Skattebaser

Motion 2001/02:Sk294 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

1 Innehållsförteckning

1 innehållsförteckning 10

2 förslag till riksdagsbeslut 11

3 internationaliseringen påverkar våra skatter 11

4 rörligheten ökar 11

4.1 skatter och välfärd påverkar migrationen 11

4.2 konkurrensen ökar 12

4.3 kapitalskatterna lägre utomlands 12

4.4 höga varuskatter gynnar kriminell verksamhet 13

5 samarbetets begränsningar 14

5.1 eu:s spardirektiv 14

5.2 skatteharmonisering ingen utväg 14

6 utveckling drivs av människor 14

7 fler växande företag behövs 16

8 internationell trend 16

9 internationella råd 17

10 möjligheter inom räckhåll 17

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrenskraftig kapitalbeskattning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationaliseringens påverkan på rörliga skattebaser.

3 Internationaliseringen påverkar våra skatter

Människor, företag, varor och kapital får en allt svagare nationell anknytning. Ökad frihandel, snabbare transporter, ny teknik, bättre utbildning och ökade avregleringar är drivkrafter för en allt snabbare globalisering. Denna utveckling påverkar i sin tur utformningen av nationella system för skatter och välfärd. Hänsyn måste tas inte bara till inhemska faktorer utan också till omvärlden i avvägningen mellan olika alternativ.

4 Rörligheten ökar

Varor, tjänster, arbetskraft och kapital rör sig över gränserna i allt större omfattning. Trösklarna för vanliga medborgare att utnyttja lägre skatter och priser sänks i och med att allt fler medborgare reser utomlands.

Elektronisk handel, tullfrihet inom stora områden och överföring av digitala tjänster underlättar handeln och ökar utbytet mellan olika länder. Den växande elektroniska handeln ökar också möjligheterna att spara utomlands samtidigt som kostnaderna att flytta kapital har minskat.

Kostnaderna för att förflytta sig mellan olika länder har minskat dramatiskt. Detta gör att det inte längre känns långt borta att arbeta till exempel i Spanien och ha kvar vänner och familj i Sverige. Mobiltelefon, e-post och sms gör kommunikation väsentligt billigare och enklare än förr vilket bidrar till att underlätta relationerna mellan människor som befinner sig geografiskt långt ifrån varandra.

4.1 Skatter och välfärd påverkar migrationen

Sverige har ett högt skattetryck. Vi har till skillnad från flera konkurrentländer också mer generellt utformade och i högre utsträckning offentligt finansierade välfärdstjänster. Välfärdstjänsterna följer inte individen i samma utsträckning som i ett avgiftsfinansierat system. Uttryckt annorlunda kan man säga att utfallet för individen i välfärdssystemen inte är kopplat till erlagda avgifter. Detta kan leda till att mobila personer under sin högproduktiva tid söker sig till lågskatteländer medan incitamenten att bosätta sig i Sverige är större under de perioder man bedömer att man har fördel av det svenska skatte- och välfärdssystemet. En sådan koppling mellan skatter och välfärd kan komma att erodera grunden för en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden.

4.2 Konkurrensen ökar

Det ökade utbytet mellan länder har ökat kunskapen om villkoren i andra länder. Den tekniska utvecklingen har förbättrat möjligheterna att jämföra till exempel priser, vilket i sin tur förstärker konkurrensen inte bara för företag och individer utan också mellan olika länder.

Utbildningsinstitutioner, arbetsmarknad och skattesystem är exempel på områden som utsätts för en helt annan konkurrens än förr. Lättrörliga människor drar nytta av möjligheterna och drar i sin tur med sig andra av samma kategori. Kapital, företagsamhet och kunnande följer i spåren av dessa mobila personer. Ju större fördelarna av att röra på sig är, desto fler kommer att göra det. Prisskillnader och skillnader i avkastning blir av stor betydelse, och här spelar skattenivån en viktig roll.

För Sveriges del betyder internationaliseringen att vi måste tillhöra de attraktivaste länderna för att kunna behålla våra framgångsrika företag, arbetskraft och kapital. Vi är ett litet språkområde och har ett förhållandevis ogynnsamt klimat. Det innebär att andra faktorer måste väga upp dessa nackdelar. En av dessa faktorer är ersättning efter skatt för arbete, sparande och risktagande.

4.3 Kapitalskatterna lägre utomlands

Allra rörligaste skattebasen är kapital. Det finns uppgifter om att det kan röra sig om ca 500 miljarder kronor i icke deklarerat svenskt sparande som finns utomlands. Till detta skall läggas allt det legalt placerade kapital från både privatpersoner och företag som är placerat i lågskatteländer av skatteskäl.

Höga skatter på kapital uppmuntrar till skatteplanering vid investeringar. Detta sker då på bekostnad av en företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt optimal placering av kapitalet. Skatt på sparande, avkastning och reavinster avgör i allt högre grad var kapitalet placeras. Det påverkar också var människor med stora förmögenheter vill bo. På så sätt påverkar kapitalskatterna inte bara det finansiella kapitalet utan också humankapitalet. Frågan om var framgångsrika och vinstgivande företag ska lägga sin expanderande verksamhet påverkas på detta sätt av kapitalskatterna.

Den stora faran med kapitalflykten ligger i det faktum att Sverige går miste om kapital som skulle ha kunnat investeras här i olika verksamheter. Dessa verksamheter skulle kunna generera jobb, bolagsvinster och konsumtion som i sin tur beskattas i Sverige. De skulle dessutom bidra till en högre tillväxt.

Till detta kommer ytterligare en risk, nämligen att kapitalägarna av skatteskäl själva flyttar ut rent fysiskt. Vi går då miste om deras kunskap, deras nätverk och deras driftighet. Den potentiella tillväxten och välfärden blir på så sätt ännu mindre. Det är det som ger verklig anledning till bekymmer!

Index: Sverige = 100 Total ägandeskatt
Summan av bolagsskatt, utdelningsskatt, reavinstskatt och förmögenhetsskatt

Källa: Aktiespararna 2000

• ”En genomsnittlig svensk aktieägare betalar mer än dubbelt så hög ägarskatt som motsvarande person i OECD och EU.

• När det gäller förmögenhetsskatt saknas den i de flesta andra länder. Av våra skatteinkomster på cirka 1.100 mdr kr kommer cirka 6 mdr från förmögenhetsskatten.

• Skatten på reavinster, som i Sverige är 30 procent, ligger genomsnittligt en bra bit under 10 % i EU och OECD.”

4.4 Höga varuskatter gynnar kriminell verksamhet

Höga punktskatter och hög moms pressar ut verksamheter från Sverige och lockar också till smuggling och andra kriminella handlingar.

Höga energi- och miljöskatter driver produktionen till länder med lägre miljökrav. Varor som är högt beskattade handlas i närliggande länder med lägre skatt. Inköp av alkohol och bilar är exempel på sådana varor, där inköpen ökar över nationsgränser.

Sverige ligger i topp när det gäller hög moms, genomsnittet för EU ligger under 20 procent. Vår normalskattesats på 25 procent bör därför successivt sänkas till en mer konkurrenskraftig nivå.

5 Samarbetets begränsningar

5.1 EU:s spardirektiv

Inom OECD och EU bedrivs arbete med att begränsa s k skadlig skattekonkurrens. Detta arbete går framför allt ut på att öka transparensen inom skattesystemen, undanröja särbehandling av vissa företag och öka informationsplikten. EU hoppas kunna genomföra det s.k. spardirektivet om några år.

EU:s spardirektiv har emellertid en begränsad räckvidd. Spardirektivet gäller i princip endast räntor. Eftersom det stora kapitalutflödet från Sverige gäller aktier och aktiefonder kommer det att få liten effekt på våra skatteinkomster. Spardirektivet anger ingen lägsta skattesats utan innebär endast en informationsplikt. Det kommer att göra det svårare att kringgå skyldigheten att skatta där man bor. När kontrollen på så sätt skärps och de svenska skatterna fortsätter att vara högre än omvärldens ökar incitamenten för människor att flytta inte bara pengar utan även att flytta rent fysiskt.

5.2 Skatteharmonisering ingen utväg

Många tror att en samordnad skatteharmonisering inom EU skulle leda till sänkt skattenivå. I det korta perspektivet kan det bli så, men risken ökar att skatterna på sikt höjs till följd av att den institutionella konkurrensen har försvunnit inom EU.

En någorlunda omfattande skatteharmonisering skulle dessutom möta oerhörda praktiska problem. Medlemsländerna skiljer sig åt i skattestruktur på flera sätt. Medan en del lutar åt obligatorisk avgiftfinansiering, väljer andra att finansiera socialförsäkringssystem via skatter. En del länder tar ut merparten av sina skatter på indirekt sätt, medan andra har mer direkta skatter. Det finns också betydande skillnader i fördelningen mellan centrala och kommunala skatter och olika länder har olika intresse av harmonisering på olika områden.

Skattekonkurrens innebär dock att en viss harmonisering kommer att ske. Det är inte möjligt att ha skattesatser som är mycket högre än i andra länder. Staterna tvingas att antingen sänka de egna skatterna eller införa bestämmelser som på sikt också innebär skattesänkningar, typ expertskatt.

6 Utveckling drivs av människor

Utvecklingen skapas av människor som arbetar, startar företag och utbildar sig. Driftiga och kompetenta personer dras till regioner där det i sin tur bor människor med samma inriktning. Dessa s.k. kluster har visat sig ha mycket stor dragningskraft inte bara på personer utan på kapital och företag överhuvudtaget. Det skapas en positiv spiral av goda tillväxtmöjligheter.

Bra skolor, forskningsmöjligheter, skattesystem, miljö, infrastruktur och boende är betydelsefulla faktorer i dessa kluster. Flödet av direktinvesteringar dras till områden med bra skolor och låga skatter för individer och riskkapital. Om inte Sverige har ett konkurrenskraftigt skatte- och välfärdssystem riskerar vi därför att få en nettoutflyttning av lättrörliga skattebaser. Den allvarligaste konsekvensen på sikt är att en utflyttning av utbildad arbetskraft och driftiga entreprenörer skadar tillväxtbetingelserna i vårt land.

Såsom skattesystemet i Sverige är utformat missgynnas personer som driver utvecklingen. Statsskatten kan sägas fungera som en straffskatt på utbildning och driftiga personer. Särskilt iögonfallande är värnskatten. För att överhuvudtaget kunna locka till oss utländska experter har det skapats specialregler för dessa i form av speciellt låg ”expertskatt”. Denna typ av specialregler finns även för förmögenhetsskatten, som endast tas ut på vissa förmögenheter.

Vårt skattesystem blir på detta sätt godtyckligt och får en rad negativa konsekvenser för ekonomin. Priset för den symboliska rättvisan är högt. Tillväxten hämmas och skattemoralen urholkas. En inkomstskatt på drygt 55 procent är ett direkt hot mot en liten, exportberoende, högteknologisk kunskapsekonomi som den svenska.

De senaste 30 åren har Sverige gått från plats fyra i OECD:s välfärdsliga till plats 15

BNP per capita (köpkraftsjusterat)

1	Luxemburg	16	Finland
2	USA	17	Storbritannien
3	Norge	18	Frankrike
4	Schweiz	19	Italien
5	Island	20	Spanien
6	Danmark	21	Nya Zeeland
7	Kanada	22	Portugal
8	Irland	23	Korea
9	Nederländerna	24	Grekland
10	Österrike	25	Tjeckien
11	Japan	26	Ungern
12	Australien	27	Polen
13	Belgien	28	Mexiko
14	Tyskland	29	Turkiet
15	Sverige

Källa: OECD 1999

7 Fler växande företag behövs

Av landets cirka 200.000 företag med anställd personal har 99 procent färre än tio anställda. Fortsatt välstånd bygger på tillväxt i befintliga och nya företag. För att denna ska kunna komma till stånd krävs att företagare och löntagare känner att de får ett rimligt privatekonomiskt utbyte av sina investeringar och arbetsinsatser. Detta är grunden för både sysselsättning och export och därmed för tillväxten i den svenska ekonomin.

För att Sverige ska bli attraktivt för arbetskraft, entreprenörer och kapital i ett internationellt perspektiv, måste vi inse att vi har ett antal problem som måste rättas till. Sverige ska bli ett bra land att flytta till. Situationen är sådan att företagen får allt svårare att rekrytera de bästa medarbetarna. Jämfört med internationella metropoler med världsspråk, bättre klimat och centralare läge krävs det mycket för att få en nyckelmedarbetare i en internationell koncern att bo häruppe, låta barnen gå i svensk skola och betala mer än hälften av lönen i skatt.

De senaste åren har en markant förändring ägt rum. Svenska huvudkontor och huvudkontorsfunktioner har flyttat utomlands, framför allt i samband med fusioner med utländska företag. Utlokaliseringen får en rad negativa effekter, bl.a. urholkas ägar- och ledningskompetensen. Det uppstår en rad dolda spridningseffekter som drabbar underleverantörer och tjänsteföretag. En faktor som påverkar var huvudkontoret läggs är skatternas storlek. Både nivån och skattesystemets struktur behöver förändras i Sverige för att vi ska få en större dragningskraft på företag och spetskompetens.

8 Internationell trend

I Europa har flera av länderna ökat sin konkurrenskraft genom att sänka skatterna från en nivå som från början är lägre än den svenska. Skatt efter försörjningsbörda och höga grundavdrag både för arbets- och kapitalinkomster är mycket vanligt utomlands.

I Tyskland sänks den högsta inkomstskatten från 51 procent till 42 procent år 2005 och skatten för låginkomsttagare från 23 procent till 15 procent. Företagsskatten sänks från 40 till 25 procent. Dessutom avskaffas reavinstskatten vid företagsförsäljningar från år 2002, vilket underlättar omstruktureringar i näringslivet.

Finland har uttalat en strategi att under en tioårsperiod sänka skattetrycket till Europanivå. För Sveriges del skulle motsvarande strategi innebära skattesänkningar på mer än 200 mdr kronor! I Nederländerna har man sänkt kapitalinkomstskatten, och i Estland har man infört s.k. platt skatt på 26 procent. USA sänker skatterna från en redan mycket lägre nivå än vad vi har i Sverige.

9 Internationella råd

En rad internationella organisationer såsom IMF, OECD och EU har också rått Sverige att sänka sina skatter avsevärt mer än vad som görs. Tillsammans med svenska offentliga organ som RSV och ISA påtalar även svenska ekonomer och forskare nödvändigheten av att genomföra strukturellt inriktade skattesänkningar och ha en långsiktig strategi för skattetrycket. Enligt en rapport utarbetad inom RSV kan vi, om ingenting görs, inom loppet av en tioårsperiod få se ett avbräck i skatteintäkterna på över 100 mdr kronor om året.

I slutändan är skattesystemet ytterst beroende av de skattskyldigas lojalitet mot systemet. Enligt RSV bygger skattesystemet ”på masslojalitet, d.v.s. att en övervägande majoritet av befolkningen upplever det som riktigt och rättvist samt försöker leva efter dess bestämmelser. Det gäller med andra ord att anpassa skattesystemet efter människorna och inte människorna efter skattesystemet.”

10 Möjligheter inom räckhåll

Eftersom Sverige ligger efter många andra länder när det gäller ekonomisk standard är det nödvändigt att vi kan få en långsiktigt hög tillväxttakt som ger oss möjligheter att hämta igen förlorad välfärd.

En markant skillnad mellan Sverige och många andra länder när det gäller välfärden är t.ex. att det är få som har råd att köpa tjänster i Sverige medan det är en naturlig del av vardagslivet utomlands.

Missad tillväxt och brist på kvalificerad arbetskraft drabbar de ekonomiskt svaga grupperna mycket hårdare än sänkta skatter för normal- och höginkomsttagare. Den dynamiska utvecklingen är viktigare för välfärden än en symbolisk skattepolitik.

Det finns en outnyttjad potential i Sverige som företagarland. Vi har en företagskultur som är obyråkratisk och en lång erfarenhet från framgångsrikt företagande som skulle kunna utvecklas ytterligare. Om skattesystemet uppmuntrade de välståndsskapande krafterna mer skulle vi ha en chans att komma ikapp vår eftersläpning jämfört med andra länder.

Genom att avreglera och öppna upp för företagande inom områden som i dag domineras av offentliga sektorn i produktionsledet skulle Sverige kunna slå mynt av sitt kunnande inom t.ex. vård, omsorg och utbildning.

De skatter som är mest negativa för Sverige när det gäller den internationella konkurrensen är kapitalskatterna och de höga inkomstskatterna. Därför bör förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten avvecklas samt skatten på riskkapital sänkas. Risken är annars att den långsiktigt potentiella tillväxten kommer att bli lägre om driftiga och framgångsrika personer fortsättningsvis kommer att lämna landet. Deras nätverk, deras kunnande och deras erfarenheter kommer då andra regioner till del i stället för Sverige.

Utgångspunkten för svenska skattesänkningar måste vara att det totala skattetrycket ska sänkas för att inte de skattebaser som är mindre rörliga ska drabbas av än högre skattebördor än i dag.

Stockholm den 2 oktober 2001
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)	Stig Rindborg (m)
Stefan Hagfeldt (m)	Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)