Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 1998/99:8 Investeringsplaner för trafikens infrastruktur

Motion 1998/99:T4 av Johnny Gylling (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 1998/99:8
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-28
Bordläggning
1998-10-29
Hänvisning
1998-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Elektrifiering av Blekinge
kustbana
För snart tio år sedan var järnvägen genom Blekinge
dödförklarad. Resandet hade minskat, SJ drog ned antalet
turer, resande minskade ännu mer, servicen försämrades och
så vidare. En negativ spiral uppstod. Många frågade sig om
blekingarna verkligen var intresserade av att åka tåg. Kanske
järnvägen skulle läggas ned och pengarna användas till bra
bussförbindelser istället?
Som väl är fanns det människor som trodde det var möjligt att järnvägen
skulle få en renässans i Blekinge. En opinion väcktes och efter ett tag började
det även bli en politisk uppslutning omkring järnvägen. Cid Eliasson (mp)
var den som blev frontfiguren i opinionsbildandet. "Det gaur" var hans
slagord vilket är karlskronitiska och betyder "det går". Uttrycket travesterar
det tidigare så vanliga ordspråket i Blekinge: "Det går inte". Kristdemo-
kraterna i Blekinge hade också upprepade gånger under 80-talet krävt en
upprustning och elektrifiering av järnvägen genom länet.
Så gavs möjligheten att göra en länsjärnväg av sträckan Karlskrona-
Kristianstad. Länstrafikbolaget fick ansvar för trafiken och SJ anlitades som
entrepenör. Nya tåg köptes in och ganska snabbt vände spiralen uppåt. Tågen
var bekväma, det gavs service ombord och restiderna minskade. Fler
människor började åka, tätare turer sattes in, och på den vägen är det.
Kustpilen (namnet på tågen) är känd i hela Sverige. Utvecklingen på
resandet har varit fantastisk och varje tågvän borde glädja sig. 1992 gjordes
210 000 resor och 1996 var man uppe i över 800 000 resor. Resandet bara
fortsätter att öka. Prognosen för år 2005 ligger på 1 500 000 resor. Från 5
fordon är det nu 20 fordon som körs. 1996 tillkom trafik med Kustpilen
mellan Kalmar och Linköping vilket utökades 1997 till att omfatta
Stockholm. Med attraktiv service, bra fordon, borttagna byten, tät trafik och
kraftfull marknadsföring så har Kustpilen blivit ett lyckat "koncept" som ses
som en förebild idag.
Det är av yttersta vikt att denna bana, Kustbanan, snarast får elektrifieras.
Kustbanan får inte ses som en isolerad järnväg mellan Karlskrona-
Kristianstad utan måste ses som en länk i ett större perspektiv.
De nya Öresundstågen som ska passera Öresundsbron kommer av allt att
döma att ingå i ett gemensamt tågtrafiksystem. Då kan det inte vara effektivt
att vissa regionaltåg är av annat slag, t.ex. dieseldrivna. Bara miljöeffekten i
sig är ett starkt argument för att elektrifiera Blekinge kustbana. Men om inte
elektrifiering sker nu när Öresundsbron färdigställs, så finns risk att
Kustpilen kommer att bidra till att skapa kapacitetsproblem på järnvägen
Köpenhamn-Malmö-Kristianstad. Detta innebär att utvecklingen kommer att
stagnera, tågen kommer inte att kunna ingå i ett sammanhållet regional-
tågssystem i Sydsverige, färre resenärer vill åka, servicen försämras och den
negativa spiralen är tillbaka igen. Resandet kommer automatiskt att succes-
sivt flyttas över på väg.
Tyvärr har det vid ett tillfälle angivits av Banverket att elektrifieringen av
Blekinge kustbana inte är samhällsekonomiskt lönsam. Banverket har senare
medgivit att man enbart sett till resandet mellan den aktuella sträckan
Karlskrona-Kristianstad och inte sett järnvägen i ett helhetsperspektiv med
ökat pendlande till Lund-Malmö-Köpenhamnsregionen. Då blir be-
dömningen en annan och investeringen är då helt klart samhällsekonomiskt
lönsam: För varje satsad krona får man 1,8 kronor tillbaka!
På grund av den knappa länsramen för investeringar i infrastrukturen som
Blekinge tilldelas, finns det inga möjligheter att finansiera en elektrifiering
av Blekinge kustbana inom ramen. Alla medel skulle då användas i ett enda
slag. Beräkningar har gjorts att kostnaden ligger mellan 400-450 miljoner
kronor. För närvarande pågår diskussioner om olika sätt att finansiera
elektrifieringen på annat sätt än via länsanslagen.
I valrörelsens slutskede besökte dåvarande kommunikationsminister Ines
Uusmann Blekinge. Enligt artikel i Blekinge Läns Tidning 980921 lovade
ministern att en elektrifiering skulle ske med orden: "En elektrifiering av
banan är mycket viktig och har högsta prioritet." Blekinge länsstyrelse,
Länstrafiken, kommunerna är alla med och kämpar för att förverkliga detta
viktiga projekt. Jag och många med mig väntar nu på regeringens agerande i
frågan.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Blekinge kustbana snarast bör elektrifieras.

Stockholm den 27 oktober 1998
Johnny Gylling (kd)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Blekinge kustbana snarast bör elektrifieras.
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Blekinge kustbana snarast bör elektrifieras.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.