Makt och tid för familjerna

Motion 2005/06:Sf427 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
2005-10-05
Hänvisning
2005-10-13
Bordläggning
2005-10-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Sammanfattning

I denna motion lägger Centerpartiet förslag till en ny familjepolitik som syftar till att öka familjernas möjligheter att förena familjeliv och arbetsliv samt välja och utforma barnomsorgen. För föräldrarna ges större möjligheter att anpassa arbetssituation och barnomsorg efter barnets och familjens behov. Samtidigt ger våra förslag stort utrymme för entreprenörsjälarna bland barnomsorgspersonalen att förverkliga sina idéer om en bättre barnomsorg, samt utvecklas i sitt arbete.

Våra förslag:

  • Höjt barnbidrag när barnen är små samt rätt att gå ned i halvtid för småbarnsföräldrar, för att möjliggöra mer tid med barnen.

  • Höjda golv och höjda tak i föräldraförsäkringen för att bl.a. stärka fädernas uttag av föräldraledighet.

  • Nationell barnomsorgspeng för verklig valfrihet och ökad mångfald av barnomsorgsformer.

Barnomsorgspengen är ett nytt förslag som innebär att föräldrar får ett verktyg att välja en sådan barnomsorg som de känner skulle passa de egna barnen och den egna familje- och arbetssituationen. Den öppnar för en helt ny bredd av verksamhetsformer. Vi vill särskilt nämna möjligheten för två, tre eller fyra familjer att sköta omsorgen för de egna barnen i en flerfamiljslösning. Förslaget förbättrar villkoren för familjedaghem men lämnar också större utrymme för utveckling av pedagogik och bemötande.

Att öppna barnomsorgen för företagande innebär bättre och mer stimulerande arbetsvillkor för personalen, utveckling av kvalitet, bemötande, verksamhet m.m. Det är såväl en viktig jämställdhetsfråga som en möjlighet att attrahera fler män till verksamheten.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Innehållsförteckning2

Förslag till riksdagsbeslut3

Ny familjepolitik – för mer tid med barnen och ökad valfrihet4

Insatser i tre olika system5

Stärk föräldraförsäkringen – höjda golv och tak6

Höjda barnbidrag – ökar självbestämmandet och ger mer tid för barnen7

Hushållsnära tjänster – ett annat sätt att köpa tid med barnen7

Barnomsorgspeng – för fritt val och mångfald av lösningar i barnomsorgen8

Barnomsorgspengens utformning9

Mångfald är bra för personalen, verksamhetsutvecklingen och entreprenörskapet10

Finansiering och genomförande av en nationell barnpeng10

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att familjepolitiken bör ha som sitt tydliga mål att riva hinder och öka makten för pappor och mammor att kunna tillbringa mer tid tillsammans med barnen, att välja och utforma barnens omsorg samt att på ett bra sätt kunna förena arbetsliv och familjeliv.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja golvet i föräldraförsäkringen till 200 kr per dag.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja taket i föräldraförsäkringen till elva basbelopp.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör utveckla ett kostnadsberäknat förslag över rättvisa ledighetsmöjligheter före förlossning.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja barnbidragen med 700 kr per månad för barn i åldrarna 1–4 år.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att föräldrar skall ges rätt att gå ned till 50 % arbetstid under barnets första åtta år.1

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om införande av en nationell barnomsorgspeng för att ge föräldrarna makten över barnomsorgen.

1 Yrkande 6 hänvisat till AU.

Ny familjepolitik – för mer tid med barnen och ökad valfrihet

Unga familjer upplever att de inte har tillräckligt mycket makt över sin tillvaro och har svårt att få ihop livspusslet i vardagen. Tiden är knapp och många kämpar varje dag för att hinna lämna och hämta barn på dagis, och att saxa arbetstid och semester för att få så mycket tid som möjligt tillsammans med barnen. För många är det svårt att få pengarna att räcka till även om båda föräldrarna arbetar heltid. Både barn och föräldrar lider av att inte ha mer tid tillsammans i vardagen.

En del av den oro många känner handlar om barnen och barnens situation. Barns utsatthet har ökat under senare år vilket avspeglas i att allt större andel av barn och ungdomar uppger att de mår dåligt eller utvecklar psykisk ohälsa. Den stress familjerna lever under kan enligt forskare ha bidragit till barnens ökade utsatthet. Även om den svenska barnomsorgen i allmän­het håller hög kvalitet så är det ett faktum att barngrupperna har vuxit under det senaste decenniet, bl.a. som en följd av maxtaxan.

Familjer med barn skulle kunna ha en väsentligt större frihet att påverka sin vardag och öka sin makt över tid och pengar, utan att det skulle behöva medföra större utgifter för skattebetalarna. Idag utformas familjepolitiken främst för att styra föräldrarna till önskat beteende. Det är dags för en familjepolitik som tror på föräldrarna och ger dem makt över det som är viktigt i familjernas vardag. Det innebär inte att det kommer att bli enkelt att vara förälder, men med våra förslag rivs hindrande stängsel ner och fler vägar öppnas för hur vardagen kan utformas. Det ger bättre möjligheter till anpassning efter varje barns och varje familjs behov.

Både mammor och pappor behöver få mer möjligheter att tillbringa tid tillsammans med sina barn. Och alla barn borde få tillräckligt med tid både med sina mammor och pappor. Regleringar och tvång är inte den rätta vägen att gå för att ge familjerna bättre möjligheter och mer tid. Men å andra sidan bör inte de offentligt finansierade systemen underblåsa en skev fördelning av barnets tid mellan mammor och pappor.

Många föräldrar känner oro för barnomsorgen. Det kan handla om stora barngrupper, sjukdomar, mobbning, långa restider och ibland bristande flexibilitet när det gäller tider för lämning och hämtning av barnen. Den nationellt fastställda maxtaxan har lett till att personalen på den enskilda förskolan minskats och att de som är kvar ofta känner att de inte kan göra ett så bra jobb som de skulle vilja. Maxtaxan har även lett till att barngrupperna vuxit på många håll. Fler barn kommer till förskolan tidigare på dagen och åker hem senare än de gjorde tidigare.

Det kan också handla om att man som förälder känner att den barnomsorg kommunen erbjuder helt enkelt inte passar det egna barnet och att man skulle behöva en annan form av barnomsorg, t.ex. familjedaghem eller kooperativ. Samtidigt känner sig många föräldrar maktlösa i mötet med den offentliga barnomsorgen. Den formella rätten att välja barnomsorg är ofta en illusion. Alternativa barnomsorgsformer, som föräldrakooperativ, personalkooperativ och privata dagis, har under senare år fått sämre villkor och i stor utsträckning tvingats att lägga ned. Brist på verkligt inflytande över barnomsorgen bidrar till föräldrarnas stress och frustration och gör det svårare att orka med uppgiften att vara en bra förälder.

Det är dags att öka familjernas makt över sin livssituation och göra det lättare att förena familjeliv och arbetsliv. Våra förslag ger bättre möjligheter att gå ned i arbetstid när barnen är små och vi lägger över makten över barnomsorgen i föräldrarnas händer. När familjerna får ökat självbestämmande förbättras barnens utsikter att få en bra barndom samtidigt som föräldrarnas risk att drabbas av stress, utbrändhet eller relationsproblem minskar.

Familjepolitiken bör ha som sitt tydliga mål att riva hinder och öka makten för pappor och mammor att tillbringa mer tid tillsammans med barnen, att välja och utforma barnens omsorg samt att på ett bra sätt kunna förena arbetsliv och familjeliv. Detta bör ges regeringen till känna.

Insatser i tre olika system

För det första är det viktigt att ge alla möjlighet till mer tid med barnen när de är som allra minst. Föräldraförsäkringen syftar till detta för båda föräldrarna. För att stimulera fler pappor att ta ut föräldraledighet behöver taken höjas, samtidigt som det är viktigt att höja golvet i försäkringen så att alla, oavsett inkomst, får en rimlig ersättning.

För det andra är det viktigt att göra det möjligt för alla föräldrar att tillbringa mer tid med barnen och förena arbetsliv och familjeliv under barnens förskoleålder. Därför bör kraftigt höjda barnbidrag för de minsta barnen och sänkta skatter för människor med låga och medelinkomster prioriteras. Det höjda barnbidraget är ett konsumtionsstöd som kan användas för att korta arbetstiden eller t. ex. köpa tjänster som gör det lättare att få vardagspusslet att gå ihop. På så vis kan alla föräldrar få möjlighet att frigöra mer tid att tillbringa tillsammans med sina barn.

För det tredje är det viktigt att skapa reella valmöjligheter inom barnomsorgen, när man återgår i förvärvsarbete, genom införande av en barnomsorgspeng. Barnomsorgspengen ska utformas så att den ger förutsättningar för en verklig mångfald av barnomsorgsformer. Det ska vara möjligt för den som så önskar att själv ta hand om barnomsorgen för egna och andras barn. Barnomsorgspengen skapar samtidigt ökade möjligheter för barnomsorgens personal att förverkliga sina idéer om god barnomsorg. Ett nytt företagande ges också förutsättningar att växa fram.

Allt detta tillsammans ökar möjligheterna för föräldrarna att tillbringa mer tid med barnen, finna den barnomsorg som passar de egna barnens och den egna familjens behov, samt kombinera familjeliv och arbetsliv.

Stärk föräldraförsäkringen – höjda golv och tak

Föräldraförsäkringen syftar till att ge barnen en trygg start under den första levnadstiden. Att dela på det ansvaret är en viktig fråga för att barnen ska få en nära relation till båda föräldrarna, för att föräldrarna ska orka med sitt ansvar och för att det är bra för relationen mellan föräldrarna. Det påverkar även kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden. Men med en kvotering av föräldra­försäkringen skulle familjernas kontroll över sin vardag ytterligare försvagas. Riksdagen bör motsätta sig ytterligare regleringar av föräldrarnas uttag av föräldraförsäkringen.

I stället bör föräldraförsäkringen utformas så att människor med såväl låga som höga inkomster ges större möjligheter att använda den.

Det är inte rimligt att utan vidare hänvisa studenter eller tidigare arbetslösa till socialkontoret för att de fått barn. Det är glädjande att regeringen sent omsider föreslår höjda golv till 180 kronor per dag för de föräldrar som ej kvalificerat sig för högre ersättning – t.ex. många studerande. Centerpartiet vidhåller emellertid sitt gamla förslag. Golvet i föräldraförsäkringen bör höjas till minst 200 kronor per dag för att förbättra för dem som inte är etablerade på arbetsmarknaden. Detta bör ges regeringen till känna.

Fäders uttag av föräldraledighet ökar år från år, men i en långsam takt. Även om ett fullständigt jämnt uttag av föräldraledighet knappast är troligt, mot bakgrund av barnets beroende av närhet till modern under de första månaderna, är det dock önskvärt att fäder och mödrar ges jämlika möjligheter att fördela föräldraledigheten mellan sig. Ett ökat uttag från fädernas sida skulle både vara bra för barnen, familjesituationen och jämställdheten på arbetsmarknaden. Föräldrarnas inkomst i förhållande till taket i föräldraförsäkringen är av betydelse för fördelningen av föräldraledighet mellan pappa och mamma, något som bl.a. visats i Socialdepartementets undersökningar. Centerpartiet har därför under en följd av år drivit kravet att föräldraförsäkringens tak bör höjas kraftigt. Det är glädjande att regeringen även på denna punkt tagit intryck och nu föreslår ett tak på tio basbelopp. Taket bör dock höjas till elva basbelopp eller omkring 35 000 kronor i månaden. Detta bör ges regeringen till känna.

En god föräldrautbildning, föräldragrupper m.m. är viktiga verktyg för att stärka mammor och pappor i sina nya roller och kan också ha en positiv inverkan på fäders delaktighet. En ökad medvetenhet från fädernas sida kommer också att leda till större intresse att ta ut sin del av föräldraledigheten och att ta ett större ansvar för hem och barn även framgent. Därför är olika former av föräldrastöd ett viktigt komplement till familjepolitiken. Centerpartiet föreslår i sin anslagsmotion för utgiftsområde 9 särskilda anslag för att främja utveckling av föräldragrupper och föräldrautbildning.

Utredningen om föräldraförsäkringen har pekat på behovet av att skapa bättre och mer rättvisa villkor för mödrarna under graviditetens slutskede. Idag varierar kvinnors möjlighet att få havandeskapspenning kraftigt. På vissa håll beviljas sjukskrivning mer generöst än på andra håll. Där försäkringskassan är mer sträng tvingas kvinnorna till förtida uttag av sin föräldrapenning för att få en ledighet som de känner behov av. Eftersom det är av stor vikt för moderns och barnets trygghet att kunna ta det lugnare när förlossningsdatumet närmar sig är det angeläget att skapa någon form av ”mammamånad”. Det är troligt att en sådan månad till största delen skulle kunna finansieras genom minskade utbetalningar av sjukpenning och havandeskapspenning. Regeringen bör utveckla ett kostnadsberäknat förslag till en mammamånad. Detta bör ges regeringen till känna.

Höjda barnbidrag – ökar självbestämmandet och ger mer tid för barnen

Alla föräldrar och alla barn måste få möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans. För att nå detta mål bör barnfamiljernas ekonomi stärkas samtidigt som möjligheterna till att gå ned på deltid när barnen är små bör utökas.

Tillsammans med förslag om skattesubventionerade hushållsnära tjänster bidrar Centerpartiets samlade förslag till att ge alla barnfamiljer största möjliga valfrihet och möjlighet till mer tid med barnen.

Barnfamiljernas ekonomi stärks generellt genom de förslag till skattesänkningar som Centerpartiet och övriga partier i Allians för Sverige har föreslagit i andra motioner. Därutöver föreslår Centerpartiet att barnbidraget för barn i åldern 1–4 år ska höjas med 700 kronor jämfört med dagens nivå. Härigenom ges dessa familjer ett ekonomiskt utrymme som bl.a. kan kompensera för en minskad arbetstid. Vad som ovan anförts om att barnbidragen bör höjas med 700 kronor i månaden för barn i åldern 1–4 år bör ges regeringen till känna.

Föräldrar som så önskar ska ha rätt att gå ned i halvtid under barnets första åtta år, till skillnad från idag då de kan gå ned till 75 % arbetstid. Detta bör ges regeringen till känna.

Hushållsnära tjänster – ett annat sätt att köpa tid med barnen

För att ge familjer mer tid över i vardagen måste hushållstjänster kunna köpas till rimligt pris. Priset på hushållstjänster bör reduceras kraftigt genom en skattelättnad som innebär att arbetskostnaden, och därmed priset för en hushållstjänst, halveras. Detta skulle bidra till att göra dagens svarta jobb vita. Det skulle höja självkänslan och livskvaliteten för många och ge utrymme att ägna mer tid till barnen.

Centerpartiet lägger förslag om införande av så kallade RUT-avdrag, dvs. avdragsrätt för köp av hushållsnära tjänster.

Barnomsorgspeng – för fritt val och mångfald av lösningar i barnomsorgen

Barn är olika. Familjer är olika. Också barnomsorgen måste få vara olika. Centerpartiet vill åstadkomma en verklig valfrihet inom barnomsorgen. Varje familj ska ha möjlighet att välja och utforma barnomsorg utifrån barnens och familjens egna behov. Utgångspunkten är att det ska vara lätt att förena familjeliv och arbetsliv. Med en bättre anpassning till familjens förhållanden kan onödig stress undvikas och bästa möjliga omsorg skapas utifrån barnets egna behov.

Det behövs en ökad bredd och mångfald i omsorgen om valfriheten ska få en verklig innebörd. Offentliga, privata och kooperativa verksamheter ska existera sida vid sida med öppna förskolor, familjedaghem eller andra lösningar. Omsorgen ska finnas tillgänglig för alla med en stark offentlig subvention som möjliggör låga avgifter.

För att möjliggöra en mångfald av lösningar ska en nationell barnomsorgspeng införas samtidigt som barnomsorgstaxan avregleras. Genom att införa en barnomsorgspeng följer den offentliga subventionen av barnomsorgen med föräldrarnas val av barnomsorg. Tillsammans med full etableringsfrihet, så att det är tillåtet för personal, föräldrar eller privata entreprenörer att starta barnomsorgsverksamhet, blir det möjligt för alla att välja den barnomsorg som passar bäst. Genom att barnomsorgspengen följer valet av omsorg för barnet blir det också möjligt att välja barnomsorg i t.ex. grannkommunen för den som pendlar.

En verklig mångfald innebär utrymme för väsentligt annorlunda former än traditionell barnomsorgsverksamhet, samt att föräldrar, släktingar, grannskap och föreningsliv kan vara delaktiga i att skapa barnomsorgen. Det innebär också bättre möjligheter att anpassa verksamhet efter barn med särskilda behov, såsom t.ex. funktionshinder eller allergier, samt att driva barnomsorg även på mycket små orter.

Den offentligt drivna barnomsorgen ska präglas av små barngrupper, hög kvalitet, kompetent personal och hög tillgänglighet.

Det ska naturligtvis också vara möjligt för enskilda familjer att ta del av barnomsorgspengen när de själva driver barnomsorgen för egna och andras barn. Den lämpliga formen är då familjedaghem vilket innebär att man har anknytning till öppna förskolan och betalar arbetsgivaravgifter och inkomstskatt på barnomsorgspengen och eventuella avgifter från andras barn, i likhet med vad som gäller för privata eller kommunala förskolor. Därigenom får också dagbarnvårdaren pensionsrättigheter, samt rätt till sjukpenning, a-kassa och föräldraersättning. Föräldern ska då anmäla sig till kommunen och föras upp på listan över barnomsorgsgivare.

En verkligt attraktiv lösning, som möjliggörs genom förslaget, är två-, tre- eller fyrfamiljslösningar, där föräldrarna turas om att sköta omsorgen om familjernas barn. Denna lösning bygger också upp ett socialt nätverk som såväl gagnar barnen, förebygger social isolering för föräldrarna och generellt stärker de sociala nätverken i grannskap och samhälle.

Barnomsorgspengens utformning

Den nationella barnomsorgspengen ska innebära att föräldrarna får en check som berättigar till köp av barnomsorg för en summa som är tillräcklig för att betala den övervägande delen av en normal barnomsorgsplats. Summan bör motsvara ett genomsnitt av de kommunala subventionerna till barnomsorgen jämt fördelat på alla barn i förskoleåldern som är berättigade till barnomsorg. Den summa som kan förväntas bli aktuell kommer att ligga mellan 60 000 och 70 000 kronor.

Föräldrarna kan använda checken för att anlita barnomsorgstjänster hos godkända barnomsorgsgivare. Barnomsorgschecken ska kunna ”delas”, dvs. användas för att betala barnomsorgstjänster hos mer än en omsorgsgivare.

Kriterier för godkänd standard ska tas fram för barnens säkerhet, omsorgens kvalitet och pedagogiska mål. Vid godkännandet av barnomsorgsgivarna får inte ovidkommande faktorer såsom utförarens inverkan på marknaden för övriga utförare beaktas. Godkända utförare förs upp på en lista som är tillgänglig för alla föräldrar.

Mångfalden av barnomsorgsformer är i sig ett viktigt mål. Kriterierna ska därför utformas så att de medger en stor bredd på utbudet. De pedagogiska kraven ska kunna tillgodoses genom att omsorgsgivare som inte själva har tillgång till förskolepedagoger ska kunna hyra in personal eller anknyta till öppen förskola eller andra barnomsorgsenheter för att tillgodose målen. De kan också tillgodoses genom att föräldrarna köper sin barnomsorg från olika utförare – t.ex. ett familjedaghem vissa dagar och en pedagogisk förskola andra dagar.

För godkännandet av barnomsorgsgivare behöver ett enkelt men tryggt prövningsförfarande tas fram. Den troligen lämpligaste lösningen är att den som vill bedriva barnomsorg skickar en standardiserad ansökan till statlig myndighet och till kommunen. Kommunen har sedan ett tillsynsansvar för säkerhet och kvalitet, medan Skolverket kan vidta undersökningar vad avser det pedagogiska arbetet på föräldrarnas eller andra intressenters anmälan av misstänkta missförhållanden.

Barnomsorgspengen ska differentieras efter ålder eftersom yngre barn har ett större personalbehov. Man ska också kunna ansöka om utökad barnomsorgspeng för barn med särskilda behov.

Barnomsorgsutförare som finansieras genom barnomsorgspeng ska inte ha rätt att diskriminera några barn. För vissa former av omsorg som bedrivs i syfte att tillfredsställa särskilda behov hos barnen ska det dock finnas möjlighet att reservera platserna för dessa barn. Undantag ska också gälla för flerfamiljslösningarna. Den utförare som diskriminerar ska avföras från listan över godkänd barnomsorg och alltså inte kunna få del av föräldrarnas barnomsorgspeng.

Ett förenklat regelverk för familjedaghem, flerfamiljslösningar och annan småskalig barnomsorgsverksamhet behöver tas fram för att underlätta dessa småskaliga barnomsorgsformer. Det kan handla om standardformulär för bokföring och förenklade rutiner när det gäller inbetalning av sociala avgifter, skatter m.m. De pedagogiska kraven kan sådana barnomsorgsformer uppfylla genom att kompletteras via andra barnomsorgsformer.

Mångfald är bra för personalen, verksamhetsutvecklingen och entreprenörskapet

En barnomsorgspeng innebär att det är lätt att starta eget daghem eller förskola. På så vis får förskollärare och dagbarnvårdare chansen att förverkliga sina idéer om den goda barnomsorgen utan att gå vägen över kommunen. Ett nytt företagande får möjlighet att växa fram och entreprenörssjälarna bland barnomsorgspersonalen får en bättre chans att komma till sin rätt. På så vis kan också verksamheten utvecklas och breddas. Pedagogik och bemötande kan utvecklas. För personalen innebär detta både möjligheten att starta eget och nya karriärvägar såväl inom barnomsorgen som i gränssnittet till annat tjänsteföretagande. Det är inte osannolikt att en sådan utveckling också kan bidra till att statusen för verksamheten höjs. Kanske kommer också fler män att söka sig till barnomsorgsnäringen.

Finansiering och genomförande av en nationell barnpeng

Idag har kommunerna ansvaret för att tillgodose föräldrars behov av barnomsorg. De samlade kostnaderna för denna barnomsorg (undantaget fritidshem) uppgick 2004 till 38 miljarder kronor som finansieras inom ramen för kommunernas verksamhet, med ett tillskott på omkring 4 miljarder i avgifter från föräldrarna. Vid ett införande av en nationell barnomsorgspeng måste kommunernas andel av kostnaderna växlas över från kommunerna till staten genom reducering av statsbidrag till kommunerna eller genom överförande av andra ekonomiska åtaganden till kommunerna. Genomförandet förutsätter naturligtvis en grundlig analys.

Kommunerna måste vid denna växling få behålla medel som motsvarar deras kostnader för tillsyn av barnomsorgen.

Ett införande av en nationell barnomsorgspeng innebär att kommunerna löses från sitt ansvar för att garantera föräldrar rätt till barnomsorg. Genom införandet av barnomsorgspengen ges föräldrar ett kraftfullt efterfrågeinstrument som är kopplat till en utvidgad etableringsfrihet för en stor bredd av barnomsorgsutförare. Vi bedömer att detta ger förutsättningar för en fungerande marknad där utbud och efterfrågan på barnomsorg kommer att ha betydligt lättare att finna en balans än vad dagens kommunalt reglerade utbud lyckats med.

Den nationella barnomsorgspengen bör genomföras gradvis eftersom kommunerna måste ges tid att anpassa sina driftsformer och eventuellt öka andelen privat och alternativt utförd barnomsorg. Lämpligast torde vara att reformen genomförs i två steg där barnomsorgspengen i första steget enbart uppgår till hälften av den fullt utbyggda nivån medan kommunerna får en motsvarande minskning i sina statsbidrag. En full utbyggnad av barnomsorgspengen kommer att kräva minst två år, men möjligen fyra år.

Vad som ovan anförts om införande av en nationell barnomsorgspeng för att ge föräldrarna makten över barnomsorgen bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 4 oktober 2005

Kenneth Johansson (c)

Annika Qarlsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Jan Andersson (c)

Margareta Andersson (c)

Birgitta Sellén (c)

Yrkanden (7)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att familjepolitiken bör ha som sitt tydliga mål att riva hinder och öka makten för pappor och mammor att kunna tillbringa mer tid tillsammans med barnen, att välja och utforma barnens omsorg samt att på ett bra sätt kunna förena arbetsliv och familjeliv.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja golvet i föräldraförsäkringen till 200 kr per dag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja taket i föräldraförsäkringen till elva basbelopp.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör utveckla ett kostnadsberäknat förslag över rättvisa ledighetsmöjligheter före förlossning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja barnbidragen med 700 kr per månad för barn i åldrarna 1-4 år.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att föräldrar skall ges rätt att gå ned till 50 % arbetstid under barnets första åtta år.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om införande av en nationell barnomsorgspeng för att ge föräldrarna makten över barnomsorgen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.