Samhällsekonomi och finansförvaltning

Motion 2000/01:Fi507 av Per Landgren m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Kristdemokraterna föreslår en effektivisering och samordning inom
statsförvaltningen, vilket innebär riktade besparingar på ca 62 miljoner
kronor år 2001, 114 miljoner kronor år 2002 och 145 miljoner kronor år
2003.
2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att
tillsätta en utredning som ser över Finansinspektionens möjligheter till en
effektivare finansiering av sin verksamhet i enlighet med vad som anförs
i motionen.

2. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2001 anvisa anslagen under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med följande
förändringar i förhållande till regeringens förslag enligt uppställning:
3.
3 Tabell 1: (Anslag, tusental kronor
Regeringens förslag Anslags-
förändring )

4 Inledning

Företrädare för modern institutionell ekonomisk teori hävdar generellt
betydelsen av institutioner som lagar, förordningar, normer och sociala
konventioner för en sund marknadsekonomi. En ekonomi som vilar på väl
fungerande institutioner utmärks av låg osäkerhet. Osäkerhet kostar
merarbete, tid och pengar för att kompensera och reducera osäkerheten.
En etisk relativism, en defaitism, eller en värdenihilism kan givetvis
uppkomma i en kultur, men det är knappast en bra grund att bygga en
marknadsekonomi på. Nobelpristagaren 1993, Douglas North, och andra
har även betonat äganderättsformer, vilket knappast varit möjligt i en
kultur som präglats av något annat än "du skall icke stjäla". Den
amerikanske ekonomihistorikern David Landes har i arbetet The Wealth
and Poverty of Nations från 1998 bl a på nytt lyft fram betydelsen för
ekonomisk tillväxt av särskilda kulturella drag och ett etos med betoning
på arbetsetik, driftighet, ärlighet, tålamod och ihärdighet. Det tyska
undrets huvudingenjörer, kristdemokraterna och ekonomerna Ludwig
Erhardt och Alfred Müller-Armack, arbetade efter den ohämmade
kapitalismens, kommunismens och nationalsocialismens kollaps och
bankrutt efter kriget fram ett koncept om social marknadsekonomi
inspirerade av den katolska kyrkans sociallära. Marknadsekonomi
behöver ordning och regler för att kunna uppstå och fungera. Denna
ordning har inte alstrats spontant utan den har det kristna och delar av det
klassiska kulturarvet försett oss med genom kristen etik och dess betoning
på rätt och fel, karaktär, hederlighet, duglighet och arbetsetik. Hayeks
"spontaneuos order" och Schumpeters betoning på
innovationsverksamhet förutsätter ett kulturellt klimat, som i Västerlandet
rimligen knappast kan ha uppstått utan någon påverkan från det kristna
arvet. Värdegrundens betydelse kan svårligen underskattas för att skapa
en effektiv och rättsskaffens statsförvaltning och stabila finansmarknader.
Samtidigt är målet att all offentlig verksamhet skall kunna göras utifrån
ett mycket gott förvaltarskap med invånarnas gemensamma medel.

5 Politikområdena

Verksamheten inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och
finansförvaltning har två mål. Det ena är att den statliga verksamheten
sköts korrekt, effektivt och rationellt och det andra målet är skapa stabila
förutsättningar för det finansiella systemet genom analys, tillsyn och
regleringar av de finansiella institutens agerande på marknaden, ett gott
konsumentskydd samt förvaltning av statens skuld.

Området Effektiv statsförvaltning rör granskning, ekonomisk styrning och
utveckling av den statliga verksamheten samt statliga arbetsgivarfrågor,
statistik, prognoser och fastighetsförvaltning. Området Finansiella system och
tillsyn omfattar tillsyn och reglering av de finansiella marknaderna,
statsskuldsförvaltning, statliga finansierings- och garantiåtaganden,
premiepensionsadministration av de fonderade premiepensionerna i det nya
inkomstbaserade ålderspensionssystemet, finansiell redovisning,
internationellt finansiellt samarbete och tillsyn av spelmarknaden.

6 Anslagen

I följande anslagsgenomgång förhåller vi oss till regeringens förslag. Ett
oförändrat anslag är således detsamma som regeringens. Beloppen är i
tusental kronor.

6.1 A Effektivisering och utveckling av statlig
verksamhet

1:1 Konjunkturinstitutet (KI) har uppgiften att utarbeta tillförlitliga
analyser och prognoser av den ekonomiska utvecklingen. Omkring 6,5 %
av verksamheten är avgiftsfinansierad. Vi föreslår ett oförändrat anslag på
44 036 tkr för 2001, 44 959 tkr för 2002 och 45 947 tkr för 2003. KI har
ett samarbete med Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksgälden i
prognosarbetet över statens inkomster och utgifter. Inför framtiden skulle
något mer av verksamheten kunna bli avgiftsfinansierad.

1:2 Riksrevisionsverket (RRV) ska granska, utvärdera och ompröva
statens verksamhet samt förbättra redovisningsarbetet i statens
förvaltning. Omkring 33 % av verksamheten är avgiftsfinansierad. De
totala intäkterna 1999 var 196 291 tkr.

Kristdemokraterna förordar en ny, stark och oberoende
revisionsmyndighet under riksdagen i enlighet med förslaget 1999/2000:RS1
Riksdagen och den statliga revisionen. En successivt högre andel
avgiftsfinansiering och sammanslagningen med Riksdagens revisorer till år
2003 torde kunna innebära en sammanlagd besparing på 15 mkr år 2001 och
2002. Anslaget för år 2001 minskas med 5 miljoner kronor.

1:3 Ekonomistyrningsverket (ESV) har till uppdrag att verka för en
effektiv ekonomisk styrning av statens ekonomi. Stöd, metodutveckling
och information skall tillhandahållas. Omkring 80 % av verksamheten är
avgiftsfinansierad. Den totala omsättningen var 1999 på 250 480 tkr.
Möjligheten att ännu mer av verksamheten blir avgiftsfinansierad bör
utredas. För planperioden föreslår vi emellertid inga förändringar av
anslagen.

1:4 Statskontorets specifika del av regeringens effektmål är att 1. "att
bidra till en ökad effektivitet i statsförvaltningen," 2. "erbjuda
myndigheterna stöd på IT- och teleområdet avseende inköpssamordning
och tillhandahållande av ramavtal, som skapar bättre villkor och leder till
sänkta kostnader", 3. "öka kvaliteten i statistik om offentlig sektor".
Nästan 50 % av omsättningen är avgiftsfinansierad. Den totala
omsättningen var 1999 på 140 055 tkr.

En koncentration och effektivisering av statsförvaltning inom hela
utgiftsområdet borde snabbutredas enligt följande riktlinjer. 1. Statskontorets
verksamhet med inriktning på effektivitet i statsförvaltningen borde
koncentreras till RRV. 2. Verksamheten med inriktning på inköpssamordning
inom IT- och teleområdet borde kunna föras till Kammarkollegiet, som
samordnar andra inköp. Upphandlingsverksamhet inom staten bör skötas av
Kammarkollegiet. 3. Verksamheten med inriktning på statistik om offentlig
sektor borde kunna skötas av SCB. 4. Verksamhet med inriktning på
lokalförsörjning borde kunna övertas av Statens fastighetsverk (vars status,
avkastningskrav och förändringsmöjligheter får tas upp i särskild ordning). 5.
Ett vässat statskontor borde kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå)
med t ex Kammarkollegiet, vilket skulle kunna leda till ytterligare
effektiviseringsvinster. Vi föreslår en minskning av anslaget med 15 miljoner
kronor år 2001.

1:5 Täckning för merkostnader av lokaler. Staten har betalningsansvar
för vissa hyror av tomma lokaler. Genom avveckling av avtal och
besparingskrav har kostnaderna halverats på ett år. Orsakerna till denna
post och principerna bakom hyresavtal borde setts över på ett tidigare
stadium. Generellt anser vi att hyror bör belasta de enskilda statliga
verken. Nu tycks emellertid denna utgiftspost i det närmaste försvinna
under planperioden. Vi anslår detsamma som regeringen för perioden
2001-2003.

1:6 Statistiska centralbyrån (SCB). Uppdraget för SCB är att medelst
statistik bidra till ökade kunskaper om tillstånd och utveckling inom en
rad samhällsområden. Omkring hälften av verksamheten är
avgiftsfinansierad. Den totala omsättningen ligger på ca 750 mkr. De
uppgifter som regeringen vill överföra till Medlingsinstitutet bör finnas
kvar inom SCB.

Vi anser att graden av intäktsfinansiering successivt bör höjas till det
maximala. Vidare anser vi att viss statistik borde kunna upphandlas i
konkurrens. I harmoni med en restriktiv syn på social ingenjörskonst föreslår
vi att anslaget minskas med 15 mkr år 2001.

1:7 Folk- och bostadsräkning. Denna post på 10 mkr har minskats
radikalt från fjolårets 70 mkr, vilken torde ha varit avhängig hur den
registerbaserade folk- och bostadsräkningen skall genomföras. Vi har
motsatt oss tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister, vilket kan ge en
besparing på ca 5 mkr för år 2001.

1:8 Kammarkollegiet (KK) säljer stöd till myndigheter gällande
administrativ service, det statliga försäkringssystemet, fond- och
förmögenhetsförvaltning och fordringsbevakning. Myndighetsutövning
gäller arvsfondsärenden, arvs-, gåvo- och stämpelskatt, auktorisation av
tolkar och översättare, inköpssamordning, kanslifunktionen och
resegarantier. Omkring 80 % av verksamheten är avgiftsfinansierad.
Ytterligare 3 mkr i avgiftsintäkter fick 1999 ej disponeras av KK. Den
totala omsättningen är på 177 369 tkr.

Graden av intäktsfinansiering är redan hög, men bör höjas till det
maximala. Enligt effektmålen i statsliggaren är ett mål "att ge sina kunder
likvärdig eller bättre service, både kostnads- och kvalitetsmässigt, jämfört
med den privata sektorn på de områden där kollegiet har till uppgift att
erbjuda ett statligt producerat alternativ till den privata marknaden." Citatet
påkallar behovet av en översyn huruvida verksamheter som konkurrerar med
privata alternativ också drar nytta av det statliga anslaget. Den
konkurrensutsatta verksamheten bör med jämna mellanrum upphandlas.
Vidare bör det undersökas huruvida hanteringen av arvs-, gåvo- och
stämpelskatt inte bör överföras till Riksskatteverket. Vidare borde en
samordning (inte nödvändigtvis samgående) med t ex Statskontoret kunna
leda till ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget kan minskas med 2,5
miljoner kronor år 2001.

1:9 Nämnden för offentlig upphandling (NOU). uppdraget är att
medelst tillsyn, utveckling och information effektivisera den offentliga
upphandlingen. Verksamheten är inte avgiftsfinansierad. Anslaget är på
blygsamma 7 235 tkr. Med tanke på att det samlade värdet av all offentlig
upphandling i Sverige uppgår till sannolikt mer än 20 % av BNP (ca 400
miljarder kronor) är det av stor betydelse att statsmakterna skapar ett
institutionellt och legalt ramverk, som borgar för öppenhet, konkurrens,
affärsmässighet och objektivitet. Kritik har framförts mot nuvarande
tingens ordning, som i stor utsträckning kan förklaras av begränsade
resurser, olämplig myndighetsstruktur och avsaknad av
sanktionsmöjligheter. De begränsade resurserna belyses av att Nämnden
för offentlig upphandling (NOU) med ca 10 anställda utifrån lagen om
offentlig upphandling (LOU) skall utöva tillsyn över ca 10 000
upphandlande enheter, som årligen gör ca 200 000 förenklade
upphandlingar, 3 500 direktivstyrda upphandlingar samt ett stort antal
direktupphandlingar.

Vi menar att NOU snarast i samband med en resursförstärkning bör
förändras till en sk enrådighetsmyndighet, alternativt samordnas med
Konkurrensverket. Fördelen med en självständig myndighet är att
statsmakterna signalerar och fokuserar på den stora betydelsen av tillsynen
över den offentliga upphandlingen. Samtidigt bör marknadsfunktionen och
delar av utvecklingsfunktionen separeras från den självständiga myndigheten
med kontrollfunktionen. I avvaktan på strukturförändring bör NOU förstärkas
successivt. Anslaget bör höjas så att det uppgår till 10 miljoner kronor för
2001, 12,5 miljoner kronor för 2002 och 15 miljoner kronor för 2003.
Utgiftsökningen jämfört med regeringens förslag blir således 2 765 tkr, 5 109
tkr och 7 444 tkr.

1:10 Statens kvalitets- och kompetensråd. Uppdraget är att "i första
hand bidra till att öka genomslagskraften av regeringens
förvaltningspolitiska proposition (prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i
medborgarnas tjänst) när det gäller kvalitet, kompetens och etik".

Regeringens förslag till anslag är 10 954 tkr. Vi gör bedömningen att
uppgifterna om kvalitet, kompetens och etik bör läggas på existerande statliga
verk och drar därför in anslaget. Besparingen blir således 10 954 tkr år 2001.

1:12 Ekonomiska rådet. Uppdraget är att "initiera forskning och
utredningsarbete av särskilt intresse för den ekonomiska politikens
utformning". Anslaget är på 2 052 tkr. Vi gör bedömningen att dylika
satsningar bör rymmas under andra anslag. Besparingen år 2001 blir
således 2 052 tkr.

1:13 Utvecklingsarbete. Uppdraget är att "utveckla metoder för styrning
och uppföljning av statens resurser" samt att "utveckla den statliga
förvaltningspolitiken". Förslag till anslag är 19 720 tkr. Uppgifterna sköts
nu av t. ex. RRV och ESV. Forskning bör i större utsträckning göras i
samverkan med universitet och högskola. Anslagssparandet för 1999 var
nästan 52 mkr. Vi föreslår ett minskat anslag för 2001 med 10 000 tkr.

För Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket föreslås inga ändringar
gällande låneram och investeringsplan.

6.2 B Det finansiella systemet

2:1 Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. Anslaget omfattar statligt
utfärdade garantier, och väntas under planperioden ge i stort sett
nollresultat. Vi föreslår inga förändringar jämfört med regeringen.

2:2 Finansinspektionen (FI). Det övergripande målet är att bidra till
stabilitet, effektivitet och ett gott konsumentskydd i den finansiella
sektorn. FI:s del av effektmålet är att bidra till stabilitet i det finansiella
systemet genom tillsyn av finansiella institut, bidra till konsumentskydd
inom det finansiella systemet genom tillsyn av stabiliteten i enskilda
institut, genom utarbetande och uppföljning av regler för instituten,
information och klagomålshantering samt genom behandling av klagomål
av principiell karaktär.

Institut under FI:s tillsyn betalar årligen avgifter enligt förordning
1995:1116. I uppgifterna ingår att ta in avgifter som motsvarar kostnaderna.
Finansinspektionen har dock som andra statliga myndigheter ett ramanslag
för sin verksamhet och intäkterna betalas in till statskassan. Avgifterna som
tas in är av två slag: ansökningsavgifter och tillsynsavgifter.
Ansökningsavgifterna (tillstånd av olika slag för att bedriva finansiell
verksamhet, bolagsordningsändringar m.m.) följer avgiftsförordningen och
brukar varje år uppgå till ca 7 mkr. Tillsynsavgifterna anpassas varje år till
inspektionens anslag och varierar således. Det är inte möjligt att varje år
"träffa mitt i prick", så vissa år tas in för lite tillsynsavgifter och andra år
för
mycket. Över en femårsperiod ligger dock tillsynsavgifterna och
ansökningsavgifterna i nivå med anslaget. Den avgiftsstruktur som gäller för
Finansinspektionen innebär att ett resurstillskott inte påverkar statskassan,
eftersom ett ökat ramanslag innebär ökade avgifter för institut under tillsyn.

Vi anser att Finansinspektionen som tillsynsmyndighet på sikt bör debitera
finansinstituten direkt för sin verksamhet, liknande den modell som tillämpas
i Storbritannien. Utvecklingen inom finansmarknaderna ställer höga krav på
alla aktörer, inklusive FI. Den snabba tillväxten och kraftigt ökande
komplexiteten inom finanssektorn ställer också större krav på moral och
regelefterlevnad. FI:s verksamhetsvolym skulle kunna vara en direkt
avspegling av finansmarknadens förmåga att "reglera sig själv". En balans
mellan avgifter och FI:s verksamhet upprättas, vilka korresponderar med å
ena sidan regler och tillsyn och å andra sidan den verkliga efterlevnaden på
marknaden. Genom att låta FI själv förfoga över sina intäkter ges också en
möjlighet till snabb förnyelse och expansion när så är nödvändigt utan att gå
omvägen via statsbudgeten.

I samband med att den gemensamma marknaden utvecklas inom det
finansiella området bör även en samordning vad gäller dessa berörda områden
ske inom EU och övriga världen. För den kommande treårsperioden föreslås
inga förändringar av anslaget. Regeringen bör dock ges i uppdrag att utreda
möjligheterna till en mer ändamålsenlig finansiering för Finansinspektionen
enligt ovan. Vid ett frikopplande av FI:s verksamhet från statsbudgeten bör
naturligtvis utgiftstaket justeras ned motsvarade nuvarande nivå på
utgiftsanslaget.

2:3 Insättningsgarantinämnden. Uppdraget är att administrera
insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet. Anslaget
för år 2001 är på 8 093 tkr. Vi föreslår ingen förändring av anslaget.

90:1 Riksdagens revisorer. Uppdraget är att "verka för en god
hushållning av statens medel".

Anslaget är på 24 623 tkr. Inför samgåendet med RRV anslår vi för år
2002 ett minskat anslag med 3 033 tkr. Anslaget för år 2001 lämnas
oförändrat. År 2003 bör samgåendet med RRV äga rum och resurserna från
detta anslag läggas till Riksrevisionsverkets anslag.

Stockholm den 2 oktober 2000

Per Landgren (kd)

Stefan Attefall (kd)

Harald Bergström (kd)

Annelie Enochson (kd)

Helena Höij (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Mats Odell (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Inger Strömbom (kd)

Göran Hägglund (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Maria Larsson (kd)