämligen för 36 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige, och fortfarande används stora mängder olja för uppvärmning. Här finns stora möjligheter till energieffektivisering och konvertering från olja till förnybara alternativ. Vårt mål är att uppvärmningen av bostäder och lokaler 2020 bör ske i princip helt utan olja. För att nå detta mål krävs kraftfulla åtgärder.

Det konverteringsstöd som den socialdemokratiska regeringen införde 2006 syftade till att återföra en del av kraftföretagens rekordvinster till konsumenterna. Återbäringen styrdes till de villaägare som ville byta bort sin oljepanna mot mer miljövänliga alternativ. Stödet blev mycket framgångsrikt men den borgerliga regeringen avslutade åtgärden i förtid. Vi vill istället tillföra ytterligare resurser och undersöka andra möjligheter att på liknande sätt återföra medel från kraftföretagens höga producentmarginaler till elkunderna.

Energieffektivisering

Socialdemokraterna tog i regeringsställning en rad initiativ för att skynda på energieffektiviseringen. De elintensiva företag som deltar i energieffektiviseringsprogrammet får idag skattenedsättning, den offentliga sektorn får investeringsstöd när sjukhus, skolor och simhallar byggs om mer energismart och hushållen fick under en tid konverteringsstöd för att slopa sina oljepannor. Dessa åtgärder har gett goda resultat, utsläppen har kunnat begränsas och ekonomin förbättras för såväl företag som hushåll. Ytterligare åtgärder krävs dock för fortsatt fart i energieffektiviseringsarbetet. Fokus måste flyttas från ständigt utökad energiproduktion till hur den producerade energin faktiskt används. Vi avsätter därför redan från 2008 betydande resurser på att skynda på energieffektiviseringen i samhället.

Energiforskning

Vår långsiktiga vision är att hela Sveriges energiförsörjning ska baseras på förnybar energi. För att klara detta måste den förnybara energiproduktionen öka kraftigt samtidigt som energianvändningen effektiviseras. För att påskynda omställningen vill vi förstärka energiforskningen genom ett nytt forskningsprogram och skapa möjligheter till offensiva investeringar i ny teknik och infrastruktur för förnybara och effektiva energilösningar. Det handlar bland annat om att i en ökad utsträckning ta till vara på energipotentialen i jord- och skogsbruk, om en ökad takt för vindkraftsutbyggnaden, om en fortsatt utveckling av solceller och vågkraft samt om att stimulera såväl pilot- och demonstrationsanläggningar som fullskaleanläggningar för den andra generationens biodrivmedel.

En väl fungerande elmarknad med konsumenten i centrum

Hur väl elmarknaden fungerar är en avgörande faktor för energiomställningen – men också för ekonomin i stort: för jobben, konkurrenskraften och industrin. Tillförsel av ny, förnybar, energi verkar prispressande på sikt. Insatserna för ökad energieffektivisering förbättrar likaså elmarknadens funktion. Den koncentration och konkurrensbrist Sverige upplever på elmarknaden måste brytas. Även elmarknadens aktörer mår väl av tydliga spelregler. Därför är det nu också hög tid för nya initiativ för att komma till rätta med elmarknadens brister.

Bland annat vill vi inrätta en elkundombudsman som ett effektivt och oberoende ombud som företräder kunderna med råd och vid tvister. Vi vill också, om nödvändigt via lagstiftning, begränsa elbolagens möjligheter att teckna dyra tillsvidareavtal, förenkla fakturorna och ge kunderna ökat inflytande över sin egen konsumtion. Vi vill begränsa samägandet av kärnkraften och åtgärda konkurrensproblemen inom vattenkraften. Vi vill underlätta för nya aktörer att komma in på elmarknaden genom en effektiv och tydlig tillståndsprocess, och vi vill effektivisera elbörsen genom en uppdelning i två marknader. Vi vill också skärpa övervakningen av elmarknaden genom bättre samarbete över landgränserna och genom bättre dialog mellan ansvariga myndigheter. Ytterligare utbyggnad av överföringskapacitet ska koncentreras till den nordiska elmarknaden. Sammankoppling med övriga europeiska marknader förutsätter ett elöverskott genom betydande satsningar på förnybar energi samt ytterligare sammankoppling mellan marknaderna på kontinenten.

Kraftbolagen måste upprätthålla effekten även under kalla vinterdagar. En frivillig avreglerad modell för effektreserven är inte tillräcklig. En utredning bör omedelbart tillsättas för att komma med förslag på hur kraftföretagen kan förmås ta ett större ansvar för effektreserven. Det nya systemet bör träda i kraft redan under 2009. En förlängning till 2011 av lagen om effektreserv försvagar incitamenten till en långsiktig marknadslösning.

Stockholm den 3 oktober 2007
Thomas Östros (s)
Carina Adolfsson Elgestam (s)	Alf Eriksson (s)
Berit Högman (s)	Eva-Lena Jansson (s)
Börje Vestlund (s)	Karin Åström (s)
Krister Örnfjäder (s)