Tandhygienister

Motion 2001/02:Ub425 av Cristina Husmark Pehrsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast förändra tandhygienistutbildningen till att omfatta 120 poäng.

Motivering

Legitimerade tandhygienister har genom sin utbildning en kompetens som gör dem väl lämpade att stödja människor att bibehålla sin goda munhälsa. Genom sin kompetens skulle legitimerade tandhygienister kunna ta ett större ansvar för den kliniska verksamheten inom såväl barn- och ungdomstandvård som inom vuxentandvård med inriktning mot vård av äldre. Redan i dag är köerna för undersökning och behandling långa.

Sedan den tvååriga tandhygienistutbildningen infördes har tandhygienistens yrkesroll förändrats och kraven har ökat. Den nuvarande utbildningen måste därför anpassas och stärkas för att bättre svara mot de krav som redan i dag ställs.

Högskolereformen gav förutsättningar för forskning inom nya områden med anknytning till vårdyrken, ett exempel på detta är omvårdnadsforskningen. Tandhygienistutbildningen har dock inte utvecklats i linje med övriga jämförbara vårdutbildningar inom högskolan. Den tvååriga tandhygienistutbildningens 80 poäng försvårar möjligheten för tandhygienister att studera vidare eller påbörja forskarutbildning inom sitt ämnesområde.

Vid några lärosäten bedrivs sedan ett par år tillbaka en treårig utbildning för tandhygienister, trots oklara riktlinjer vad gäller utbildningens längd och innehåll. Utbildningen som bedrivs är utformad i enlighet med det förslag som Socialstyrelsen år 1997 beskrev i sin utredning Tandhygienisternas framtida uppgifter och kompetens.

En treårig grundutbildning är en förutsättning för en breddning och fördjupning av de kunskaper som krävs för att garantera befolkningen en hög vårdkvalitet inom alla de olika områden där tandhygienisten är yrkesverksam. På de studieorter där utbildningen fortfarande är två år tvingas studenterna att genomgå en mycket komprimerad utbildning där fördjupning och breddning av kunskaper inte är möjligt och där det inte heller finns tid för analys och reflexion. Dessa förutsättningar är inte acceptabla för ett legitimationsyrke, och därför är min bestämda uppfattning att utbildningen snarast måste förändras så att den omfattar 120 poäng, för att säkerställa kompetens och tillgång på sökande.

Stockholm den 4 oktober 2001

Cristina Husmark Pehrsson (m)