Vuxenutbildning och vuxenlärarutbildning

Motion 1998/99:Ub242 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-28
Hänvisning
1998-11-03
Bordläggning
1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen har ökat kraftigt de senaste decennierna. Övergången
till ett kunskapssamhälle har inneburit att både de som har och inte har
skolutbildning har behövt förkovra sig. Arbeten har försvunnit och
utvecklingen har fått konsekvenser i nya kunskapskrävande tjänster.
För Kristdemokraterna har det livslånga lärandet alltid varit ett viktigt mål.
När som helst i livet ska medborgaren få möjlighet att göra en omstart och
tillägna sig de kunskaper som man av olika anledningar inte erövrat tidigare.
Vi välkomnar satsningen på vuxenutbildning och kunskapslyft som innebär
att motiverade människor får nya möjligheter till kunskaper som anses vara
nödvändiga.
Den kommunala vuxenutbildningen, inbegripet kunskapslyftet, omfattar
vuxenutbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå samt påbyggnads-
utbildningar och andra kompletterande utbildningar.
Kunskapslyftskommittén gjorde en prioritering av ett nationellt kunskaps-
lyft. I sitt första betänkande "Strategi för kunskapslyft och livslångt lärande"
står att läsa:
Kommittén anser att man inom kunskapslyftet vid behov ska kunna göra
följande rangordning.
1. Utbildning på grundskolenivå.
2. Utbildning på gymnasienivå som syftar till att stärka individens
delaktighet i samhället och ställning på arbetsmarknaden och därigenom
minska risken för utslagning.
3. Övrig utbildning på gymnasiet för vidare studier och arbete.
Möjligheter att lyckas med kunskapslyftet beror på samspelet mellan olika
aktörer - individerna, utbildningsplanerarna och utbildningsanordnarna.
Individens  motivation och lust att studera beror bl.a. på hur starkt behovet av
utbildning är och tidigare erfarenheter av lärandet i skolan, vardagslivet och
arbetslivet. Individens behov ska vara utgångspunkten för den individuella
utbildningsplanen. (SOU 1996:27, sid 65).
Det var tydligt att den enskilda individens behov skulle tillgodoses.
Dennes motivation skulle fokuseras och individuella utbildningsplaner
upprättas.
Många vittnar dock om att målen förverkligades på ett annat sätt i många
kommuner. Människor fick sin försörjning hotad om de inte gick på
kunskapslyftet. Därtill prioriterades arbetslösa. Konsekvenserna blev att
många upplevde kunskapslyftet som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta
blir tydligt i kommunernas placering av ärenden som rör kunskapslyftet. De
är i vissa kommuner placerade under en utbildningsnämnd och i andra under
det organ som ansvarar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är skillnad
på utbildning där den enskilde söker och utifrån egen motivation vill
förkovra sig och en sysselsättningsåtgärd där människor mer eller mindre
tvingas till studier. Det sistnämnda är inte försvarbart utifrån respekten för
varje människas vilja och behov. Därtill hotar brist på motivation ofta
kvaliteten. Därför ställs det större krav på utbildningens innehåll när den i
första hand är en ersättning för det arbete man inte kunnat få.
Regeringen föreslår en utbyggnad av vuxenutbildningen. Vi anser att en
sådan utbyggnad måste vara realistisk med hänsyn till behov och de
kvalitetskrav som kan ställas. Vi menar att utbildning ska vara av hög
kvalitet med den studerandes behov i fokus. Utföraren kan vara såväl
komvux, Statens skola för vuxna, privata utförare eller folkhögskola. Skol-
verket har i sina undersökningar funnit att kommunerna är bra upphandlare
av verksamheten men att intagningsförfarandet har vissa brister. Detta ska
därför ses över för att säkerställa den enskildes rättigheter.
Kristdemokraterna menar att vuxenutbildningen ska byggas ut och god
kvalitet eftersträvas. Det är viktigt att det klart framgår om satsningarna är
utbildning eller åtgärder som mer handlar om direkta arbetsmarknadsinsatser.
Den utbyggnadstakt som regeringen föreslår finner vi vara alltför omfattande
med tanke på att vissa svagheter redan nu upptäckts i systemet. Därtill finns
en uttalad lärarbrist, särskilt vad gäller vuxenpedagogiskt utbildade lärare -
inte att förakta i samband med att kvalitetsaspekten uppmärksammas.
Kristdemokraterna anser att utbyggnadstakten ska vara 7500 platser per år
de kommande åren under planperioden. Vidare anser vi att vuxenutbild-
ningen ska följas upp och utvärderas kontinuerligt utifrån uppställda mål.
Särskilt viktigt är att också de vuxna med handikapp eller andra speciella
problem kommer i åtnjutande av utbildningssatsningen.
Vuxenlärarutbildning
Regeringen tar i statsbudgeten under utgiftsområde 16 upp problemet
kring lärarutbildningen. Det nyligen uppkomna problemet är just att
gymnasielärare har börjat undervisa på vuxenutbildning med särskild
koppling till kunskapslyftet:
"Efterfrågan på nyutexaminerade lärare för gymnasieskolan har blivit
högre i samband med att kunskapslyftet startade år 1997...
För att undvika brist på gymnasielärare krävs därför att högskolan
intensifierar sin rekrytering under de närmaste åren exempelvis av redan
ämnesutbildade till praktisk-pedagogisk utbildning." (budgetpropositionen
för 1999, 1998/99:1, utgiftsområde 16, s. 20-21)
Att lärare lämnar den tjänstgöring de blivit utbildade för kan ha olika
förklaringar. En av dem kan vara att tjänstens innehåll inte motsvarar den
utbildning och kompetens man har. För detta ansvarar enligt reglementena
rektor. Sådana problem bör utredas och åtgärdas. Problemet uppstår när
lärare söker sig till annan tjänstgöring som de inte heller har utbildning för.
Vuxenutbildningen kräver lärare som har kompetens att undervisa vuxna.
Universitetet tillhandahåller påbyggnadsutbildningar för lärare med utbild-
ning för att undervisa ungdomar. Att i en situation av brist på lärare till
vuxenutbildningen särskilt satsa på utbildning av gymnasielärare verkar
snarast ologiskt. En utveckling av vuxenlärarutbildning för lärare som vill
inrikta sig på vuxnas lärande bör initieras. Självklart bör det sedan också
finnas karriärvägar för lärare som önskar lämna ungdomsnivån för att
undervisa vuxna, men det kan knappast vara statens mening att alla som ska
undervisa vuxna först måste lära sig att undervisa ungdomar. I så fall blir
utbildningskostnaderna knappast försvarbara.
Kristdemokraterna anser att en vuxenlärarutbildning med dithörande
vuxenlärarexamen bör tillskapas. Samhällets behov av vuxenlärare kommer
knappast att avta i takt med att det livslånga lärandet blir en allt viktigare
del
av kunskapssamhället.
Vuxenutbildningsområdet har under lång tid varit mycket omfattande. Det
rymmer folkbildning med folkhögskolor och studieförbund, kommunal
vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och egent-
ligen också högskoleutbildningar. I takt med att vi med stormsteg går in i ett
kunskaps- och kommunikationssamhälle ökar behovet av och möjligheterna
till studier även efter grund- och gymnasieskola. Det livslånga lärandet är
numera ingen tom fras utan något högst påtagligt och nödvändigt. Vi menar
därför att det behövs en särskild vuxenlärarutbildning som fångar upp det
personalbehov som finns.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en något långsammare utbyggnad av vuxenutbildningen för att
säkerställa kvaliteten på undervisningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vuxenutbildningen och det livslånga lärandet,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en
vuxenlärarutbildning tillskapas.

Stockholm den 28 oktober 1998
Yvonne Andersson (kd)
Inger Davidson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Helena Höij (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

Erling Wälivaara (kd)


Yrkanden (6)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en något långsammare utbyggnad av vuxenutbildningen för att säkerställa kvaliteten på undervisningen
    Behandlas i
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en något långsammare utbyggnad av vuxenutbildningen för att säkerställa kvaliteten på undervisningen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen och det livslånga lärandet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen och det livslånga lärandet
    Behandlas i
  5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en vuxenlärarutbildning tillskapas.
    Behandlas i
  6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en vuxenlärarutbildning tillskapas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.