Skogslänet Västra Götaland

Motion 2000/01:MJ308 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Västra Götaland ges möjligheter att stärka skog- och
träforskningen samt att vara ett designcentrum inom
träförädlingsområdet.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att försurningsutvecklingen och dess effekter på skogsbruket
hejdas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vägstandarden förbättras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underlätta att ett långsiktigt hållbart utnyttjande av
skogsflis säkerställs.
5.
1 Yrkande 1 hänvisat till NU.

Motivering

Skogsvårdsstyrelsen ska enligt regleringsbrevet för
skogsvårdsorganisationen vara en aktiv part bland annat i
genomförandet av de regionala tillväxtavtalen. Västra
Götaland har upprättat ett målprogram för skogslänet. Det
bygger på en samverkan kring skogs- och träbaserade
näringars utveckling i Västra Götalandsregionen. Riksdagen
har lagt fast dels ett produktionsmål och dels ett miljömål för
skogspolitiken. Det är viktigt att dessa mål väger lika tungt.
Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och
ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Det
ska finnas en framtida handlingsmöjlighet vad gäller
användning av vad skogen producerar. Skogsmarkens
naturgivna produktionsförmåga får inte förstöras. Miljömålet
innebär att den biologiska mångfalden säkras. Skogsbruket
ska som tidigare präglas av mångbruk. Kulturmiljövården
med dess estetiska och sociala värden får inte förringas.

För skogslänet Västra Götaland handlar det om att utveckla näringen, öka
förädlingsgraden samt öka utnyttjandet och produktionen av lövvirke. Mer än
halva länets landareal är skogsmark och nästan tio procent av landets
avverkning sker i Västra Götaland. Det finns fler sysselsatta inom trä, massa
och papper än inom livsmedelsindustrin i regionen.

Skog- och träforskningen

I jämförelse med angränsande län är såväl gymnasiala som
postgymnasiala utbildningsmöjligheter inom skog- och
träområdet små i Västra Götaland. Enda
högskoleutbildningen finns inom byggnadsingenjörsområdet
på Chalmers tekniska högskola och i Borås. På CTH finns
institution för skogsindustriell kemiteknik och institution för
byggnadsmekanik. I Borås finns sektionen för trä och
Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Den
forskning som förekommer visar dock att regionen ligger
mycket långt framme bland annat inom skogsindustriell
kemiteknik och design. Målet är att skapa ett väl utbyggt
nätverk och en mötesplats för kontakter mellan skog- och
träforskningen i regionen och skogsnäringen, inte minst för
de mindre företagen. Det är viktigt att forskningen inom skog
och trä stärks i Västra Götaland. Regionen har goda
förutsättningar att bli ett designcentrum inom
träförädlingsområdet.

Försurningen

Sydvästra Sverige är särskilt utsatt för luftföroreningar. Dessa
är ett hot mot skogarnas långsiktiga produktionsförmåga. I
Västra Götaland förväntas bok och ek bli gynnade
temperaturmässigt, medan granen missgynnas. En ökad
nederbördsmängd kan leda till att skogstillväxten kan komma
att öka med upp till 25 procent under de närmaste 100 åren.
För att kunna driva ett uthålligt skogsbruk, måste
skogsmarkens hälsotillstånd noggrant följas.
Försurningsutvecklingen och dess effekter på skogsbruket
måste hejdas. Detta kan ske genom en integrerad övervakning
av försurningsutvecklingen på landskapsnivå.

Förbättrad vägstandard

Skogsnäringen har krav på färskt virke och tillgänglighet alla
tider på året. Frakt på järnväg är att föredra, men någon gång
i transportkedjan måste frakten ske med lastbil. Delar av
regionen har stora problem med vägarnas bärighet under
tjällossningsperioden. Arbete med tjälsäkring av vägar måste
genomföras. Dalsland och Sjuhäradsbygden är särskilt
utsatta. Behov av nya skogsbilvägar finns i norra Dalsland
och norra Skaraborg. Slopandet av det statliga
projekteringsstödet till skogsbilvägar har medfört vissa
undermåliga vägar för att lösa akuta avverkningsbehov. Ett
antal broar behöver förstärkas.

Hållbart utnyttjande av skogsflis

Användningen av biobränslen per år i Västra Götaland
motsvarar 220 000 kubikmeter olja. Förutom skogsflis
används träspill från sågverk, trämöbelföretag med fler, bark,
fiberslam, pellets och briketter. I mindre anläggningar
används ved i stor utsträckning. Länsstyrelsen i Västra
Götaland har gjort en förstudie "Biobränslen i Västra
Götaland", där det framgår att det finns en stor outnyttjad
potential av biobränsle. Det framgår samtidigt att ett ökat
uttag ger ett ökat försurningstryck. Uttaget måste därför
kompenseras genom spridning av kalk och aska. Tekniken
vad gäller behandling av aska och askåterföring måste
utvecklas. Uttaget av GROT (Grenar Och Toppar) och
bränsleved måste ske inom ramen för ett naturvårdsanpassat
skogsbruk. I Marks kommun pågår en studie av tillgången på
GROT i samverkan med Skogsvårdsstyrelsen. Det är viktigt
att ett långsiktigt hållbart utnyttjande av skogsflis säkerställs
genom askåterföring/kalkning och mer ståndsortsanpassade
skogsbruksmetoder på försurade skogsmarker.

Ansvarsfrågor

Västra Götaland har många skogsmiljöer av värde från
naturvårdssynpunkt. Skogen är en mycket viktig del av vårt
kulturarv. I länets skogar kan man finna gravar från brons-
och järnålder, fångstgropar, fossila åkrar,
järnframställningsplatser, stigar och vägar, tjärdalar,
kolbottnar, torplämningar m.m. Riksantikvarieämbetet har
påtalat att många fornlämningar i våra skogar skadas i
samband med avverkning och markberedning. Det är positivt
att skogsägarna samt de frivilliga certifieringssystemen
beaktar denna fråga.

Stockholm den 27 september 2000

Ulla-Britt Hagström (kd)

Åke Carnerö (kd)

Kjell Eldensjö (kd)

Annelie Enochson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Per Landgren (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Magnus Jacobsson (kd)