Integritet i brottmålsprocesser

Motion 2007/08:Ju364 av Allan Widman (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av rättegångsbalken.

Motivering

Offentligheten i våra domstolar motiveras främst som en kontrollfunktion. Allmänhetens, och senare också massmediers, tillträde till förhandlingarna är en garanti för rättssäkerhet och effektivitet. Mot intresset av en omfattande insyn från samhällets sida i domstolarnas arbete står emellertid också enskildas rätt till integritet. Det gäller vittnen, målsäganden och även tilltalade.

Från huvudregeln om offentlighet finns en rad undantag med hänvisning till bland annat ordningen vid rättegången och uppgifter som skyddas av sekretess. Exempelvis gäller fotograferingsförbud under tid som förhandlingen pågår. Syftet med förbudet är att ”förhindra störningar under förhandlingen och att skydda den tilltalade från onödigt lidande” (Ekelöf /Edelstam, Rättegång I, åttonde upplagan, s. 170).

Fotograferingsförbudet tycks dock inte hindra att fotografer genom en öppen dörr in i förhandlingssalar tar bilder av tilltalade eller målsäganden ögonblicken innan eller efter förhandlingen. Mot den bakgrunden bör väl även ifrågasättas vilken funktion som fotograferingsförbudet egentligen har?

Massmediers möjligheter att dokumentera vad som sker under domstolsförhandlingar synes ha ökat något de senaste årtiondena. Trots detta kan man förmoda att det fortfarande finns en stark uppslutning kring tanken att offentligheten kan och bör begränsas också med hänsyn till den enskildes integritet.

Trycket från massmedier är starkt och spektakulära brott får allt större publicitet. I den mediala konkurrensen förekommer ständiga försök att tänja på gränserna för offentligheten. Den utveckling som beskrivits ovan när det gäller ökande offentlighet har i första hand skett genom praxisförändring, vilket kan vara betänkligt när det gäller enskildas möjligheter att förutsäga tillåtligheten. Det är samtidigt svårt att avgöra om de övergripande avvägningar som bör ske blir tillräckligt utförliga.

I samband med att tingsrätten i Uppsala höll syn i den s.k. Knutbypastorns bostad aktualiserades på nytt konflikten mellan kravet på offentlighet och integritet. Efter att tingsrätten lämnat bostaden genomfördes en ny provskjutning av det handeldvapen som användes vid brottet, inför massmedierna. I dagstidningarna dagen efter synen fanns bilder från många olika rum i huset och detaljerade redogörelser för vilka böcker, filmer och annat som Knutbypastorn och hans familj hade i sin ägo.

I sammanhanget finns det skäl att påminna om vad Processlagsberedningen anförde beträffande bevismedlet syn (NJA II 1943 s. 504): ”Beredningen ansåg det uppenbart att rätten vid utsättande av syn har att tillse att enskilda intressen inte kränks i vidare mån än som kan anses skäligt.”

Trots det ovannämnda fotograferingsförbudet cirkulerar också bilder i massmedier som tagits av andra tilltalade från platser utanför rättssalen. I ett fall har dock JO (2001/02 s. 46 f.) bedömt att förbudet även omfattar sådana situationer, i varje fall medan förhandling pågår.

Sammanfattningsvis tycks konflikter mellan offentligheten hos våra domstolar och enskildas krav på integritet bli alltmer frekventa och brännande. För att öka rättssäkerheten på området och skapa möjligheter för en helhetsbedömning bör dessa gränsdragningar i rättegångsbalken bli föremål för en översyn från lagstiftarens sida. Riksdagen bör besluta att ge regeringen i uppdrag att utreda behovet av ändringar eller förtydliganden och återkomma med eventuella förslag.

Stockholm den 2 oktober 2007

Allan Widman (fp)