Prioriteringar inom EU-kommissionens biståndsbudget

Motion 2005/06:U287 av Gunilla Wahlén m.fl. (v, m, fp, kd, c, mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioriteringar inom EU-kommissionens biståndsbudget.

Motivering

EU-kommissionen har en mycket viktig roll i det globala arbetet för en värld utan fattigdom präglad av hållbar utveckling. Inte minst är EU-kommissionen en stor givare av finansiellt bistånd och en viktig politisk aktör. Det är därför av stort intresse för Sverige och regeringen – vars politik för global utveckling präglas av ett rättighets- och fattigdomsperspektiv – att EU-kommissionens policydokument rörande utvecklingspolitiken och prioriteringar rörande biståndsbudgeten är adekvat formulerade. Förhandlingarna mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och Ekofin kommer att pågå fram till november; det är dock oklart exakt när de kommer att slutföras.

Sverige är på många sätt ett föregångsland inom utvecklingspolitik. Ett av våra viktigaste prioriterade områden inom utvecklingspolitiken är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ett område som kan komma att ges mindre betydelse i EU-kommissionens nya prioriteringar. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter riskerar att placeras in under ett väl brett paraply som är tänkt att täcka in alla frågor som rör mänskliga rättigheter. Medan vi välkomnar ett rättighetsperspektiv vill vi uppmärksamma att frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inte bara har med mänskliga rättighetsfrågor att göra.

Människors, och framför allt kvinnors och unga människors, makt över sin sexualitet och reproduktion, och möjlighet att göra självständiga val kring sin sexualitet och reproduktion, har bäring på all utveckling. Att ha ett jämställdhetsperspektiv måste vara en central utgångspunkt i allt biståndsarbete. I de delar av världen som drabbats av hiv/aids kommer utvecklingsprojekt som inte integrerar hiv/aids alltid att vara otillräckliga. Världshälsoorganisationen (WHO) har visat att sjukdomar kopplade till sexuell och reproduktiv hälsa står för 18 % av den globala sjukdomsbördan. För kvinnor i åldern 15–44 är siffran 32 %. Så höga siffror pekar på att dessa frågor angår alla delar av samhället. Därför måste sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inkluderas i allt biståndsarbete, inte bara associeras med hälsobistånd eller demokratibistånd.

Hitintills har EU vid upprepade tillfällen i internationella sammanhang försvarat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, senast vid toppmötet i FN:s generalförsamling i september. Man har, precis som Sverige, skrivit under på en politik som vågar se att människors tillgång till preventivmedel, ungdomars tillgång till sexualupplysning och kvinnors tillgång till en adekvat och utbyggd mödrahälsovård är grundförutsättningar för utveckling när 70 000 kvinnor varje år dör i sviterna av en osäker abort och 5 miljoner människor, över hälften av dem mellan 15 och 24 år gamla, drabbas av hiv.

Vi förutsätter att regeringen ger ett fortsatt stöd för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i de aktuella förhandlingarna. Detta vill riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 4 oktober 2005
Gunilla Wahlén (v)
Inger René (m)	Cecilia Wikström (fp)
Rosita Runegrund (kd)	Kenneth Johansson (c)
Gustav Fridolin (mp)