Läsning

Motion 2001/02:Kr356 av Inger Davidson m.fl. (kd)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 41

Förslag till riksdagsbeslut 42

1 Inledning 42

2 Språket 42

3 Boken 43

3.1 Boken i det moderna samhället 44

3.2 Bort med bokmomsen 44

4 Biblioteken 45

5 Särskilda läsfrämjande insatser 45

5.1 En bok för alla 46

5.2 LL-stiftelsen 46

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagskydd för svenskan som majoritetsspråk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av de statliga läsfrämjande insatserna och En bok för alla.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om LL-stiftelsen.

1 Inledning

Böckerna ha blivit mitt käraste sällskap och betraktelsen en vän, som följer mig livet igenom och låter mig suga honung ur livets alla örter, även de bittra. (F. Bremer)

Den västerländska kulturen är en skriftkultur. Att besitta förmågan att läsa och skriva har alltid betraktats med vördnad. Länge var förmågan att läsa och skriva något förbehållet de högre stånden, det var ett tecken på makt. Sverige var dock bland de första länder i världen som började sprida kunskapen om läsning bland folket. Folket skulle bildas, inte för att de skulle få del av makten, utan för att de skulle kunna läsa den heliga skrift, Bibeln. Spridandet av skriftspråket blev ett viktigt steg på vägen mot demokratin. Genom att folket lärde sig att läsa förlorade de ledande stånden i någon mån sin maktställning. Fortfarande idag är förmågan att läsa och skriva en avgörande demokratifråga. Att kunna läsa är en nödvändighet för att vara en aktiv samhällsmedborgare.

Förmågan att läsa är dock inte enbart en fråga om makt och demokrati. Det är även en livsnjutning. Genom läsningen kan vi i fantasin fara till nya världar och platser, ta del av andras livserfarenhet och känna både sorg och lycka. Genom läsandet får läsaren möjlighet att med fantasins hjälp i huvudet skapa sina egna bilder. Vi människor är i behov av annat än materiella ting för att må bra. Att finna njutningen i läsning kan vara ett sätt att fylla vårt behov av andliga och själsliga upplevelser.

2 Språket

Vi har ett kulturarv som inrymmer en fast och synlig del i form av föremål och byggnader men också en andlig, osynlig dimension i form av gemensamma värderingar och idéer som präglar vårt sätt att tänka och handla. Denna osynliga dimension inrymmer den kulturella nyckeln; vårt gemensamma språk. Det svenska språket har formats under århundraden och utgör i dag en kulturell enhet för alla svenskspråkiga oavsett ursprunglig nationalitet och nationell hemvist. Språket har utvecklats i symbios med vår kultur och är idag intimt förknippat med den. Att värna och vårda språket är varje generations skyldighet. Detta gäller såväl den talade som skrivna eller tecknade svenskan.

”Språket var mitt första äventyr, före alla syndafall...” skrev den sedan några år bortgångne religionssociologen Bernt Gustavsson. Han ville beskriva hur barnet upptäcker språkets fantastiska värld. Språket ger oss ord för världen och underlättar vår förståelse av världen. Orden i språket knyts också till känslor och är djupt kopplade till våra tidiga barndomsupplevelser. Språket för vidare våra normer, hjälper till att uttrycka våra seder och bruk.

Den språkfattige riskerar utanförskap, och därför är språket grundläggande i arbetet för integration. För att erövra ett nytt språk är goda kunskaper i det egna modersmålet en viktig utgångspunkt.

Svenska språket tillhör ett mycket litet språkområde. I den internationaliserade värld vi lever i är det nödvändigt att aktivt slå vakt om vårt språk om vi vill att det ska vara levande och rikt även i framtiden. Vi menar att det svenska språkets ställning som majoritetsspråk, på samma sätt som riksdagen nyligen beslutade för ett antal minoritetsspråk, bör ges lagskydd. Vi menar vidare att skolans roll som språkvårdare måste betonas och att en aktiv språkvård bör bedrivas inom det offentliga samtalet. Medierna har ett särskilt ansvar för detta, både när det gäller att värna det gemensamma talade och det icke-talade språket.

För ett par år sedan tillsatte ett enigt kulturutskott en parlamentarisk utredning om det svenska språkets ställning. Behovet av en sådan utredning visar sig allt tydligare. Anglofieringen ökar dag för dag, och det finns indikationer på att de mindre europeiska språken i framtiden kan få svårighet att hävda sig inom den europeiska gemenskapen. Bevarandet av vårt språkliga arv bli därför viktigare än någonsin.

3 Boken

Litteraturen är en språklig konstart och boken en viktig bärare av vårt kulturarv. För dem som byggde upp de svenska folkrörelserna, folkbildningen och den svenska folkskolan var boken det viktigaste redskapet. Författare användes för att skriva skolböcker, klassisk litteratur lästes långt ned i åldrarna. Nu ser det annorlunda ut. Även om bokläsning är den mest spridda kulturaktiviteten i landet finns negativa tendenser. Framför allt har läsningen bland barn minskat. Barn idag ägnar betydligt mer tid åt att titta på TV och video än att läsa böcker. Enligt en undersökning står 108 minuters tittande mot 18 minuters läsning. Det är en utveckling som måste brytas.

De flesta av oss minns de böcker vi läste som barn. Högläsningen före sängdags är en högtidsstund i många familjer, och böckernas betydelse för barn kan inte nog betonas. Böcker inspirerar och utvecklar. För att erövra ett rikt språk behöver man både läsa, lyssna, göra visuella upplevelser och själv uttrycka sina tankar genom att kommunicera med andra.

3.1 Boken i det moderna samhället

Alltfler människor, såväl vuxna som barn, tillbringar en allt större del av sin tid framför datorn. Även i skolan har datorn blivit ett mycket vanligt redskap för eleverna – i många fall istället för böcker. Det finns många positiva aspekter i det, barn lär sig tidigt att använda datorn och de kan finna obegränsat med information om allt som intresserar dem. För barn som har svårigheter att lära sig vissa ämnen har datorn visat sig vara ett fantastiskt hjälpmedel. Det är dock viktigt att tiden för bokläsandet inte minskar till följd av ett ökat datoranvändande. Även om barnen övar sin läsning vid datoranvändning finns det flera undersökningar som visar på att barn som letar information och läser på en datorskärm läser betydligt kortare texter och mer fragmentariskt än vid läsning av en textmassa i en bok. Vanan att läsa längre texter förloras och därigenom känslan för språket och dess uttrycksmöjligheter. Böcker och läsande är alltså särskilt viktigt för barn, och vi menar att läsfrämjande insatser för barn måste vara ett prioriterat område inom kulturpolitiken.

Vi tror inte att den nya tekniken kan ersätta boken, varken i undervisningssituationen eller som upplevelse. Utvecklingen av IT-tekniken är positiv och ska underlättas men tekniken kan inte ersätta boken, bara komplettera den. Det räcker inte med aldrig så fina ordbehandlingsprogram om den som ska använda sig av dem saknar känslan för orden. Den känslan kan bara skapas genom att man läser böcker. Vår uppfattning är att boken även i framtiden kommer att inta en särställning inom kulturen.

3.2 Bort med bokmomsen

En barnbok kostar vanligtvis omkring 150 kr. Den ekonomiska situationen för många barnfamiljer är sådan att de inte kan prioritera inköp av barnböcker eftersom andra utgifter måste gå före. God tillgång till bibliotek är inte minst av denna anledning nödvändigt. Att låna böcker är ett bra alternativ, men det är värdefullt att också få äga en bok – inte minst för att kunna återvända till den. Barn älskar att höra samma berättelse gång på gång.

Vi kristdemokrater har länge arbetat för en sänkning av bokmomsen. Vi har arbetat för att momsen på böcker ska likställas med momsen på andra kulturaktiviteter som är sex procent. Att sänka bokmomsen är ett tydligt sätt för statsmakterna att framhålla bokens betydelse. Regeringen, med kulturministern i spetsen, har gjort allt för att motarbeta vårt förslag. Så sent som i våras skrev kulturministern en artikel där hon förklarade att regeringen inte såg någon anledning till att sänka bokmomsen. Det faktum att Sverige tillsammans med Danmark har världens högsta moms på böcker spelade ingen roll. Regeringens kovändning i höstens budget är därför lika förvånande som glädjande. Äntligen har regeringen beslutat sig för att sänka momsen på böcker och tidskrifter.

När bokmomsen sänktes med tio procentenheter i Finland 1994 ökade försäljningen med tio procent. Vi vet att priset är avgörande för många även i Sverige. Det visar inte minst försäljningen av pocketböcker. Med stor sannolikhet kommer den nu stundande momssänkningen att innebära en kraftigt ökad bokförsäljning även i Sverige. När priserna sänks kommer förhoppningsvis barnfamiljerna att välja boken som födelsedagspresent istället för något annat. En annan grupp som på ett mycket positivt sätt kommer att känna av denna momssänkning är studenterna. Inköp av studentlitteraturen är idag en mycket kännbar post i studenternas budget. Det är glädjande att även tidskrifterna får del av momssänkningen, och vi förutsätter att även noterna kommer att ingå.

Det viktigaste skälet till en momssänkning är att se till att boken blir tillgänglig för många fler. Böcker har ett värde i sig genom de rika upplevelser de ger oss och genom att de förvaltar vårt kulturarv.

4 Biblioteken

De svenska folkbiblioteken omfattas med värme av stora delar av befolkningen. Från början startade de på initiativ av enskilda eller föreningar med ett starkt intresse av att göra böcker lättillgängliga för alla. När kommunerna på senare år dragit ned stödet till biblioteken har nya föreningar bildats för att bevara verksamheten. Ibland har den också tagits över av föreningarna, till exempel för att en filial ska kunna leva vidare eller ha generösare öppettider.

Det finns stora möjligheter för biblioteken i framtidens samhälle. Biblioteken är för de flesta en naturlig plats att vända sig till för att inhämta kunskap. Biblioteken, som alltid haft en folkbildande roll, borde därför ses som en självklar aktör i visionen om det livslånga lärandet. Närmare 70 procent av alla svenskar besökte någon gång under det senaste året ett bibliotek, vilket visar på den enorma spridning biblioteken har. Det finns ingen annan kulturinstitution som har ett så högt antal besökande. Till skillnad från de flesta andra kulturinstitutioner har dessutom besökarantalet ökat under 1990-talet, och det är framför allt bland dem som enbart har förgymnasial utbildning som den största ökningen skett. Vår syn på biblioteken utvecklar vi vidare i motionen Arkiv, bibliotek och museer.

5 Särskilda läsfrämjande insatser

Staten har under en lång tid försökt främja läsandet genom olika former av läsfrämjande insatser. Genom olika kanaler har ett statligt stöd gått till olika föreningar och organisationer som arbetat för att främja läsandet. De statliga satsningarna för att främja läsandet är mycket viktiga. Att sprida läsandets konst är en avgörande demokratifråga. Det är dock viktigt att de statliga insatserna verkligen leder fram till positiva effekter på läsandet.

Staten har inte ensamt ansvar för att främja läsandet. Vi anser att hela samhället måste ta ett ansvar för ett levande kulturliv, såväl den offentliga som den privata och den ideella sektorn. Vi anser därför att det är glädjande när det växer fram ideella organisationer som helt utan statliga bidrag gör en stor insats för att främja språket och läsandet. Ett sådant exempel är Läsrörelsen som tack vare sponsring från förlag och ideella insatser kan genomföra en nationell kampanj för läsning.

5.1 En bok för alla

En bok för alla är ett bokförlag som startades av Litteraturfrämjandet med statligt stöd 1976. Syftet var att till ett kraftigt subventionerat pris ge ut kvalitetslitteratur för barn och vuxna och på så sätt verka för att öka läsningen i landet. Sedan dess har verksamheten fortsatt, och idag ger förlaget normalt ut 40 böcker om året. Sedan några år tillbaka är verksamheten organiserad som ett ideellt aktiebolag samägt av ABF, Vuxenskolan, Föreningen Ordfront samt föreningen En bok för allas vänner. All eventuell vinst återförs till verksamheten. Förlagets verksamhet har länge varit en av statens huvudsakliga läsfrämjande insatser. Vi ser därför att det är nödvändigt att göra en översyn över verksamheten för att utvärdera om förlaget uppnår sitt syfte eller om statens läsfrämjande insatser bättre skulle kunna drivas på något annat sätt. Förra året förlängde regeringen avtalet med En bok för alla utan att göra någon utvärdering av verksamhetens effekter på läsandet. Vi anser att det är oansvarigt och kräver att en översyn görs. Regeringen höjde även anslaget föregående år med 2 miljoner. I väntan på en översyn kan vi inte gå med på en höjning av anslaget och istället lägger vi motsvarande summa till Kulturrådets bidrag för läsfrämjande verksamhet samt till LL-stiftelsen.

5.2 LL-stiftelsen

Ett kristdemokratiskt mål för kulturpolitiken är att kulturen ska spridas till alla överallt. En viktig grupp blir då de funktionshindrade som ofta ställs utanför olika kulturevenemang – ibland på grund av att de helt enkelt inte kan ta sig in i lokalerna. För att kulturen skall bli tillgänglig för alla krävs därför särskilda insatser för de funktionshindrade. Det är bland annat detta som gör att Kristdemokraterna avsätter 15 miljoner kronor mer än regeringen till kulturlokaler för att dessa ska kunna handikappanpassas.

Inom litteraturområdet görs satsningar för funktionshindrade både på Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Stiftelsen för lättläst information och litteratur (LL-stiftelsen). För Kristdemokraterna är detta angelägna områden, och vi har upprepade gånger betonat att LL-stiftelsen bör få ett kampanjanslag på 1 miljon kronor för marknadsföring av sitt utbud.

Stiftelsen har till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för utvecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten drivs utan vinstsyfte och inom ramen för avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Verksamheten sprids i hög utsträckning genom länsombud. Inom omsorgen, handikapprörelsen och skolvärlden känner man idag relativt väl till de lättlästa alternativen. Utanför dessa kretsar är dock LL-utgivningen obekant för det stora flertalet.

Många, både barn och vuxna, skulle ha stor glädje av att få information och läsa böcker med lättläst text. Därför anser vi att en brett upplagd informationskampanj bör genomföras för att presentera utgivningen från Centrum för lättläst som idé. Det skulle ge en möjlighet att nå ut till flera målgrupper och till allmänheten. På sikt skulle en sådan ökad uppmärksamhet leda till ökad försäljning och därmed ökad egenfinansiering. För kampanjen bör anslås 1 miljon kronor som engångssumma under år 2002.

Stockholm den 4 oktober 2001
Inger Davidson (kd)
Yvonne Andersson (kd)	Magda Ayoub (kd)
Sven Brus (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Fanny Rizell (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Ingvar Svensson (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)
Erling Wälivaara (kd)