Genmodifierade livsmedel

Motion 2001/02:MJ434 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om märkning av alla livsmedel som härstammar från genmodifierade produkter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försiktighetsprincipen skall gälla för livsmedel, dvs. producenten skall kunna bevisa att mat som säljs är ofarlig.

Motivering

Alltfler grödor och djur genmodifieras för att till exempel få dem att stå emot ett visst bekämpningsmedel eller för att de ska vara så produktiva som möjligt. Men kunskapen om vad dessa genmodifierade växter och djur ger för effekter på nästa generation eller på de människor och djur som sedan ska äta dem är full av luckor ännu. Trots detta fortsätter produktionen av genmodifierade organismer (GMO).

Konsumenterna bör ha rätt att välja bort livsmedel om man anser att de har producerats på farliga eller oetiska sätt, och då krävs information och märkning. De märkningsregler som finns idag säger att alla livsmedel ska märkas om man genom analys kan påvisa genetisk förändrat DNA eller protein. Men för vissa ingredienser är det omöjligt att påvisa om de kommer från genmodifierade grödor eller inte. Ett stort problem är att genmodifierade råvaror blandas med råvaror som inte är det så tidigt i förädlingsledet att det är i det närmaste omöjligt att se ursprunget senare i livsmedelskedjan. Underleverantörernas dokumentation är ofta bristfällig, och många företag saknar helt rutiner för att kontrollera om leverantörernas dokument stämmer eller inte. Konsekvensen blir att livsmedelsindustrin har svårt att själv få tillräcklig information om vad som finns i de råvaror som ingår i de egna varumärkena. Idag säljs flera genmodifierade livsmedel i Europa. EU har godkänt genförändrad raps, majs och soja för försäljning. Genförändrad potatis och morot är också påväg. Genförändrade enzymer, som bland annat används i tillverkning av bröd, ost och öl, är också vanliga.

De grundläggande målen för EU:s konsumentpolitik formuleras i EU:s grundlag. Den senaste antagna grundlagen är Amsterdamfördraget som ger konsumentpolitiken en starkare ställning som självständigt politikområde. Enligt detta ska EU bidra till att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen för att främja konsumenternas intressen och säkerställa ett starkt konsumentskydd. Europaparlamentet har beslutat om en strängare kontroll av genmodifierade organismer (GMO). Bland annat ska en riskbedömning införas på lång sikt, en obligatorisk övervakning av de varor som släpps ut på marknaden och en obligatorisk märkning av varor som innehåller genmodifierade produkter.

Handeln med GMO regleras även i ett internationellt avtal, Cartagenaprotokollet eller biosäkerhetsprotokollet. Protokollet innebär bland annat att länder ska få information vid import av GMO och rätt att stoppa importen om landet bedömer att det finns risker för miljön och människors hälsa. Vidare har fastställts att internationella miljöavtal och handelsavtal ska vara ömsesidigt stödjande och jämställda.

Idag har vi en obligatorisk märkning av allt nötkött. Det är ett resultat av de senaste årens uppmärksammade fall av den så kallade galna ko-sjukan, BSE. På samma sätt bör vi nu gå vidare med en obligatorisk märkning av alla livsmedel som härstammar från genmodifierade produkter, oavsett om genmodifieringen kan påvisas vid en analys eller ej. För konsumentens skull bör försiktighetsprincipen gälla, dvs. livsmedelsproducenten ska kunna bevisa att maten är ofarlig.

Stockholm den 3 oktober 2001
Ronny Olander (s)	Siw Wittgren-Ahl (s)