Studentsituationen i Stockholmsregionen

Motion 1999/2000:Ub418 av Desirée Pethrus Engström m.fl. (kd)

1 Stockholm en region i stark tillväxt

Stockholmsregionen med sina 1,8 miljoner invånare utgör idag ett
naturligt centrum i Sverige och Östersjöregionen för företagande, kultur,
forskning och utveckling. Här finns en blandning av storstadens puls,
frihet i val av livsstil, närhet till natur, vatten och en god miljö. Många
uppskattar det Stockholmsregionen kan erbjuda. Regionen växer med 20
000 och 25 000 invånare varje år. Tillväxttakten i Stockholmsregionen är
hög och regionen står för närvarande för 25 procent av landets tillväxt.
Detta kräver också tillväxt på kunskap och kompetens.

Det är positivt att vår region växer och utvecklas. Med kunskap och
miljötänkande försöker staden kombinera växandet med att värna om natur
och kulturvärden. Till Stockholm flyttar människor från hela Sverige. Störst
är dock inflyttningen från länen närmast Stockholm. Stockholm har fått en
internationell prägel och har blivit intressant för investerare och andra som
söker utveckla sitt företag. Här finns hög kompetens på arbetskraften.

2 Ökade satsningar på utbildning nödvändigt i
regionen

Många får arbete i Stockholmsregionen, även om arbetslösheten är hög
för vissa grupper, däribland många med invandrarbakgrund. Detta bör
åtgärdas med att underlätta situationen för företagare att nyanställa. Den
högre utbildningen missgynnas i regionen. Stockholmsregionen pulserar
av liv och möjligheter. Många av de unga stockholmarna och kanske
särskilt stockholmsstudenterna har en idé om vart de vill komma i
framtiden. De behöver uppmuntras i sina strävanden. Det är därför av
största vikt att Stockholm kontinuerligt kan stå för en utbildningspolitik
för förkovran och tillväxt i regionen. Den tilltagande
internationaliseringen, tillsammans med informationsteknologins
genombrott, kommer att få djupgående konsekvenser. Själva kunskapen
och kompetensen blir en allt viktigare produktionsfaktor och
medborgarna kommer att röra sig allt lättare mellan olika länder.

Länder med kompetent och välutbildad arbetskraft har större möjligheter
att utveckla sitt eget kunnande och egna innovationer, men också att ta till
sig teknologi som utvecklats i andra länder. Investeringar i fysiskt kapital får
de önskade effekterna först om investeringarna i kompetensutveckling, dvs
främst utbildning och forskning, är tillräckliga.

3 Stockholmsregionen behöver fler universitets-
och högskoleplatser

Sverige har halkat efter i internationella jämförelser när det gäller
andelen av varje ungdomsgrupp som genomgår högre utbildningar. I
Sverige påbörjar enbart 30 procent av varje ungdomsgeneration någon
form av eftergymnasial utbildning.

I Stockholmsregionen har flera av landets storföretag stora forsknings- och
utvecklingsenheter. Sammantaget har Storstockholms näringsliv ett utom-
ordentligt stort behov av kunskap och kontinuerlig kompetensutveckling.
Trots detta har regionen en mycket låg andel högskoleplatser i förhållande
till folkmängden.

4 Ojämn fördelning över landet

Utökningen av antalet högskoleplatser har sedan 1987 koncentrerats till
de mindre och medelstora högskolorna utanför Stockholmsregionen.
Detta sker trots att det finns tydliga tecken på ett mycket stort behov av
fler högskoleplatser i Stockholmsregionen. Länet har landets näst största
lokala rekrytering till högre utbildning och dessutom flest sökande per
plats i landet. Vid förra årets höstintagning till högre utbildning
konkurrerade 50 000 sökande om 15 000 platser. Bristen på platser driver
upp antagningskraven i Stockholm. Studenterna vill studera i Stockholm
men tvingas till andra orter till följd av brist på platser och höga
antagningskrav. Vi ser idag hur rena bristsituationer i sökandet efter
kvalificerad arbetskraft börjat synas trots den generellt höga
arbetslösheten. Att då föra en politik som driver lässugna ungdomar ut ur
Stockholmsregionen är olyckligt. Stockholms län har idag landets lägsta
andel högskoleplatser ställt i förhållande till antal unga. Andelen
högskoleutbildade kommer att gå ner i framtiden då de relativt
högutbildade "fyrtiotalisterna" lämnar arbetsmarknaden. Bristsituationen
kommer alltså att förvärras.

Tillkomsten av Södertörns högskola har skapat en bättre regional balans i
utbudet av högre utbildning. Det har också visat sig att tillkomsten av
Södertörns högskola lett till att fler ungdomar i söderförort har sökt sig
vidare till högre utbildning. Detta är en positiv utveckling som bör främjas.

Vi ser med tillfredsställelse på regeringens satsning på nya högskole-
platser. För Stockholmsregionens del innebär det ca 6 800 nya högskoleplat-
ser fram till år 2002. Trots detta minskar andelen högskoleplatser i Stock-
holmsregionen från att vara en femtedel till en sjättedel av landets totala
utbud. Stockholmsregionen kan därför inte utnyttja sin tillväxtpotential fullt
ut vilket skadar hela landets näringspolitik.

5 Med fler högskoleplatser behövs fler
studentbostäder

Trots att vi ser positivt på det ökade antalet högskoleplatser ser vi också
problem med regeringens snabba utbyggnad av högskolor och
universitet. Det största problemet gäller studentbostadssituationen. För
att kunna tacka ja till en utbildningsplats måste studenten ha någonstans
att bo. Detta är lättare sagt än gjort i Stockholmsregionen. Till
Stockholms över 70 000 studenter finns endast 6 000 studentbostäder.
Diskrepansen mellan antalet studenter och antalet studentbostäder är
därmed den största i hela landet. Kötiden för att få en bostad är den
längsta i landet nämligen 12 månader. Ca 14 000 står i kö. Detta är
naturligtvis en oacceptabel situation som regeringen måste ta ansvar för.

Detta medför att alternativet Stockholm som studieort ratas p.g.a. svårig-
heten att få bostad. Stockholmsregionen behöver sina studenter, därför är
detta olyckligt. De studenter som växer upp i Stockholm har visserligen ett
föräldrahem men önskar ofta eget boende, vilket omöjliggörs med dagens
bostadssituation. Att inte ha en bostad som student är en omöjlig situation
eftersom bostaden är arbetsplatsen till stora delar. God studiemiljö är svår att
uppnå när studenterna ständigt tvingas flytta runt på andrahands- och
tredjehandskontrakt eller ta in på vandrarhem. Dessutom får många betala
dyra hyror, vilket studenterna inte har råd med. Det är därför viktigt att få
fram billiga studentbostäder.

6 Campusmodellen bör utvecklas

I de flesta anglosaxiska länder bygger man oftast campus, där skola och
bostad är integrerade. Detta vore en önskvärd utveckling även i Sverige.
Detta innebär att den som söker en högskoleplats vet att om han/hon blir
antagen är bostadsfrågan löst. Denna trygghet ger ett positivt
studieklimat för de studerande. Kanske kan företag var med och sponsra
denna utveckling på olika sätt. Regeringen bör aktivt undersöka denna
möjlighet.

7 Internationellt utbyte hämmas med regionens
bostadsbrist

Stockholms universitet och högskolor riskerar att tvingas tacka nej till
deltagande i internationella utbytesprogram därför att de utländska
studenterna inte kan erbjudas bostad i Stockholm.

Även på forskningssidan förorsakar bostadsbristen problem genom att få
kan erbjudas bostad, vilket innebär att dessa personer ej kan komma hit. Den
internationella utvecklingen och utbytet blir därför hämmat på ett sätt som
inte är önskvärt för samhället.

8 Orsakerna till bostadsbristen måste åtgärdas

Anledningen till att det finns så få studentbostäder i Stockholmsregionen
är många. Den främsta anledningen är de höga produktionskostnaderna
för bostäder. Inga särskilda bidrag har utgått till
studentbostadsbyggnationen under en lång tid. Först under de senaste två
åren har ett stimulansbidrag om 25 000 kronor per nybyggd
studentbostad utgått - lika över hela landet. Detta måste för
Stockholmsregionens del betecknas som ett slag i luften. Minst dubbelt
så mycket vore ett minimum om det skall få någon effekt för
studentbostadsbyggande i Stockholm. Situationen i Stockholmsregionen
är på många sätt unik. Mark- och fastighetspriser skiljer sig markant från
andra regioner i landet. Dessutom är det inte lätt att hitta ledig mark att
bygga på. Ytterligare hinder uppstår då kommunerna inom
Storstockholm hänvisar ansvaret för studentboendet till sina
grannkommuner. En lätt absurd situation uppstår i regionen om
kommuner väljer att agera endast om de har universitet placerade inom
sina kommungränser. Det är viktigt att ta vara på alla de möjligheter som
finns att få fram studentbostäder. Där ingår att i exempelvis
Stockholmsregionen använda de sjukhus och sjukhem som står tomma.

Vidare finner vi att byggnormen inte är anpassad för att på ett ekonomiskt
sätt producera små, billiga studentlägenheter. I maj sänkte riksdagen ränte-
bidraget för nyproduktion av smålägenheter, alltså en åtgärd med direkt
hämmande effekt på studentbostadsbyggande!

9 Våra grannländer föregångare

För att få perspektiv på förutsättningarna för att skapa studentbostäder
jämför vi förhållandena med våra grannländer Norge och Danmark. I
dessa länder har politikerna insett vikten av att studenterna har
någonstans att bo och genomför därför effektiva stimulansåtgärder.

I Sverige utgick som sagt ett investeringsbidrag med 25 000 kronor per
nyutbyggd studentbostad. Detta motsvarar ungefär 6 procent av nybygg-
nadskostnaden. De aktuella räntebidragen efter den nyligen beslutade
sänkningen innebär att räntekostnaden blir 80 procent av normal ränta.

I Norge står staten för 60 procent av total produktionskostnad inklusive
inventarier, resterande finansiering upptas som vanligt bostadslån.

I Danmark erhålls inteckningslån på 93 procent av investeringen där räntan
subventioneras av staten med 80 procent och av kommunen med 20 procent.
Amorteringen erläggs till 50 procent av staten. De resterande 7 procenten
finansieras genom ett kommunalt grundkapital som är ränte- och amorte-
ringsfritt. Inteckningslånet räknas upp med index som är kopplat till
inflationen. Uppräkningen skall erläggas av de boende varje år.

10 Räkneexempel på byggkostnader

Om en studentbostad på 25 m2 kostar 415 000 kronor att bygga,
inflationen är 2 procent, normalräntan för bostadslån är 5 procent och
lånet skall amorteras på 40 år, erhålls följande jämförelse mellan de tre
länderna:

Tabell 1: (Land Räntekostnad kr/år Amortering )

Exemplet visar att räntekostnaden och amorteringen för studentbostäder i
Sverige är ungefär dubbelt så stora som i Norge och i Danmark.

11 Översyn krävs av regler kring bostadsbyggandet

Detta innebär sammanfattningsvis att det är viktigt att se över
byggnormer för ekonomiskt hållbar produktion av små och billiga
studentbostäder. Investerings- och räntebidragsreglerna bör ses över för
att påverka kostnadssituationen.

12 Hemställan

12 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tilldelningen av högskoleplatser till Stockholms-
regionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsningar på billiga studentbostäder,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att se över möjligheterna att bygga campus för
högskolestudenter i Stockholmsregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att se över byggnormerna för studentbostäder,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att se över investerings- och räntebidragen.1
6.

Stockholm den 3 oktober 1999

Desirée Pethrus Engström (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Inger Davidson (kd)

Mats Odell (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Amanda Agestav (kd)

Margareta Viklund (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

1 Yrkandena 2, 4 och 5 hänvisade till BoU.