Budgetanslag och medelsanvändning vid universitet och högskolor

Motion 1998/99:Ub456 av Gunnar Goude m.fl. (mp)

Universitet och högskolor har, sedan avregleringen av
medelstilldelningen genomfördes, frihet att relativt
självständigt fördela anslagna medel till vetenskapsområden,
inom vilka medel fördelas vidare till fakulteter eller
motsvarande. Fakulteterna har sedan, också relativt fritt, att
fördela de till dem anslagna medlen till institutioner.
Institutionerna gör i sin tur ytterligare fördelning av
institutionsanslagen på olika utbildningar och kurser inom
institutionen.

Avregleringen av grundutbildningens finansiering var ett steg i rätt
riktning och helt i linje med den allmänna decentraliseringen av beslut från
staten till de myndigheter som handhar verksamheten. Det finns dock skäl att
följa hur medelsfördelningen sker.

Det är av betydelse att användningen av statliga medel har en ordentlig
genomlysning så att det klart framgår till vad anslagna medel används. Det är
t ex av stort intresse att veta på vilket sätt beräkningsgrunderna för beslut om
anslagens storlek är relaterade till hur pengarna sedan i verkligheten används.
Det är också av stort intresse att veta vilka effekter avregleringen haft på
utbildningars kvalitet, omfattning och likvärdighet vid landets olika läro-
säten.

Det är t ex fullt möjligt att vissa utbildningar, som när anslagen var hårt
reglerade hade mycket likartade resurser, under de nya förhållandena har fått
helt olika ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. Några fall av
sådana påtagliga förändringar är redan kända. Så är t ex de tidigare små
skillnaderna i ekonomiska resurser mellan psykologutbildningarna vid olika
universitet idag mycket stora (anslaget för en studerandeplats kan skilja med
upp till 50 procent mellan universiteten). Sådana skillnader kan vara uttryck
för brister i fördelningssystemet som leder till icke önskade effekter, t ex vad
gäller kvalitén i utbildningarna. Under alla omständigheter så bör en
genomlysning av hur fördelningssystemet fungerar vid olika lärosäten ske så
att ett bra underlag för den framtida utbildningspolitiken erhålles.

Som underlag för beräkningen av anslagets storlek för grundutbildningen
vid ett visst lärosäte används vissa schabloner för ersättning till olika ämnes-
områden. Dessa är grovt tillyxade och stämmer numera i många fall dåligt
med de verkliga kostnaderna för undervisningen i olika ämnen. Ersätt-
ningsschablonerna bör ses över och vi föreslår att regeringen ger Högskole-
verket i uppdrag att utarbeta nya sådana beräkningsunderlag. Högskoleverket
bör också få i uppdrag att granska hur medelstilldelningen till olika ämnen
överensstämmer med intentionerna i budgeten samt i vilken utsträckning
olika lärosäten skiljer sig i prioriteringen av olika utbildningskostnader. I
själva verket bör denna del av utredningsuppdraget kunna ge underlag för
realistiska förslag vad gäller schabloner för kostnader för grundutbildnings-
platser inom olika ämnesgrupper.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till utredning av medelsanvändning och nya beräknings-
underlag för budgetarbetet vad avser anslag till universitet och högskolor.

Stockholm den 28 oktober 1998

Gunnar Goude (mp)

Matz Hammarström (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)