Benskörhet

Motion 2001/02:So279 av Ingvar Eriksson och Elizabeth Nyström (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förebyggande åtgärder mot osteoporos.

Motivering

Som en tyst och smygande epidemi och ett stort och ökande hot mot folkhälsan, betecknar experterna sjukdomen osteoporos eller benskörhet.

Varje år inträffar i Sverige cirka 70.000 benskörhetsfrakturer och risken att drabbas har tredubblats sedan 1950-talet. Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år får någon gång i livet en fraktur som är relaterad till benskörhet, och man räknar med att ungefär 800.000 svenskar befinner sig i riskzonen. Sverige toppar statistiken för höftfrakturer tätt följt av Norge.

Orsakerna till benskörhet är bl.a. befolkningens ökade livslängd, att vi rör oss allt mindre och har stillasittande jobb, att våra barn och ungdomar har färre gymnastiklektioner, att somliga skolor inte serverar mjölk till maten – allt detta tillsammans med rökning är till men för skelettet.

Vi borde nu med alla medel förhindra att fler och fler usätts för det lidande och de funktionsnedsättningar med stora behov av hjälp, som benskörhetsfrakturer medför. Vi kan inte längre underlåta att på allvar satsa både på det förebyggande arbetet i första hand för barn och ungdom och sedan se till att man inom vårdsektorn diagnostiserar och behandlar. Det finns billiga och enkla metoder för bentäthetsmätning, Det borde vara lika självklart att mäta bentäthet som blodtryck vid hälsokontrollerna. Är skadan redan skedd går den att behandla.

Utskottet har uppenbarligen inte insett – vid behandlingen av motionens förslag hösten 2000 – att man på ett tidigare stadium kan såväl förebygga som behandla sjukdomen osteoporos elle benskörhet. En tidig förebyggande insats, liksom behandling i tid, kan komma att begränsa kostnader för sjukvård i ett senare skede. Dessutom kan lidande och funktionsnedsättningar minimeras.

Allt färre svenskar skall också i framtiden försörja allt fler och därmed betala vården. Om inget görs nu kan benskörhet enligt sakkunniga läkare utvecklas till den gökunge som tränger undan andra samhällsbehov.

Stockholm den 1 oktober 2001
Ingvar Eriksson (m)	Elizabeth Nyström (m)