Energi

Motion 1999/2000:N383 av Inger Strömbom m.fl. (kd)

1 Inledning

En god energipolitik kan inte ses isolerat. Energipolitiken skall, som
regeringen så riktigt skriver i propositionen, bidra till att stabila
förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en
förnyelse och utveckling av den svenska industrin. Energipolitiken måste
gå hand i hand med ekonomi och miljö för att bidra till tillväxt och ett
ekologiskt uthålligt Sverige.

Riksdagen fattade i juni 1997 beslut om en ny energipolitik. Beslutet
innebar bland annat att en reaktor vid Barsebäcks kärnkraftverk skulle
stängas före den 1 juli 1998. I 1997 års energipolitiska beslut ingick också ett
omfattande program för åtgärder för att stimulera en effektivare
energianvändning och användning av förnybara energislag. Den andra
reaktorn vid Barsebäck skulle stängas före den 1 juli 2001 under
förutsättning att bortfallet av elenergi kan kompenseras genom tillförsel av
ny elenergi eller minskad användning av el, konvertering från el samt
tillförsel av el från andra energikällor. Regeringsrättens beslut innebär att
rätten att driva Barsebäck 1 upphör den sista november 1999.

Den förda energipolitiken präglas av olyckliga låsningar. Om inte Sverige
kan skapa en långsiktigt hållbar strategi för den framtida energiförsörjningen
måste frågan om en ny folkomröstning aktualiseras.

2 Inhemska förnybara energikällor

Kristdemokraterna anser att Sveriges energiförsörjning skall tryggas
genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler där
inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas. Det
är den enda idag kända vägen mot det ekologiskt uthålliga
energisystemet. Vi vill skapa en energiförsörjning där den negativa
påverkan på hälsa, klimat och miljö är så små som möjligt. Investeringar
i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och småskalig vattenkraft
måste stödjas.

3 Långsiktigt stabila spelregler

De ökade koldioxidutsläppen med påföljande växthuseffekt är det enskilt
största hotet mot vår livsmiljö. Energipolitiken bör inriktas på att
åstadkomma breda politiska uppgörelser och långsiktigt stabila spelregler
för aktörerna på elmarknaden. Utgångspunkten ska vara att genom
eleffektivisering samt utveckling och infasning av förnybar elproduktion
fasa ut kärnkraften och så småningom även energisystem som bygger på
fossila bränslen. Målet är ett omställningsarbete som syftar till att bygga
ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska prisförändringar, risk
för elbrist och därmed ytterligare påfrestningar på välfärd och
sysselsättning. Industri och hushåll ska garanteras säkra elleveranser till
fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser. Vår uppfattning är att den
första kärnkraftsreaktorn ska fasas ut först när motsvarande mängd el kan
tillföras och/eller sparas bort. Att nu stänga Barsebäck 1 innebär att
svensk elförsörjning, miljö, ekonomi och svenskt industriklimat
försämras. Åtgärden saknar dessutom stöd hos det svenska folket. Den el
som ska ersätta bortfallet kommer till största delen att importeras från
koleldade kraftverk i Danmark. Utvecklingen kan även leda till att vi
kommer att importera brunkolsproducerad el från Polen eller el från
kärnkraftverket Ignalina.

4 Den fria elmarknaden

Kristdemokraterna har arbetat för att de fördelar som den fria
elmarknaden innebär också ska komma hushållen till del. Genom det
hittillsvarande mätarkravet som kopplats till byte av leverantör har
tröskelkostnaden för hushållen varit sådan att det för hushållen inte gått
att räkna hem investeringen i mätare trots att takkostnaden för mätaren
varit 2 500 kr. Vidare har den långa uppsägningstiden medverkat till att
rörligheten bland konsumenterna varit låg. Kort sagt har avregleringen av
elmarknaden nästan enbart varit till fördel för företag och andra
storkonsumenter. Genom näringsutskottets initiativ har en motvillig
regering tvingats att lägga förslag om avskaffande av mätarkravet,
kortare uppsägningstid och kostnadsfria byten av leverantör. Detta
kommer att medföra dramatiskt sänkta elpriser också för
normalkonsumenten. Redan omedelbart efter utskottets beslut började
också prisnivåerna sjunka och producenterna, och för den delen även
andra aktörer, att tävla med varandra om kunderna som inom kort fritt
kan välja leverantör. Denna förändring kommer av allt att döma att träda
i kraft den 1 november 1999.

Inom EU satsas på en stor kampanj för miljövänlig energi från vindkraft,
solfångare och vattenkraft. I Sverige lägger regeringen förslag som riskerar
att försvåra möjligheterna till utbyggnad av miljövänligt producerad el.
Exakt vilken situation som kommer att utvecklas efter den 1 november
återstår att se men om inte hänsyn tas till de ändrade förutsättningarna för de
små producenterna kommer Sverige att få en mycket begränsad produktion
av miljövänlig el. Konsekvensen kan bli att vi tvingas att i större utsträckning
än idag importera el som producerats med utsläpp av stora mängder
koldioxid eller som producerats i mindre säkra kärnkraftverk. Vi
kristdemokrater är för en effektiv gränsöverskridande handel med el, men det
svenska agerandet får inte leda till att miljövänliga energianläggningar läggs
ned för att istället göra oss beroende av import av el som producerats på ett
sätt som har starkt negativa konsekvenser för miljön.

De oklara regler som fram tills nyligen gällt för omställningsprogrammets
vattenkraftsbidrag tycks nu vara förtydligade och medlen kan förhopp-
ningsvis tas i anspråk för nya investeringar för elproduktion. Vidare bör
värmepumptekniken utvecklas så att mer av spillvärme kan tas tillvara.
Skattelagstiftningen måste utformas så att det blir mer fördelaktigt att öka
produktionen av el på detta sätt. Det bör vara möjligt att via bonussystem
eller andra skatteåtgärder stimulera denna utveckling ytterligare.

5 Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor

Regeringen redovisar att hittills har ansökningarna om bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara energikällor varit avsevärt
färre än vad man förväntat. I föreliggande budgetproposition skjuter
regeringen återigen anslag framför sig i tiden. Flera anslag för år 2000
skärs ned kraftigt med hänvisning till bristande efterfrågan, diskutabel
effekt eller kommande utvärderingar. Istället förutses anslagen för
kommande år att öka i motsvarande mån. Genom att upprepa detta
förfaringssätt kan samma pengar användas år efter år i budgeten, men
utan energi- eller miljöpolitisk nytta. En stor del av förklaringen till de få
ansökningarna torde vara regeringens otydliga och ryckiga energipolitik
som leder till att man inte vågar investera. De små elproducenterna måste
garanteras långsiktigt rimliga villkor samtidigt som ny teknik, nya
metoder och nya energikällor, t ex solvärme, utvecklas och prövas.

6 Torvtillgångarna

Sverige har god tillgång till torv. När torven skördas sker bl a
metanutsläpp och vid förbränning sker koldioxidutsläpp. Detta ger ett
tillskott till klimateffekten. Därtill kommer risk för skador på den
biologiska mångfalden. Vid varje enskild tillståndsgivning bör en
särskild bedömning göras. Det gäller framför allt hur skörden skall gå
till, hur marken skall återställas, hur tjockt lager som skall skördas och
hur metangasen skall tas till vara. Vid tillståndsgivningen skall
naturligvis också göras en bedömning av naturvärdena på platsen. Idag
finns teknik och kunskap om hur man kan skörda torv med stor
naturhänsyn, sätt där enbart det översta lagret skördas och där marken
återställs till naturrika våtmarker.

7 Regeringens hantering av kärnkraftsavvecklingen

Kristdemokraterna är starkt kritiska mot regeringens handläggande av
frågan om kärnkraftsavvecklingen. Riksdagens beslut togs utan att de
ekonomiska effekterna var kända och avsaknaden av
miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska analyser var total.
Idag kan vi konstatera att regeringen fortfarande inte har kunnat
presentera dessa analyser. Än en gång anhåller regeringen om ett
ramanslag och ett bemyndigande att under nästa budgetår besluta att
ramanslaget för ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket får överskridas om ett nytt riksdagsbeslut inte hinner
inväntas. Detta bör avslås. Det är en nonchalans mot det svenska
styrelsesättet och mot landets alla skattebetalare att begära full frihet att
få disposition över ett okänt antal miljarder kronor som inte ens finns
intecknade i budgeten.

Vår uppfattning är att den första kärnkraftsreaktorn bör fasas ut när
motsvarande mängd el tillförts och/eller sparats bort. Tillförseln ska baseras
på förnybar elproduktion. Vi ser med oro på planer på fossilgasledningar
genom Sverige. Etablering av ett omfattande ledningsnät kommer att för
generationer framöver låsa fast vårt land vid ökad fossilbränsleanvändning
med vidhängande utsläpp av koldioxid.

8 En ny folkomröstning

År 1980 genomfördes en rådgivande folkomröstning om kärnkraften.
Utfallet av omröstningen blev genom den olyckliga uppdelningen på tre
olika alternativ, inte till den vägledning för beslutsfattandet som många
önskade. Skillnaderna i tolkningen av resultatet är avsevärda och
resultatet används som ett argument för snart sagt varje hållning ifråga
om kärnkraften. Detta har bidragit till en 20-årig politisk låsning ifråga
om energipolitiken.

Energipolitiken är av mycket stor vikt för hushåll och för företag. Politiken
måste vara långsiktig och förutsebar. Av det skälet är en bred politisk enighet
av stor betydelse. Tyvärr är inte detta något som präglar den svenska
energipolitiken.

Kristdemokraterna anser att det kan finnas skäl att aktualisera frågan om
en ny folkomröstning om energipolitiken. Skäl som talar för detta är att
opinionsläget idag är helt annorlunda än för 20 år sedan. Kunskapen om de
miljömässigt negativa effekterna av förbränning av fossilbränslen inklusive
klimatfrågorna har säkert påverkat.

9 Falsk skatteväxling

Det svenska näringslivet ska tillförsäkras säkra elleveranser till fortsatt
konkurrenskraftiga och rimliga priser. Kristdemokraterna avvisar därför
förslaget om höjd produktionsskatt på kärnkraftsel. Denna skattehöjning
görs under skenet av att vara en skatteväxling, vilket det inte är. En
skatteväxling innebär att skatter på miljöstörande verksamhet höjs medan
de i motsvarande mån sänks för personal. Kristdemokraterna anser att en
skatteväxling är ett prioriterat politiskt mål men att detta, för att ha
avsedd effekt, i första hand bör genomföras på en internationell nivå. EU
är en utmärkt arena för att driva detta arbete. Regeringens förslag är i
praktiken en skattehöjning som riskerar att leda till reduceringar eller
rent av nedläggningar av energikrävande industriell verksamhet. Enligt
Industriförbundet kommer den höjda energiskatten att motsvara en ökad
kostnad på 13 000 kr per anställd i den energiintensiva industrin.
Effekten kan mycket väl bli en större miljöbelastning och förlorade
arbetstillfällen för Sverige.

10 Klimatpolitisk linje efterlyses

Regeringen saknar en samlad klimatpolitisk linje. Beslutet om en
avveckling av Barsebäcksreaktorerna innebär att regeringen och de
partier som står bakom energiuppgörelsen på ett mycket medvetet sätt
bidrar till en negativ utveckling av växthuseffekten. De ökade
koldioxidutsläppen, som kommer att bli följden av att bortfallet av el
kompenseras av el från fossilförbränning, har tvingat Sverige att anhålla
om tillstånd att, i motsats till andra länder i EU, få öka utsläppen. Detta
går stick i stäv med det s k Kyotoprotokollet som Sverige har godtagit,
men ännu inte ratificerat.

11 Energiforskning och energiteknikutveckling

Även för att kunna avveckla kärnkraften enligt den kristdemokratiska
modellen behövs stora satsningar på energiforskning och energiteknisk
utveckling. Kristdemokraterna stöder därför principiellt regeringens
satsningar inom detta område. Vi noterar med tillfredsställelse att
regeringen nu öppnar för stöd till termisk solvärme, något som
Kristdemokraterna länge verkat för.

Det har emellertid visat sig att det energipolitiska programmet inte är
framgångsrikt i alla delar. Vissa bidrag och satsningar har inte gett de
resultat
man hade hoppats. Detta gäller till exempel övergången från direktverkande
el till annan uppvärmning och försöken att minska energibehovet när det är
som störst. Regeringen fortsätter nu att korrigera delprogram och återigen
skjuta en stor del av bidragsbeloppen framåt i tiden.

Ett nytt inslag är ett forskningsprogram tillsammans med fordonsindustrin.
Kristdemokraterna ifrågasätter behovet av statliga insatser i Ford- och GM-
koncernernas forskningsverksamhet. Vi anser att en sammantagen minskning
om 160 miljoner kan göras i anslagen B4 och B5 utan att det huvudsakliga
syftet med delprogrammen Energiforskning och Energiteknikstöd äventyras.

En annan del av det energipolitiska programmet där målet sannolikt inte
kommer att uppnås är anslaget B6 Introduktion av ny energiteknik.
Regeringen konstaterar att det är svårt att planera och överblicka vilka
projekt som kan komma att aktualiseras under den återstående
programperioden. Vi kristdemokrater delar den uppfattningen och anser att
anslaget kan minskas med 40 miljoner.

12 Tankeförbudsparagrafen

Det s k tankeförbudet bör slopas. År efter år har riksdagen behandlat
kärntekniklagens §6 som stadgar: "Ingen får utarbeta
konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta
andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en
kärnkraftsreaktor." För brott mot bestämmelsen stadgas fängelse med en
straffsats motsvarande den som gäller för vållande till annans död.

Tankeförbudet har sedan dess tillkomst kritiserats från olika
utgångspunkter. Klart är att det har en hämmande effekt på den akademiska
friheten och det kan t o m ifrågasättas om det över huvud taget är möjligt att
- utan lagbrott - presentera genomarbetade och kostnadsberäknade alternativ
till prövning i den energipolitiska debatten. Tankeförbudet har behandlats i
riksdagen ett flertal gånger men förslaget om slopande har avvisats.
Sannolikt beror detta på att frågan helt felaktigt har ansetts kopplad till den
vidare frågeställningen om kärnkraftens ställning i vårt land. Principiell
kritik mot tankeförbudet framförs numera helt oberoende av inställningen till
kärnkraftens nyttjande i Sverige och detta stärker vår uppfattning att
paragrafen både kan och bör slopas.

13 Energisparåtgärder

Energihushållningsprogrammen har ännu inte fått någon större
omfattning. Satsningar på information och åtgärder för att spara energi i
hushållen är vällovliga, men för att få effekt måste kontraproduktiva
lagar och bestämmelser elimineras. För att verkningsfulla investeringar
skall komma till stånd är det avgörande att de investeringar i
energisparåtgärder som villaägarna gör inte ökar boendekostnaderna i
form av höjd fastighetsskatt. Därför behöver reglerna för den statliga
fastighetsskatten ses över och förändras på denna punkt.

Tilläggsisoleringens betydelse har inte fått tillräcklig uppmärksamhet i
programmet. När regeringen nu, efter att ha sett att vissa delar av det
energipolitiska programmet inte har nått uppsatta mål, gör nya satsningar
borde man pröva frågan om stimulansåtgärder för tilläggsisolering på
motsvarande sätt som gäller för konvertering från elvärme till annan
uppvärmning.

14 Statens energimyndighet

Kristdemokraterna anser att Statens energimyndighet, liksom många
andra statliga myndigheter, skall åläggas ett femprocentigt sparkrav.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för energipolitiken,

2. att riksdagen beslutar avskaffa anslag B11 utgiftsområde 21
Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäck,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga
regeringen att överskrida anslag B11 utgiftsområde 21 Ersättning för
avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket,

4. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om att bemyndiga
regeringen att träffa och genomföra för staten bindande avtal med
Sydkraft AB och med eventuella andra parter när det gäller
avvecklingen av Barsebäcksreaktorn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energipolitiska insatser på klimatområdet, såväl
nationella som internationella,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd produktions-
skatt på kärnkraftsel,1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inhemska förnybara energikällor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energiforskning och energiteknisk utveckling,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energisparåtgärder och fastighetsskatt, 2

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energisparåtgärder och tilläggsisolering,

11. att riksdagen beslutar upphäva 6 § kärntekniklagen (1984:3),

12. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt följande uppställning:
13.
Tabell 1: (Anslag Regeringens förslag Anslagsändring )

Stockholm den 3 oktober 1999

Inger Strömbom (kd)

Göran Hägglund (kd)

Mats Odell (kd)

Harald Bergström (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Per Landgren (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Desirée Pethrus Engström (kd)

Rosita Runegrund (kd)

1 Yrkande 6 hänvisat till FiU.

2 Yrkande 9 hänvisat till SkU.