Stammande

Motion 1998/99:Ub257 av Ingvar Eriksson och Cristina Husmark Pehrsson (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-28
Hänvisning
1998-11-03
Bordläggning
1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Stamningen är ett funktionshinder i kommunikationen med
andra människor. Stamningen är fyra gånger vanligare bland
pojkar än bland flickor. 1 % av den vuxna befolkningen
stammar.
Stamningen kan beskrivas som ett avbrott i talflödet som yttrar sig genom
att talet blir sönderhackat eller att ord inte kommer fram. Talet ackompan-
jeras ofta av mer eller mindre häftiga medrörelser och iögonfallande mimik. I
denna framträdande form kan stamningen även bli ett problem för lyssnaren.
Den dolda stamningen, som till stor del utgörs av inre stamning, innebär
alltid en stor belastning för den stammande själv. Ambitionen att skona
omgivningen kan bli ett livsinnehåll. Ord och situationer som befaras avslöja
handikappet undviks på ett med åren alltmer utstuderat och tvångsmässigt
sätt. Det säger sig självt att denna typ av stammande bär inom sig skam- och
skuldkänslor, frustration och förtvivlan, samtidigt som mindervärdeskomplex
blandas med uppdämda aggressioner. Att detta leder till bl.a. störda sociala
relationer kan var och en räkna ut.
När barnet börjar i skolan ställs det i en ny social situation, som ställer
krav på muntlig aktivitet och arbetsprestationer. Vad som händer under
skolåren är en av de viktigaste faktorerna för hur stamningen utvecklas.
Samspelet mellan lärare och den stammande eleven är av stor betydelse.
Tyvärr är kunskaperna om stamning bristfälliga bland lärare och övrig
personal i skolan vilka eleven har kontakt med dagligen. Denna brist på
kunskap skapar osäkerhet både hos lärare och övrig personal inför elevens
stamning. Vi vet att många föräldrar till stammande barn är förtvivlade över
indragningar av de resurser, som deras barn är beroende av för att få en
likvärdig skola.
De stammande elevernas upplevelser i skolan har mycket gemensamt med
de upplevelser elever med dyslexi har. Skillnaden är att för stammande
elever drabbar det talet. Det finns elever som går ut grundskolan utan att bli
avslöjade som stammande, vilket naturligtvis återspeglas i betygen.
I den nya lärarutbildningens 10 poäng i specialpedagogik ingår inte
stamning i utbildningsblocket.
I den specialpedagogiska utbildningen som omfattar tre terminer ingår inte
stamning i utbildningen.
Inom SIH finns inga talkonsulenter.
Skolans stöd till elever som
stammar
De senaste årens utveckling av den svenska skolan har
kännetecknats av reformer som lett fram till ett utökat ansvar
för kommunerna. Besluten om ny ansvarsfördelning och ett
nytt styrsystem på skolområdet innebär sammantaget kraftigt
förändrade förutsättningar för skolans utveckling. Detta har
följts upp av de nya läroplanerna där staten anger vad
skolans arbete skall inriktas mot och leda till, samtidigt som
vägarna att nå uppsatta mål samt resursfördelning blivit en
lokal angelägenhet.
Mycket talar för att skyddet för de elever, som har svårigheter i skolarbetet
är otillräckligt. De övergripande målformuleringar som nu skall styra skolans
verksamhet tycks inte vara tillräckliga för att värna om de elever som har
störst behov av stöd och stimulans.
Ett allt större ansvar läggs på den enskilda föräldern att bevaka sitt barns
rätt i skolan. Med övergripande målformuleringar som enda stöd för sådana
diskussioner är det svårt, och många gånger omöjligt, att få gehör för insatser
till elever som stammar. Detta har särskilt accentuerats i tider då skolorna har
tvingats spara i sin verksamhet. Det är helt uppenbart att de elever som har
särskilda behov av stödinsatser är de som kommer mest i kläm.
Vi anser det mycket angeläget att de stammandes problem uppmärksam-
mas och att regeringen vidtar åtgärder och återkommer med förslag om
utökad utbildning av logopeder som är den enda yrkesgrupp som kan
diagnostisera barnstamning.
Stammande barn som aldrig fått hjälp med sin stamning upplever ofta att
stamningen utvecklas negativt och dramatiskt under skolåren. Detta förklaras
av att lärarna saknar utbildning om stamning, trots att läraren är nyckel-
person när det gäller att skapa en vänlig talmiljö i skolan. Skolan måste få
kompetens på området.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hjälp till stammande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av logopeder.

Stockholm den 28 oktober 1998
Ingvar Eriksson (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)


Yrkanden (4)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp till stammande
    Behandlas i
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp till stammande
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av logopeder.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av logopeder.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.