Amning

Motion 2000/01:So248 av Berit Adolfsson och Inger René (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
Innocentideklarationens intentioner skall genomföras i Sverige i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om amningssamordnares uppgifter och forskningsinsatser för att
förbättra och uppmuntra kvinnor att amma sina barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i regleringsbrevet till Folkhälsoinstitutet ange att stöd till
amning skall utgå till frivilliga krafter och bli ett komplement till
sjukvården.

Amning en livsviktig
angelägenhet

Amning ger spädbarn en unik idealisk näring och bidrar till
att de växer och utvecklas väl, minskar frekvens och
svårighetsgrad av infektionssjukdomar och bidrar därigenom
till minskad sjuklighet och dödlighet bland spädbarn.
Amningen bidrar också till kvinnors hälsa genom att minska
risken för bröst- och äggstockscancer och genom att förlänga
tiden mellan graviditeter och medför sociala och ekonomiska
fördelar för familjen och samhället.

Bland annat detta innehåller Unicef:s Innocentideklaration som Sverige
skrev på år 1991. Där anges också att regeringen senast 1995 ska ha utsett en
nationell amningssamordnare och en nationell amningskommitté. Fortfarande
har ingenting av detta skett!

Följande skulle redan 1995 ha åtgärdats enligt den deklaration som
regeringen har undertecknat:

1. Utse en statlig amningssamordnare.

2. Utse och bilda en statlig amningskommitté med representanter från statliga
myndigheter, enskilda organisationer och organisationer för olika
yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården.

3. Följa upp Socialstyrelsens förslag till ny svensk tillämpning av den
internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar: Mera
amning mindre välling.

4. Tillse att relevanta och tydliga direktiv angående amningsfrämjande
verksamhet skrivs in i regleringsbrev till Socialstyrelsen respektive
Folkhälsoinstitutet.

5. Inbegripa amning under rubrikerna Nationellt folkhälsoarbete och
Forskning och utveckling i Folkhälsoinstitutets regleringsbrev.

6. Tillse att ekonomiska möjligheter ges att kunna fullfölja direktiven.

Sverige har i dag en amningskultur som är viktig att både
hålla vid liv och sprida vidare p.g.a. det stora
hälsoförebyggande värde som amning innebär både för mor
och barn på kort och lång sikt. Tidigare fick mor och barn
stanna kvar på BB tills amningen fungerade. Numera lämnar
oftast mor och barn BB alltifrån några timmar till någon
enstaka dag efter förlossningen. Det är då särskilt viktigt att
på annat sätt utanför sjukhuset få hjälp och stöd så att
amningskulturen vidmakthålls. En levande amningskultur är
lätt att bryta ned men svår att bygga upp igen.

En amningssamordnares arbetsuppgifter skulle kunna vara till exempel:

- att utarbeta ett nationellt amningsprogram samt integrera detta i de
övergripande hälso- och utvecklingsprogrammen

- förbättra nuvarande uppföljningssystem för amningsstatistik samt

- följa upp denna med analys och förslag på insatser

- följa amningsforskning och närliggande områden såväl nationellt som
internationellt

- samordna det fortsatta arbetet med den svenska tillämpningen av den
internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar

- driva arbetet inom den statliga amningskommittén

- ta initiativ till relevanta åtgärder som främjar amning

- involvera Sverige i det globala amningsarbetet

En sådan amningssamordnare bör ha gedigen kunskap och
gärna egna erfarenheter av amning, ha forskat inom
amningsområdet, vara väl insatt i det nuvarande nationella
och internationella amningsarbetet samt inom relevanta
myndigheters arbete och funktion.

Som viktiga områden som fordrar forskningsinsatser kan nämnas:

- Effekt på amningen av tidig hemgång från BB

- Mammors erfarenheter i relation till de tio stegen efter hemgång från BB

- Orsaker till tidigt amningsavbrott

- Pappans roll som amningsstödjare

- Föräldraförsäkringens/vårdnadsbidragets roll som stöd av amning

- Medicinska indikationer för tilläggsmatning de första dagarna efter
födelsen

- Effekter på amningen vid användandet av tröstnapp

- Utarbetande av viktkurvor baserade på enbart bröstuppfödda barn

- Förändring av attityder till amning, rutiner och information på BB samt
skäl till nedläggning i ett 50-årsperspektiv

- Långsiktiga positiva effekter av amningen

Stockholm den 27 september 2000

Berit Adolfsson (m)

Inger René (m)