Stockholmsregionens infrastruktur

Motion 1999/2000:T241 av Inger Strömbom m.fl. (kd)

Det övergripande transportpolitiska målet som beslutats av riksdagen är
att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Därunder ryms
fem delmål: ett tillgängligt transportsystem, en hög transportkvalitet, en
säker trafik, en god miljö och en positiv regional utveckling.

Vi konstaterar att varken det övergripande målet eller fyra av de fem
delmålen uppfylls i Stockholmsregionen.

Stockholmsregionen, motorn i svensk ekonomi

I Stockholms län bor en femtedel av landets befolkning på en
sextiondedel av landets yta. Stockholmsregionen växer, ekonomiskt sett,
betydligt snabbare än övriga Sverige och regionen svarade 1998 för en
fjärdedel av bruttonationalprodukten. Regionen är motorn i svensk
ekonomi. Fortsatt tillväxt i Stockholmsregionen är en förutsättning för att
hela Sverige ska leva. Den avgörande konkurrensen står inte mellan
tillväxt i olika regioner i vårt land utan allt mer mellan i vilka av Europas
storstadsregioner som företag och internationella investeringar kommer
att ske.

Befolkningsökningen fortsätter i regionen och trafiken kommer att
fortsätta att öka. Stockholms huvudstadsfunktion och de växande internatio-
nella kontakterna ställer ökade krav på fungerande kommunikationer. Det
stora trafikarbetet ökar förutsättningarna för att samhällets investeringar i
infrastrukturen både skall skapa hög tillgänglighet och effektivitet samtidigt
som de negativa miljöeffekterna minskar.

I stora delar av transportsystemet ligger man idag redan nära kapacitets-
taket. Tvärförbindelserna mellan regionens olika sektorer är dåligt utveck-
lade både för bil- och kollektivtrafik. Tunnelbanesystemet borde byggas ut
liksom vägnätet. Genomsnittshastigheten på vissa genomfartsleder ligger på
ca 10 km per timme under rusningstrafik. Även flygkapaciteten måste
tryggas för regionen.

Regionens infrastruktur missgynnad

Under en lång rad av år har Stockholmsregionen varit missgynnad i
tilldelningen av statliga medel för infrastrukturbyggande och underhåll.
Vare sig man mäter i antal trafikrörelser, befolkning eller annat mått
finner man denna skevhet i fördelningen av statliga medel. Resultatet av
uteblivna satsningar ser vi i stora skadliga effekter på miljö och
trafiksäkerhet.

För Stockholms län planeras järnvägsinvesteringar enligt stomnätsplanen
för perioden 1998-2007 till en nivå på 15 % av de totala investeringarna.
Planerade investeringar i nationella vägar för samma period hamnar på en
nivå på endast 5 % av de totala investeringarna. Detta strider klart mot de av
riksdagen antagna målen.

Arbetet pågår med nya planer för perioden 2002-2011, planer som
omfattar utbyggnad av nationella vägar och järnvägar, regionala vägar och
järnvägar, kollektivtrafikanläggningar m m. Riksdagen kommer under år
2000 att fatta beslut om en ny inriktning och fördelning av medel. Det är då
av synnerlig vikt att Stockholmsregionen får sin del av dessa medel.

Nya finansieringslösningar, PPP (Public Private
Partnership)

Stockholmsregionens trafikproblem kan dock inte vänta på att statliga
pengar i tillräcklig omfattning blir tillgängliga.

Modellen med privatfinansierade vägprojekt tillämpas i flera länder i
Europa och i en rapport till regeringen har Vägverket föreslagit att liknande
alternativ också prövas i Sverige. I stället för att nya vägar finansieras
direkt
över statsbudgeten vill verket pröva att bjuda in privata byggare och
finansiärer.

Som motprestation tecknar staten ett långsiktigt leasingkontrakt på väg-
sträckan. Det garanterar vägbyggaren och finansiärerna avkastning, en sorts
avbetalningsplan.

Billigare - snabbare

PPP - Public Private Partnership - har prövats i Finland och bedöms
minska investeringskostnaden med upp till 20 procent, jämfört med en
finansiering över statsbudgeten. Det uppnås genom en
konkurrensutsättning av såväl vägbygge som finansiering, men också
genom en byggprocess som innebär att byggföretagen bjuds in i
planeringsarbetet på ett tidigt stadium.

Vägverket ser fler fördelar genom att metoden ger möjlighet att komma till
skott med projekt som är samhällsekonomiskt lönsamma men som inte får
plats i budgeten. Kan de lönsamma projekten tidigareläggas ökar den sam-
hällsekonomiska vinsten i motsvarande grad.

Lagjusteringar

Trots att staten använt en snarlik modell för finansieringen av järnvägs-
byggen som Arlandabanan och Botniabanan, kommer det enligt
Vägverket att krävas en del lagjusteringar innan privatfinansiering av
vägar kan tillämpas i Sverige.

Men i sin rapport till regeringen har Vägverket redan föreslagit två
försöksprojekt, E 4 förbi Sundsvall med en ny bro över Sundsvallsfjärden
som beräknas kosta 2,5 miljarder och riksväg 40 mellan Borås och
Jönköping för 500 miljoner kronor.

Vi förordar att även väg- och järnvägsprojekt i Stockholms län blir
försöksprojekt enligt PPP-principen. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med förslag till nödvändiga lagjusteringar. Bland de mest sam-
hällsekonomiskt lönsamma projekten som är färdiga att startas i Stockholms
län bör några väljas ut som prioriterade försöksprojekt för upphandling enligt
PPP-modellen.

Det förpliktar att PPP fanns med som den sista punkten i regeringens elva-
punktsprogram för ökad trafiksäkerhet.

Näringsminister Björn Rosengren är positiv till modellen, och regeringen
föreslår i budgetpropositionen att PPP skall utvärderas. I Stockholms-
regionen har redan kontakt tagits mellan landstinget och de kommuner som
berörs av tänkbara projekt. De är alla överens om att begära hos regeringen
att vägarna byggs, med det nya sättet att finansiera som tänkbar modell.

Vägverket har utrett olika finansieringslösningar och funnit Public Private
Partnership (PPP) vara den mest framkomliga. Trafiksituationen i Stock-
holms län blir allt mer ohållbar. Landets tillväxtmotor bromsas redan av en
undermålig infrastruktur. Det ligger i hela landets intresse att snabbt
åstadkomma en ändamålsenlig infrastruktur för huvudstadsregionen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av kraftigt ökade statliga infrastruktur-
medel till Stockholmsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att några av de mest samhällsekonomiskt lön-
samma väg- och järnvägsprojekten i Stockholmsregionen får bli
försöksprojekt med upphandling och finansiering enligt Public Private
Partnership.

Stockholm den 4 oktober 1999

Inger Strömbom (kd)

Amanda Agestav (kd)

Stefan Attefall (kd)

Inger Davidson (kd)

Mats Odell (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Margareta Viklund (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)